Migrationsverket logotyp

2020-06-24

Migrationsverket tydliggör kraven kring försörjningskrav

I ett nytt rättsligt ställningstagande tydliggörs nu reglerna för försörjningskravet vid anhöriginvandring till Sverige. En av de största förändringarna påverkar prövningen av anknytning till barn.

– Det innebär att vi kommer att behöva tillämpa undantaget från försörjningskravet mer sparsamt än vad vi tidigare har gjort, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket.

En av de största förändringarna gäller undantaget från försörjningskravet på grund av anknytning till barn. I de fall en sökande åberopar anknytning till flera personer är nu utgångspunkten att anknytningen ska prövas till make, maka eller sambo innan anknytningen till ett barn.

– Det är alltså först när vi kommer fram till att det är anknytningen till barnet som vi ska pröva, som vi kan göra undantag från försörjningskravet. Det kommer sannolikt innebära att färre personer undantas från försörjningskravet, säger Carl Bexelius.

Migrationsverkets nya bedömning sker mot bakgrund av att det funnits behov att tydliggöra reglerna inom flera centrala frågor. När den tillfälliga lagen förlängdes förra året fanns också anledning att se över styrningen på området.

– Vi har behövt justera vår tolkning utifrån aktuella bestämmelser och med utgångspunkt i att lagstiftarens syfte med tillfälliga lagen är att anpassa de svenska reglerna till både EU- och internationell rätt, säger Carl Bexelius

Den nya tolkningen innebär även att försörjningsmedlen som utgångspunkt måste tillhöra den person som befinner sig i Sverige eller i vart fall stå till dennes förfogande. Precis som tidigare är det den sökande som har bevisbördan för att försörjningskravet är uppfyllt.

Det nya rättsliga ställningstagandet innebär också vissa lättnader. Den som är flykting eller alternativt skyddsbehövande och har fyllt 18 år men som var minderårig när asylansökan lämnades in, omfattas inte av försörjningskravet.

Den förmögenhet som ska täcka levnadskostnaderna för hushållet behöver bara räcka i två år, jämfört med tidigare fem år.

Läs det nya rättsliga ställningstagandet om försörjningskravet i 9 § tillfälliga lagenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vanliga frågor och svar om det rättliga ställningstagandet

Det rättsliga ställningstagandet innebär en del förändringar vad gäller Migrationsverkets tolkning av reglerna kring försörjningskrav. Den största förändringen gäller möjligheten att göra undantag från försörjningskravet på grund av anknytning till barn. Förändringen kommer sannolikt innebära att färre personer undantas försörjningskravet.

En annan viktig förändring är att försörjningsmedlen som utgångspunkt måste tillhöra anknytningspersonen eller i vart fall stå till dennes förfogande. Det innebär att det inte längre är möjligt att ta med andra personers försörjningsmedel än anknytningspersonens i prövningen av försörjningskravet. Däremot anses makar, registrerade partners och sambos förfoga över varandras inkomster.

Ja. Det rättsliga ställningstagandet förtydligar bland annat vad som gäller för olika former av inkomster och vad som ska ingå i beräkningen av boendekostnaden. Där framgår även vad som gäller för exempelvis barnbidrag, underhållsstöd och studiestöd. Det rättsliga ställningstagandet tydliggör även vad som gäller för utländska inkomster och förmögenheter som försörjningsmedel.

Ja. Enligt det nya rättsliga ställningstagandet ska försörjningskravet som utgångspunkt inte tillämpas när anknytningspersonen är flykting eller alternativt skyddsbehövande och har fyllt 18 år, men som var minderårig när asylansökan lämnades in.

Vad gäller förmögenhet behöver den bara räcka i två år för att täcka levnadskostnaderna för anknytningspersonens hushåll, jämfört med tidigare tolkning som slog fast att den skulle räcka i fem år.

Alla personer som omfattas av försörjningskrav berörs av det rättsliga ställningstagandet. De gäller de flesta personer som ansöker om uppehållstillstånd på anknytning till någon i Sverige. Det gäller även svenska medborgare som är bosatta utomlands men som ska flytta tillbaka till Sverige med familjemedlemmar som inte har svenskt medborgarskap, som alltså behöver kunna visa att de kan försörja sig och sin familj i Sverige.

Försörjningskrav innebär att en person måste kunna försörja sig själv, övriga personer i hushållet och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd på anknytning för att få flytta till Sverige. Kravet innebär också att det måste finnas en bostad av tillräcklig storlek och standard för hela familjen att bo i.

Vissa personer är undantagna från försörjningskravet. Det gäller bland annat personer som är under 18 år och personer som ansöker om att förlänga sitt uppehållstillstånd. Det gäller även för personer som har fått uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande vars familjemedlemmar ansöker om uppehållstillstånd inom tre månader efter att personen i Sverige har fått uppehållstillstånd. För parrelationer ska relationen ha inletts före personens inresa i Sverige eller att förhållandet är väl etablerat för att undantaget för ansökningar inom tre månader ska gälla. Försörjningskravet gäller dock om personerna har möjlighet att återförenas i ett land utanför EU som det finns särskild anknytning till.

Försörjningskravet gäller inte heller om ett beslut att avslå ansökan om uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande.

Den uppdaterade tolkningen i det rättsliga ställningstagandet sker mot bakgrund av det funnits behov att tydliggöra reglerna inom flera centrala frågor där det saknas vägledning från högsta instans, Migrationsöverdomstolen. När riksdagen förra året beslutade om vissa ändringar i den tillfälliga lagen och att reglerna skulle fortsätta gälla fram till och med 19 juli 2021 ansåg Migrationsverket att det också fanns anledning att se över hur reglerna ska tolkas.