Migrationsverket logotyp

2021-02-05

Ny prognos visar att Migrationsverket går mot kortare handläggningstider

I årets första prognos konstaterar Migrationsverket att sökande kommer att få besked i sina ärenden snabbare framöver. Samtidigt präglas den globala migrationen och myndighetens arbete även i år av fortsatta reserestriktioner på grund av pandemin.

Migrationsverket har under senaste åren anpassat verksamheten i takt med att förutsättningarna förändrats. Antalet asylsökande har minskat, samtidigt som historiskt många ansöker om svenskt medborgarskap.

– Nyligen genomfördes en större omorganisation som innebar en halvering av antalet regioner. Vi ser kontinuerligt över vår verksamhet för att säkerställa flexibilitet och att vi har kompetens på rätt plats. Under året fortsätter vår resa mot att bli en mindre och mer effektiv myndighet där den digitala utvecklingen är central, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

Kortare tid från ansökan till beslut

I prognosen konstateras att Migrationsverket fortsätter arbeta för att minska tiden från ansökan till beslut inom samtliga ärendeslag. Under året räknar myndigheten bland annat med att nå målet om att 90 procent av förstagångsärendena inom asyl ska avgöras inom sex månader. Det innebär en genomsnittlig handläggningstid på tre till fyra månader. Framöver väntas även handläggningstiderna inom övriga ärendeslag successivt minska till de tidsramar myndigheten har att förhålla sig till.

– Antalet ansökningar om svenskt medborgarskap fortsätter att ligga på historiskt höga nivåer. Under 2020 tog vi emot drygt 87 000 ansökningar, och totalt sett motsvarar antalet öppna medborgarskapsärenden hälften av våra ärenden totalt. I år sker därför en viss omställning från asylprövningen till medborgarskapsprövningen där resursbehovet nu är större. Vi ska fortsätta att göra vårt yttersta för att kunna ge snabbare besked till de sökande. Samtidigt är det oerhört viktigt att vi inte tummar på rättssäkerheten – alla ärenden behöver naturligtvis granskas ingående innan vi fattar beslut, säger Henrik Holmer.

Fort­satta svårig­heter att resa inter­na­tio­nellt

Den pågående pandemin kommer att fortsätta påverka migrationen framöver. Förra året sökte cirka 13 000 personer asyl i Sverige, en minskning med 40 procent sedan 2019. Även antalet förstagångsansökningar om uppehållstillstånd för arbete, studier och anknytning minskade.

Enligt prognosen är det fortfarande svårt att förutspå hur restriktionerna världen över kommer att utvecklas. Prognosintervallet för antalet asylsökande för i år är mellan 12 000 och 20 000 med ett planeringsantagande på cirka 16 000 asylsökande.

Svårigheterna att resa har även påverkat återvändandearbetet. Varje utresa från Sverige innebär nu en ännu större arbetsinsats, bland annat eftersom många flighter ställs in med kort varsel, och flera länder kräver intyg på negativt covid-19-test i samband med utresa.

Migrationsverket kan ändå konstatera att det funnits relativt goda förutsättningar att återvända självmant under hösten 2020 och antalet utresor under hela året blev cirka 6 800. I år uppskattar Migrationsverket att uppemot 10 000 personer kommer att resa ut självmant.

Minskat kommun­mot­ta­gande kommande åren

Prognosen för antalet kommunmottagna nyanlända sänks för 2021 och framåt. Anledningen är att antalet personer som söker asyl och därefter beviljas uppehållstillstånd minskar i pandemins spår, och även inresta anhöriga till före detta asylsökande. I år beräknas cirka 13 000 personer tas emot i landets kommuner, en minskning med drygt 4 000 jämfört med föregående prognos.

Den fram­tida svenska och euro­pe­iska migra­tions­po­li­tiken

Den förlängda tillfälliga lagen om uppehållstillstånd i Sverige gäller till och med den 19 juli 2021. Därefter kommer utlänningslagen att börja gälla igen, om inte riksdagen antar en annan migrationslagstiftning innan dess.

Migrationsverket avvaktar den fortsatta lagstiftningsprocessen, och beaktar därför vare sig Migrationskommitténs betänkande, regeringens kompletterande förslag eller den framtida EU-lagstiftningen på migrations- och asylområdet i denna prognos. Prognosen beaktar inte heller förslaget om säkra ursprungsländer, som enligt förslag ska börja gälla den 1 maj i år.

– Vi kan konstatera att 2021 kommer att vara ett händelserikt år inom migrationsområdet. Nya regelverk ska på plats både inom EU och i Sverige, och dessutom återstår det att se i vilken mån vi kan återgå till något slags normalläge. Vi befinner oss mitt i en världsomspännande pandemi vilket gör det svårt att förutspå hur reserestriktionerna som råder kommer att förändras framöver, säger Henrik Holmer.

Nästa prognos lämnas till regeringen den 4 maj.

Verksamhets- och utgiftsprognos 5 februari 2021PDF


Fakta

Plane­rings­an­ta­ganden för 2021, inkomna ansök­ningar (avser ej bifall)

Asyl, förstagångsansökningar: 16 000
Asyl, förlängningsansökningar: 34 000
Arbetsmarknadsärenden: 81 000
Studerandeärenden: 24 000
Anknytningsärenden: 45 000
Medborgarskapsärenden: 73 000

Den svenska flyk­ting­kvoten

Under 2020 anlände runt 3 600 kvotflyktingar till Sverige, vilket innebar att målet om 5 000 överföringar inte uppfylldes. Anledningen till det var att arbetet fick pausas helt under en längre period på grund av pandemin. De cirka 1 400 personerna som inte kunde överföras under förra året kommer att få komma till Sverige inom ramen av årets uppdrag på 5 000 överföringar.