Efter invasionen i Ukraina stöttar Migrationsverkets personal kolleger i Rumänien
Sex medarbetare från Migrationsverket är just nu i Rumänien, med uppdrag att hjälpa myndigheterna i mottagandet av människor som flytt kriget i Ukraina.
– Här i Galati fungerar arbetet väldigt bra och de som ansöker får sina uppehållstillstånd direkt, säger Johanna Lidberg som är en av de utsända.

Johanna Lidberg
Den grå containern har fönster och dörrar, till och med luftkonditionering. På ytterväggarna sitter affischer med information för dem som ska ansöka om skydd, en gulblå örnlogotyp signalerar att rumänska myndigheter huserar här. Sedan hon kom till Galati i april är containern ofta Johanna Lidbergs arbetsplats.
EU-länder som behöver stöd inom asylområdet kan få det av andra medlemsstater via den europeiska asylbyrån EUAA. I spåren av Rysslands invasion av Ukraina har bland annat Rumänien bett om hjälp och Sverige har, genom Migrationsverket, hittills kunnat skicka sex personer som nu tjänstgör på flera olika orter.
Galati, där Johanna Lidberg befinner sig, är en hamnstad vid Donau i östra Rumänien, nära gränsen till Moldavien. Johanna arbetar här tillsammans med en finsk och ett drygt tiotal rumänska kolleger med att informera om massflyktsdirektivet och registrera ansökningar om skydd.
– Vi välkomnar dem som kommer och förklarar vad massflyktsdirektivet är och vad det ger för rättigheter. Jag har förstått att det skiljer sig mellan olika orter men här i Galati fungerar arbetet fantastiskt bra, säger Johanna, som till vardags är handläggare på Migrationsverket i Malmö.
35 000 har registrerat sig i Rumänien
Cirka 600 000 människor på flykt från Ukraina har passerat den rumänska gränsen sedan Rysslands invasion den 24 februari. Runt 85 000 personer bedöms ha stannat i landet och cirka 35 000 har hittills registrerat sig för uppehållstillstånd. I Galati registrerar man mellan 80 och 90 ansökningar per dag och avlastar då kontoret i staden Costanta.
– I Constanta är de fullbokade fram till augusti just nu, så asylmyndigheten där skickar dagligen hit en buss med cirka 40 personer som istället registreras i Galati. Vi arbetar med hjälp av tolkar som anlitas av asylbyrån EUAA, säger Johanna Lidberg.
Tidigare utsänd på Lesbos
Johanna Lidberg har tidigare varit utsänd av Migrationsverket, på Lesbos i Grekland hösten 2019. Där höll hon i asylutredningar för de grekiska myndigheternas räkning.
– Det var den internationella biten som fick mig att vilja söka till Migrationsverket. Om man som jag är intresserad av andra kulturer och länder är det här en fantastisk möjlighet. Jag tycker det är jättekul att få uppleva Rumänien och vardagen här, både på och utanför arbetet.
Samtidigt konstaterar hon att kriget kommer väldigt nära – i Galati rör sig många som flytt kriget och den ukrainska gränsen ligger bara några mil bort.
– Häromdagen var vi på en båttur på Donau. Då sa kaptenen vid ett tillfälle att ”nu kan ni vinka till Ukraina”, som låg 50 meter bort på andra sidan vattnet. Så nära ett krig har jag aldrig varit.
Fakta: Utlandsuppdrag vid Migrationsverket
Migrationsverket har en omfattande utlandsverksamhet och myndighetens medarbetare har möjlighet att arbeta utomlands genom olika typer av uppdrag:
- På flera svenska ambassader och konsulat bedrivs migrationsverksamhet och på många av dem placerar Migrationsverket personal för kortare eller längre tjänstgöringsperioder.
- Migrationsverket bidrar även med personal till Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex).
- Till arbetet med den svenska flyktingkvoten rekryterar Migrationsverket varje år personal internt för att åka på delegationsuttagningar och handlägga ärenden på plats i värdländerna.
- Migrationsverket har också utlandsuppdrag inom återvändande, exempelvis kan medarbetare tjänstgöra som eskortörer vid återvändanderesor.
Läs mer om att arbeta på Migrationsverket
Massflyktsdirektivet ger ukrainska medborgare och de som har skyddsstatus i Ukraina möjlighet att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i ett EU-land.