Migrationsverket logotyp

2020-04-08

Så arbetar Migra­tions­verket med att begränsa smitt­sprid­ning på boenden

För att minimera smittspridningen av coronaviruset på Migrationsverkets boenden har en rad åtgärder vidtagits, exempelvis att asylsökande placeras glesare och särskild hänsyn tas till asylsökande som tillhör riskgruppen.

– Så långt det är möjligt placerar vi färre asylsökande på kollektiva boenden, säger Jennie Sörman, processansvarig för mottagning och boende vid Migrationsverket.

Inriktningen är som tidigare att Migrationsverket aktivt arbetar med att placera asylsökande i lägenhetsboenden framför boenden där man delar matsal och har andra gemensamma utrymmen.

– Detta blir ännu viktigare i det läge vi befinner oss i och vi prioriterar särskilt att personer som ingår i riskgruppen, exempelvis de som är 70 år och äldre, får egna lägenheter och annat stöd som de kan behöva, säger Jennie Sörman.

Som en följd av åtgärderna bromsar Migrationsverket merparten av den avveckling av boendeplatser som de senaste åren har pågått och som skett till följd av ett minskat antal asylsökande. Detta för att behålla fler tillgängliga platser i verksamheten så att det finns möjlighet att bo glesare än tidigare.

I samband med att en person behöver flytta gör Migrationsverkets personal i dialog med den enskilde en bedömning av huruvida personen tillhör en riskgrupp eller har sjukdomssymtom. Enbart personer som är symtomfria flyttas.

– Om man har symtom är man isolerad på den plats där man bor. Inga personer som uppvisar sjukdomssymtom flyttas mellan boenden, säger Jennie Sörman.

Inför alla transporter görs en bedömning av vilket transportmedel som är det lämpligaste.

– I de flesta fall är det abonnerade bussar eller taxi, här behöver en avvägning göras inför varje resa, säger Jennie Sörman.

Åtgärderna grundar sig i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 med mera från den 1 april 2020.

Sedan ungefär en månad tillbaka finns affischer och annan skriftlig information på olika språk vid Migrationsverkets mottagningsenheter, som handlar om hur var och en kan hjälpa till med att minska smittspridningen av covid-19 och hur man ska agera om man får sjukdomssymtom. Information finns också uppsatt vid Migrationsverkets större boenden.

Runt 15 000 asylsökande bor i något av Migrationsverkets boenden, medan knappt 21 000 har ordnat eget boende (EBO).

Frågor och svar om hur Migra­tions­verket arbetar med att begränsa smitt­sprid­ning på boenden

  • Hur arbetar Migrationsverket för att förhindra smitta på asylboenden?

    För att förhindra smittspridning på Migrationsverkets boenden har myndigheten bland annat

    • Färre asylsökande på samma boenden.
    • Prioriterat att ha asylsökande i lägenhetsboenden istället för kollektiva boenden.
    • Lämnat ut information på olika språk kring smittan och hur sökande ska agera vid sjukdomssymtom.
  • Vad händer om en asylsökande uppvisar sjukdomssymtom?

    Om en person som bor något av Migrationsverkets boenden uppvisar symtom kontaktar vi sjukvården för vägledning av vårdgivare och smittskydd. Alla personer med symptom isoleras så att risken för smittspridning minimeras. De personer som har symtom eller bor med personen informeras om Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridning och vi erbjuder i vissa fall matpaket eller andra lösningar för att underlätta i vardagen.

  • Vad händer om en asylsökande konstateras smittad?

    Om en asylsökande konstateras vara smittad av covid-19 följer Migrationsverket smittskyddsläkarens instruktioner i det specifika fallet.

  • Flyttar Migrationsverket asylsökande mellan boenden?

    En av åtgärderna Migrationsverket nu gör för att minska smittspridningen är att glesa ut kollektivboende där många personer delar samma bostad. För att kunna glesa ut behöver personer flytta till lägenhetsboenden, eller för att en person som tillhör en riskgrupp behöver ett eget boende.

    Det kan även finnas andra skäl till att personer behöver byta boende, exempelvis när en person som tidigare haft eget boende inte längre kan bo kvar. När sådana flyttar sker planeras den utifrån att risken för smittspridning ska minimeras. Enbart personer som är symtomfria får genomföra en flytt.

  • Varför kan inte asylsökande bo kvar på de boenden de redan befinner sig?

    De flesta ankomstboenden, boenden som erbjuds vuxna och familjer med barn i anslutning till att de söker asyl, är kollektiva boenden. Att ha många personer på samma boende där de delar gemensamma ytor ökar risken för smittspridning. Om de inte tillåts flytta leder det till en större risk för smittspridning för att många personer då bor tillsammans och delar gemensamma ytor. Att ha så få individer på samma plats som möjligt är en av de åtgärder som Migrationsverket vidtar för att följa Folkhälsomyndighetens föreskrifter och rekommendationer.

  • Hur säkerställer Migrationsverket att personer som förflyttas inte är sjuka?

    Ingen person som uppvisar sjukdomssymtom flyttas mellan boenden. Om man är sjuk är man isolerad på den plats där man bor.

  • Har Migrationsverket en beredskap att agera om det skulle bli en bred smitta på ett asylboende?

    De enheter som ansvarar för driften av olika boenden har en planering för hur en konstaterad smitta ska hanteras. Planeringen ser olika ut eftersom alla boenden har olika utformning och har därför olika lokala förutsättningar.

  • Hur hanterar Migrationsverket smitta på ett boende?

    Migrationsverket ska inte hantera smitta utan säkerställa att vårdgivare får möjligheten att testa och/eller ge råd kring hur man ska förfara. Migrationsverket stödjer i att ge individen rätt information och minska smittspridning genom isolering.

  • Varför går inte Migrationsverket ut med information om personer som konstaterats smittade av coronaviruset?

    Regler om tystnadsplikt och sekretess finns för att skydda enskilda patienters personliga integritet. Migrationsverket för ingen statistik över sökandes sjukdomstillstånd. Vissa av sjukvårdens regioner har valt att publicera statistik över smittade baserat på geografisk indelning, exempelvis kommuner och stadsdelar.

  • Behövs det fler boenden nu när asylsökande ska bo glesare?

    Det finns för närvarande platser, men Migrationsverket ser just nu över hur behovet ser ut på längre sikt för att säkerställa att det finns kapacitet över tid.