Färre skyddsbehövande från Ukraina behöver hjälp med boende

Vid halvårsskiftet får kommunerna ansvar för att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina. Inför det har Migrationsverket justerat antagandet om antalet skyddsbehövande som väntas behöva hjälp med boende.

Migrationsverket bedömer nu att färre skyddsbehövande från Ukraina förväntas komma till Sverige. Det nya huvudscenariot beräknas vara 50 000 skyddsbehövande under 2022.

Detta innebär också ett minskat behov av boendeplatser. Utifrån den kommande lagstiftningen innebär det också att färre skyddsbehövande behöver anvisas till kommunerna. Migrationsverket räknar därför med att kommunerna i år kommer att behöva ordna boende åt 23 500 personer om den väpnade konflikten fortsätter på nuvarande nivå.

– Många skyddsbehövande från Ukraina ordnar boende själva med hjälp av släkt och vänner eller det svenska civilsamhället. De skyddsbehövande som själva ordnat sitt boende ingår alltså inte i de 23 500. Däremot har vi tagit hänsyn till hur många skyddsbehövande som redan bor i eget boende i en kommun när vi tagit fram förslaget på hur många boendeplatser en kommun ska ordna, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

Migrationsverket, tillsammans med Länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Regioner, har också justerat modellen för hur de skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna. Större hänsyn tas till antalet nyanlända och skyddsbehövande som redan vistas i kommunen och mindre till arbetsmarknadsförutsättningarna.

– Förslaget vi tagit fram blir nu föremål för dialog med kommuner och länsstyrelser. Efter dialogen kommer vi att justera våra föreslagna tal utifrån de synpunkter som kommer in. Men det blir i så fall bara förändringar i fördelningen mellan de olika kommunerna i ett och samma län. Fördelningen mellan länen förändras inte, säger Magnus Önnestig.

Fakta: Så avgörs hur många skyddsbehövande från Ukraina varje kommun ska ta emot

Enligt ett nytt lagförslag är det från 1 juli i år kommunerna som ansvarar för att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina som ansökt om eller har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Fram till dess ska Migrationsverket i dialog med kommunerna komma fram till hur stor andel av de skyddsbehövande från Ukraina som varje enskild kommun ska ta emot.

I mitten av juni, när dialogen är avslutad, fastställer Migrationsverkets generaldirektör hur många skyddsbehövande varje enskild kommun ska ta emot. Migrationsverket redovisar sedan fördelningstalen på kommunnivå till regeringen. Omräkningen görs på uppdrag av regeringen inför den nya lagstiftningen – för att den ska kunna tillämpas.