Drygt 6 400 kvotflyktingar till Sverige förra året
Drygt 6 400 personer togs under 2021 emot som kvotflyktingar i Sverige – det högsta antalet på ett par decennier. Medborgare i Syrien, Afghanistan och Demokratiska republiken Kongo står för närmare 70 procent av de mottagna. Omkring hälften av kvotflyktingarna är kvinnor och barn.
– Inte sedan mitten av 1990-talet har Sverige tagit emot så många kvotflyktingar under ett och samma år. Orsaken är pandemin, som medfört att personer som skulle ha kommit 2020 fick istället fick överföras under förra året, säger Oskar Ekblad, sektionschef vid Migrationsverket.
Totalt togs 6 411 kvotflyktingar emot under 2021, vilket innebär att målet för mottagandet – 6 401 personer – uppnåddes. Nästan en tredjedel av de mottagna, drygt 1 900 personer, är medborgare i Syrien. Cirka 1 300 är afghaner som efter talibanrörelsens maktövertagande evakuerades från landet under sensommaren och hösten.
Medborgare i Demokratiska republiken Kongo (1 122 personer) och Sudan (734 personer) är de tredje och fjärde största grupperna. Omkring hälften av kvotflyktingarna är kvinnor och barn.
7 500 nyanlända anvisade till kommuner
Som kvotflykting blir man redan före ankomsten till Sverige anvisad till någon av landets kommuner. Kommunen förbereder mottagandet och ordnar boende, som är klart när personen anländer.
Totalt anvisade Migrationsverket under förra året 7 500 nyanlända till kommuner, vilket innebär att 2021 års läns- och kommuntal för antalet anvisningar nåddes. De som anvisas är dels kvotflyktingar, dels nyanlända som har bott på Migrationsverkets anläggningsboenden.
Utmaningar för kommunerna
Såväl pandemin som evakueringen från Afghanistan har under året inneburit utmaningar för kommunerna, bland annat eftersom det har varit svårt att planera mottagandet av kvotflyktingar. Både under den akuta evakueringsinsatsen från Afghanistan i augusti och vid höstens fortsatta evakueringar har kommunerna haft en framförhållning på endast några dagar.
– Det har ställt stora krav på kommunerna och krävt en hög grad av flexibilitet från dem. Här har kommunerna svarat upp på ett fantastiskt sätt och vi vill rikta ett särskilt tack till dem. Förhoppningen är att vi under 2022 ska kunna ge Sveriges kommuner bättre förutsättningar att planera mottagandet av kvotflyktingar, säger Oskar Ekblad.
Mer om Sveriges flyktingkvot
Migrationsverket hade 2021 i uppdrag att överföra 6 401 kvotflyktingar till Sverige. Det motsvarar förra årets kvot, samt det antal som inte kunde överföras under 2020 på grund av pandemin.
Vidarebosättning (att tas emot som kvotflykting i ett annat land) blir ett alternativ när FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer att alla andra möjligheter är uttömda, som bosättning i värdlandet och återvändande till hemlandet. Att bli vidarebosatt till ett annat land ger flyktingarna en laglig möjlighet att skapa sig ett nytt liv i ett annat land och att komma till sitt nya hemland på ett säkert sätt.
Migrationsverket har ingen initiativrätt när det gäller arbetet med att föreslå individer för vidarebosättning i Sverige (kvotflyktingar). Det är i stället UNHCR eller en svensk ambassad som presenterar ärenden för Migrationsverket.