Uppdaterat huvudscenario: 80 000 skyddssökande från Ukraina till Sverige i år

Enligt Migrationsverkets uppdaterade huvudscenario kan 80 000 personer från Ukraina komma att söka skydd i Sverige fram till årsskiftet, att jämföra med 76 000 fram till halvårsskiftet i tidigare bedömning. Antalet asylsökande från andra länder bedöms bli fler än tidigare beräknat, bland annat till följd av slopade reserestriktioner efter pandemin. Det framgår av Migrationsverkets senaste prognos som publiceras idag.

Efter att Rysslands invasion av Ukraina inleddes den 24 februari har över 34 000 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige. Antalet sökande var som högst i mitten av mars då drygt 9 000 ansökningar registrerades under en vecka. Därefter har antalet ansökningar minskat.

– I nuläget flyr färre människor Ukraina jämfört med i krigets inledande fas. Migrationsverket bedömer att antalet skyddssökande till Sverige per vecka blir lägre än i de scenarier vi tidigare presenterat. Den fortsatta utvecklingen är dock mycket osäker och helt beroende av hur kriget utvecklas, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.

Migrationsverkets uppdaterade huvudscenario innebär att 80 000 personer från Ukraina kan komma att söka skydd i Sverige under 2022. Ett lägre scenario är 50 000 skyddssökande fram till årsskiftet och det högre scenariot att 200 000 personer söker skydd. Scenarierna bygger på antaganden om hur många som flyr från Ukraina, med utgångspunkten att andelen som kommer till Sverige blir högre ju fler som tvingas på flykt.

Målet är en jämn fördel­ning över landet

För att undvika det läge som uppstod i samband med flyktingmottagandet åren 2015–2016, då vissa kommuner blev oproportionerligt hårt belastade har regeringen gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en modell som skapar en så jämn fördelning som möjligt mellan landets kommuner vid anskaffning av boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Exakt hur fördelningen ska se ut inom respektive län är en fråga som länsstyrelserna och kommunerna för dialog kring.

– Det nya huvudscenariot, med siffror för helåret, skiljer sig från våra tidigare bedömningar främst eftersom vi nu bedömer att antalet skyddssökande från Ukraina i Sverige kommer att vara lägre framöver än vid krigets början, säger Mikael Ribbenvik.

Fler asyl­sö­kande från andra länder

När det gäller asylsökande från andra länder än Ukraina höjer Migrationsverket planeringsantagandet från 14 000 till 18 000 asylsökande i år. Det beror bland annat på att flera länder i Europa, däribland Sverige, på senare tid har slopat sina inreseförbud till följd av pandemiutvecklingen.

Migrationsverket bedömer också att utvecklingen i Ryssland efter krigsutbrottet kan bidra till ökade drivkrafter att lämna landet. Även från andra länder, vars ekonomier är tätt kopplade till den ryska, bedöms antalet asylsökande kunna öka.

Utökat anslag beräknas täcka ökade utgifter i år

Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten för 2022 att Migrationsverket får ytterligare 9,8 miljarder kronor i anslag för ökade utgifter till följd av mottagandet av skyddssökande från Ukraina. Framför allt handlar det om kostnader för boenden och ersättningar till kommuner, regioner och skyddsbehövande personer.

– Det utökade anslaget innebär att Migrationsverket har tillräckliga medel för att hantera de utgifter som vi beräknar att huvudscenariot för med sig. Det finns också en viss marginal om antalet skyddssökande blir fler än så, säger Mikael Ribbenvik.

Hand­lägg­nings­ti­derna kan öka något

Handläggningstiderna i asylärenden bedöms bli något längre under 2022 och en lägre andel ärenden bedöms kunna avgöras inom författningsstyrd tid. Orsaken är det ökade antalet skyddssökande från Ukraina som får effekter på verksamheten. När det gäller arbetsmarknadsärenden bedöms det nu ta längre än till slutet av 2022 att nå de författningsstyrda handläggningstiderna.

– För att säkerställa en fortsatt kapacitet att hantera ärenden enligt massflyktsdirektivet och minska konsekvenserna på övrig verksamhet genomför Migrationsverket för närvarande en större rekrytering. Tillsättning sker löpande och vi stärker upp myndigheten med flera hundra nya medarbetare, säger Mikael Ribbenvik.