Nya fördel­ningstal efter dialoger med kommuner

Migrationsverket har idag presenterat förslag på hur många skyddsbehövande från Ukraina som varje kommun ska ordna boende åt i år. För samtliga kommuner innebär detta förslag en sänkning jämfört med de fördelningstal Migrationsverket presenterade i april. Anledningen är att Migrationsverket skrivit ned huvudscenariot för hur många från Ukraina som kommer att söka skydd i Sverige i år.

Migrationsverket har tagit fram fördelningen på uppdrag av regeringen, med stöd av länsstyrelserna och i dialog med kommunerna. Nu har Migrationsverket presenterat såväl totalsiffran som fördelningen över varje kommun för regeringen. Bakgrunden är uppdraget om att åstadkomma en jämnare fördelning över landet när det gäller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet och det nya regelverk som väntas träda i kraft den 1 juli.

Migrationsverket räknar med att 55 000 skyddsbehövande från Ukraina kommer till Sverige under 2022, men att 5 000 av dem återvänder under året. Sammantaget skulle därmed 50 000 skyddsbehövande vara inskrivna hos Migrationsverket vid årets slut.

– Vi bedömer vi att 23 500 personer behöver hjälp av kommunerna med att ordna boende. Av de övriga bedöms de flesta ordna eget boende. Ett mindre antal skyddsbehövande med behov av vårdboende kommer Migrationsverket att behålla boendeansvaret för även efter 1 juli, säger Magnus Önnestig, direktör Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

Riksdag och regering väntas den 22 juni fatta beslut om det regelverk som är tänkt att träda i kraft 1 juli. Efter det fastställer Migrationsverket siffrorna. Samtidig vet ingen hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas och därmed hur många som kommer att fly landet. Om det skulle visa sig att det kommer fler skyddsbehövande från Ukraina än Migrationsverket räknat med kan myndigheten inkomma med en hemställan till regeringen om att de ökar det nationella fördelningstalet. Om så inte sker ansvarar Migrationsverket för att ordna boende för de skyddsbehövande som överstiger det nationella fördelningstalet på 23 500.

Det nya regelverk som reglerar kommunernas ansvar för att ordna boende åt dem som sökt skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förväntas träda i kraft 1 juli. Från och med det datumet kommer Migrationsverket börja meddela kommuner att de ska ställa i ordning boenden för enskilda skyddsbehövande. Ansvarsövergången kommer att ske successivt, men redan under sommaren får kommunerna ta över ansvaret för många skyddsbehövande. Kommunen har, enligt förslaget till förordning, en månad på sig att förbereda boendet.

För många av de skyddsbehövande innebär detta att de redan under sommaren kommer att få besked om att kommunen tar över ansvaret för deras boende. Vissa kommer att behöva flytta medan andra kan bo kvar i kommunen.

– Alla behöver inte flytta. En del kan bo kvar i och med att flera kommuner har tecknat avtal med Migrationsverket som innebär att de tar över ansvaret för boendena från 1 juli. Andra kommer att kunna bo kvar i samma kommun, men i ett annat boende, säger Magnus Önnestig.

I en del kommuner finns redan idag fler skyddsbehövande än det antal som kommunen ska ordna boende åt. Det betyder att en del av dem kommer att behöva flytta till andra kommuner. Syftet med de nya fördelningstalen är att få till en jämn fördelning av skyddsbehövande över landet så att kommunerna ska ha så bra förutsättningar som möjligt att hjälpa dem med boende, barnomsorg och skola med mera.

De skyddsbehövande som bor i eget boende omfattas inte av det nya regelverket. Om de behöver hjälp med att ordna boende kan de, precis som tidigare, vända sig till Migrationsverket som då erbjuder en plats i ett boende. Var i landet det blir beror på var det finns lediga platser.

Här hittar du en lista över hur många skyddsbehövande från Ukraina som varje kommun ska ta emot. Pdf, 200.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Här hittar du statistik över antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem per kommun.

Fakta: Så avgörs hur många skyddsbehövande från Ukraina varje kommun ska ta emot

Migrationsverket har föreslagit fördelningstal på kommunnivå, baserat på det totala antalet skyddsbehövande som beräknas finnas i Sverige i slutet av 2022. Förslaget är framtaget med hänsyn till:

  • kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar
  • befolkningsstorlek
  • det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn
  • samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen, inklusive personer med tillfälligt skydd.