Migrationsverket logotyp

2021-02-16

Så påverkas barns ärenden av ny dom om barnkonventionen

Migrationsverket får just nu många frågor om hur ärenden förhåller sig till barnkonventionen och särskilt ett avgörande från Migrationsöverdomstolen den 22 december 2020. Domen handlar om prövningen av barnets bästa och vilka omständigheter som ska vägas in när man ska pröva om ett barn har det som i lagstiftningen kallas särskilt ömmande skäl.

– Det finns en förväntan om att avgörandet innebär att alla barn som har befunnit sig länge i Sverige nu beviljas uppehållstillstånd, men det är fortfarande en individuell bedömning som ska göras, säger Carl Bexelius, tillförordnad rättschef vid Migrationsverket.

Avgörandet (2020:24) som meddelades av Migrationsöverdomstolen i december 2020 rör ett nu 14-årigt barn som är född och uppvuxen i Sverige. Migrationsöverdomstolen ansåg att barnet hade fått en så pass stark anknytning till Sverige att det vid en sammantagen bedömning ansågs vara oproportionerligt att utvisa barnet. Barnet hade ingen släkt kvar i hemlandet, talade flytande svenska, gick i svensk skola och hade ett socialt nätverk här.

I det här fallet vägde barnets bästa sammantaget över de omständigheter som talade mot att barnet skulle ha rätt till uppehållstillstånd. Domstolen bedömde att den illegala vistelsen inte var en omständighet som kunde belasta barnet eftersom barnet inte har haft samma möjlighet att påverka det beslutet som en vuxen person.

Domstolen var samtidigt tydlig med att barnkonventionen i sig inte kan grunda rätt till uppehållstillstånd.

I en prövning ska man ta hänsyn till barnets bästa i särskild ordning, betonar domstolen. Det betyder att om exempelvis Migrationsverket ska pröva om en familj ska få uppehållstillstånd, ska det göras en bedömning av just barnets omständigheter, inte enbart barnens föräldrar. Barn är individuella rättighetsbärare, framhåller domstolen.

– Men sådan hänsyn leder inte per automatik till att uppehållstillstånd ska beviljas, det är bestämmelserna i utlänningslagen som styr den rätten. Det ska göras en proportionalitetsbedömning som vägs mot intresset av en reglerad invandring. Barnets bästa ska väga tungt, men det är inte ensamt avgörande i den bedömningen, säger Carl Bexelius.

Migrationsverket arbetar för närvarande på en rättslig kommentar om avgörandet. Den ska ge närmare vägledning för Migrationsverkets personal om hur domen ska tolkas.

 

Frågor och svar om barn­kon­ven­tionen och Migra­tions­ö­ver­dom­sto­lens dom

I och med Migrationsöverdomstolens avgörande, som innebar att ett 14-årigt barn fick stanna med hänvisning till barnkonventionen, kommer fler barn att få stanna i Sverige än tidigare?

Det är för tidigt att säga. Migrationsverket gör en individuell bedömning och att särskilt ömmande skäl är en undantagsregel, det vill säga att slutsatserna i domen är tillämpliga på undantagsfall. Avgörandet understryker att barn är egna rättighetsbärare, det vill säga att deras skäl kan vara andra än de som föräldrarna har.

I första hand ska Migrationsverket pröva om barnet har asylskäl och om inte sådana finns tittar vi på om det finns andra skäl, som exempelvis att barnet har en allvarlig sjukdom eller har hunnit få en stark anknytning till Sverige. Och inte heller det räcker för att barnet ska anses ha särskilt ömmande skäl, utan det krävs även att det skulle strida mot ett konventionsåtagande, exempelvis Barnkonventionen att utvisa barnet

Om ett barn har varit länge i Sverige illegalt, på grund av föräldrarnas beslut att hålla sig gömda, så kan väl inte ett barn rå för det?

Nej, barn har små möjligheter att påverka sin egen situation och sin vistelse i Sverige, det har även Migrationsöverdomstolen understrukit i en tidigare dom. När vi prövar ett sådant ärende måste vi ta hänsyn till det. Men enbart att barnet har varit i Sverige länge betyder inte att barnet kommer beviljas uppehållstillstånd, utan vi väger det mot exempelvis barnets ålder, om barnet är fött här och hur barnet kan få sina rättigheter tillgodosedda i Sverige i förhållande till hemlandet.

Barnkonventionen blev lag i Sverige den 1 januari 2020, hur märks det?

Barnkonventionen har gällt i Sverige sedan 1990, så även innan har vi varit förpliktiga att förhålla oss till den när vi prövar ett barns ansökan om uppehållstillstånd. I och med att konventionen blev lag förtydligade lagstiftaren att vi ska ta hänsyn till de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som rör barn. Att barnkonventionen har blivit lag har också lett till att Migrationsverket ytterligare har uppmärksammat barnperspektivet i våra ärenden, genom utbildning, utvecklat handläggningsstöd och i styrningen. Det har i sin tur lett till att både Migrationsverket och domstolarna tydligare dokumenterar och motiverar hur barnets bästa beaktas i prövningen. Vi tror detta har förbättrat möjligheten för Migrationsöverdomstolen att lyfta upp och ge vägledning i bedömningen av ärenden som gäller barn.

Vad är definitionen av ”barnets bästa”?

Det går inte att ge något uttömmande svar på det. Begreppet är både flexibelt och anpassningsbart utifrån det berörda barnets specifika situation, hänsyn måste tas till personliga sammanhang, situationer och behov. Barnets bästa ska väga tungt när Migrationsverket prövar om ett barn har rätt att få uppehållstillstånd, men är inte ensamt utslagsgivande när olika intressen vägs mot varandra. Migrationsverket kan komma fram till att det vore för barnets bästa att få uppehållstillstånd, men att det ändå inte finns utrymme för det enligt de lagar som gäller.

Är ett avslagsbeslut detsamma som att det strider mot barnkonventionen?

Nej. Barnkonventionen ger inte någon rätt till beslut i enlighet med barnets bästa. Därför är det inte ett konventionsbrott i sig om ett beslut strider mot barnets bästa, så länge barnets bästa har beaktats på ett korrekt sätt. Barnets bästa ska väga tungt när Migrationsverket prövar om ett barn har rätt att få uppehållstillstånd, men är inte ensamt utslagsgivande när olika intressen vägs mot varandra. Migrationsverket kan komma fram till att det vore för barnets bästa att få uppehållstillstånd, men att det ändå inte finns utrymme för det enligt de lagar som gäller.

Hur jobbar Migrationsverket med att lyfta fram barnkonventionen i ärenden som rör barn?

Under 2020 har Migrationsverket tagit fram nya rutiner och stöd i olika delar av handläggningen där barn berörs. Chefer och medarbetare har utbildats för att stärka barns rättigheter i migrationsprocessen. En ram för det arbetet har varit Barnombudsmannens kunskapslyftlänk till annan webbplats