2019-12-05

Så arbetar Migrationsverket med rättsliga ställningstaganden

En varaktig förändring i ett land som många asylsökande kommer ifrån kan innebära att Migrationsverket beslutar om att ta fram ett nytt rättsligt ställningstagande. Syftet är att stötta dem som prövar asylansökningar och därmed bidra till enhetliga och rättssäkra bedömningar.

Carl Bexelius

Carl Bexelius

Rättsliga ställningstaganden för ett specifikt land publiceras när Migrationsverket har följt utvecklingen i landet under en tid och bedömer att verksamheten har behov av en uppdaterad juridisk vägledning. Migrationsverkets medarbetare ska följa rättsliga ställningstaganden när de prövar asylansökningar.

– Förutom att Migrationsverket följer händelseutvecklingen i länder som är aktuella för oss, så har vi på rättsavdelningen också en pågående dialog med verksamheten, för att fånga upp aktuella frågeställningar, säger verkets biträdande rättschef Carl Bexelius.

Aktuell information om händelseutvecklingen i ett land är central när verket ska ta fram ett nytt rättsligt ställningstagande knutet till asylsökandes ursprungsländer. Därför arbetar juristerna på Migrationsverkets rättsavdelning i nära samarbete med de analytiker på myndigheten som följer händelseutvecklingen i olika länder. Tillsammans tar de fram en lista över prioriterade länder och en tidsplan för att ta fram ny landrelaterad rättslig styrning.

– Rättschefen gör sin rättsliga bedömning, det vill säga sin vägledning till verksamheten, utifrån den aktuella landinformationen, säger Carl Bexelius.

Mer föränderliga

I rättsliga ställningstaganden som fokuserar på säkerhetsläget är innehållet mer benäget att förändras, just eftersom konfliktsituationer är föränderliga i sig. Därför kan det finnas anledning att uppdatera den typen av ställningstaganden oftare, menar Carl Bexelius.

– Ibland landar vi i samma rättsliga bedömning, men vi vill visa verksamheten att vi har tittat på det igen, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef.

Förutom landinformation och dialog med verksamheten har rättsavdelningen även andra verktyg i arbetet med att ta fram rättsliga ställningstaganden. Inför att det senaste ställningstagandet om Syrien togs fram gick en arbetsgrupp igenom ett flertal syriska ärenden. Man tittade på vilka asylskäl de sökande angav och om handläggarna hade ställt alla nödvändiga frågor under utredningen.

– Vi kunde se att en stor del av de asylsökande från Syrien var och är ensamstående kvinnor eller kvinnor med barn. Då behöver asylprövningen fokusera på frågor som rör kvinnors och barnfamiljers situation och det rättsliga ställningstagandet måste lyfta upp och synliggöra den gruppen, säger Per Adolfsson, verksamhetsexpert.

Krav på landinformation

Varje år kommer asylsökande från mer än 100 länder till Sverige. Migrationsverket tar bara fram rättsliga ställningstaganden om några av dessa, bland annat beroende på vilka det kommer många asylsökande ifrån eller där det finns ett extra stort behov av en tydlig vägledning. Rättsliga ställningstaganden är inte heller det enda stöd som handläggarna har när de prövar ett asylärende, utan till sin hjälp har de också en omfattande databas med landinformation.

– När vi fattar beslut i asylärenden har vi krav på oss, både utifrån EU:s regelverk och asylprocedurdirektivet, att använda oss av uppdaterad och specifik landinformation. Däremot finns inga regler om att vi måste ha rättsliga ställningstaganden, säger Carl Bexelius.

Landinformationen innehåller fler detaljer och mer fakta än verkets rättsliga ställningstagande. Det beror på att det som uttrycks i rättsliga ställningstaganden ofta är av karaktären att det ska hålla över tid, berättar Carl Bexelius.

– När vi uttalar oss om säkerhetsläget i ett rättsligt ställningstagande behöver vi ha någon form av förutsägbarhet så att vi kan göra en framåtsyftande riskbedömning – alltså bedöma vad den sökande riskerar vid ett återvändande, säger han.

Det är först när den förändrade säkerhetssituation i det specifika landet bedöms som varaktig som det blir aktuellt för Migrationsverket att ta fram ett nytt rättsligt ställningstagande.

– En enstaka händelse, till exempel ett sprängdåd, behöver inte innebära att ett rättsligt ställningstagande blir inaktuellt. Men den som prövar ett enskilt ärende ska ta hänsyn till den typen av händelser.

Kan tillfälligt stoppa utvisningar

En stor förändring i ett land, till exempel att en diktator avsätts eller att en statskupp genomförs, kan innebära att det inte går att göra en framåtsyftande riskbedömning. I en sådan situation kan Migrationsverket besluta om att tillfälligt stoppa alla utvisningar dit eller att pausa prövningen av asylansökningar.

– Först när läget stabiliserats något så kan vi börja pröva ärenden igen. Då kan det också bli aktuellt att ta fram ett nytt rättsligt ställningstagande, säger Carl Bexelius och fortsätter:

– Det är precis det som hänt när det gäller norra Syrien: Just nu kan vi inte göra en framåtsyftande riskbedömning när det gäller personer från Hassakah, och då kan vi inte heller verkställa några av- eller utvisningsbeslut dit, säger Carl Bexelius.

Om det finns anledning att mer skyndsamt kommentera säkerhetsläget i ett land kan rättschefen istället skriva en rättslig kommentar. Kommentarerna finns bland annat till för att snabbt ge verksamheten stöd utan att behöva följa den ordinarie, långsammare, arbetsgången som föregår ett rättsligt ställningstagande. En rättslig kommentar kan också fattas i ett läge där det är för tidigt att säga hur situationen kommer att utvecklas. Ett exempel är kommentaren som skrevs efter Turkiets militäroffensiv i norra Syrien.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs även nyheten om hur Migrationsverket följer utvecklingen i Syrien