Remissvar om att förstärka arbetet mot arbetskraftsexploatering
Skadestånd till arbetskraftsinvandrare och krav på bostad som tillhandahålls av arbetsgivare är några förslag som Migrationsverket ställer sig positiv till i det remissvar som idag lämnas till utredningen ”Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering”. Men verket ser också risker i en mer komplex lagstiftning.
Utredningen om arbetskraftsinvandring har i slutbetänkandet ”Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering” föreslagit ett antal åtgärder för att motverka missbruk av regler om arbetskraftsinvandring.
– Migrationsverket är positiv till flera av de förslag som presenteras i utredningen och hoppas att kommande lagändringar kan förhindra exploatering i arbetslivet. Idag saknas det incitament för en arbetstagare att anmäla en oseriös arbetsgivare. Med dessa ändringsförslag ser vi möjligheten till att upptäckandegraden blir högre och att vi minskar chansen för oseriösa arbetsgivare att anställa utländsk arbetskraft, säger biträdande rättschef Anna Lindblad.
Skadestånd till arbetstagare som utnyttjas
Utredningen föreslår att arbetskraftsinvandrare som inte kan få sitt arbetstillstånd förlängt eller har fått sitt tillstånd återkallat på grund av att anställningsvillkoren inte uppfyller kraven för förlängning ges rätt till särskild ersättning motsvarande tre månadslöner. Det förutsätter att arbetsgivaren har insett eller borde ha insett att anställningen inte uppfyllde villkoren för förlängning av tillståndet eller att tillståndet ska återkallas.
Migrationsverket ställer sig positiv till att arbetstagaren kan få skadestånd. Ett sådant skadestånd skulle kunna utgöra ett incitament för fler arbetskraftsinvandrare att informera myndigheter om missförhållanden eller oegentligheter i anställningsförhållanden.
Utredningen föreslår också att Migrationsverket ska ges möjlighet att vid vite förelägga arbetsgivaren att lämna information om bostadsförhållanden. Migrationsverket ställer sig bakom förslaget om att krav ska ställas på den bostad som tillhandahålls av arbetsgivaren, men påpekar samtidigt att det kan finnas svårigheter att viteslägga oseriösa arbetsgivare då det kan vara svårt att få tag på ansvariga personer.
Komplicerat regelverk
Många av utredningens förslag innebär fler utrednings- och bedömningsmoment vilket riskerar att försvåra rättstillämpningen.
– Med ett utökat utredningskrav och större bedömningsutrymme kommer risken med en alltmer komplex och svåröverskådlig lagstiftning för den sökande, säger Anna Lindblad.
Migrationsverket arbetar med att automatisera delar av prövningen för att öka effektiviteten och korta handläggningstiderna. Ett regelverk som bygger på utökade bedömningar minskar möjligheterna till automatisering och riskerar att bli såväl tidskrävande som kostsamma.
Utökad myndighetssamverkan
Utredningen lyfter att myndighetssamverkan är viktig och att det ska bli enklare med informationsutbyte mellan myndigheter för att motverka missbruk inom arbetslivet. Man lyfter specifikt samverkan mellan verket, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Försäkringskassan.
Migrationsverket ställer sig bakom förslaget och anser att det finns ett värde att meddela såväl bifalls- som avslagsbeslut. Verket lyfter också att IVO och Försäkringskassan ska ha underrättelseskyldighet om de avslår en ansökan där de ser brister hos arbetsgivaren som har betydelse i Migrationsverkets prövning. Myndigheterna har idag ett samarbete, men med en underrättelseskyldighet skulle samarbetet bli mer strukturerat och effektivt.
Läs remissvaret i sin helhet här
Pdf, 699.8 kB, öppnas i nytt fönster.