Slutsats: uppehållstillstånd för studier missbrukas
Det finns starka indikationer på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Det visar en ny rapport från Migrationsverket.
– Det som möjliggör missbruket är framför allt lagstiftningens utformning men en rad faktorer samspelar, säger Abraham Haro, enhetschef på Migrationsverket.
I en ny rapport har Migrationsverket undersökt om och i vilken utsträckning studenter som får uppehållstillstånd för att studera i Sverige istället använder tillstånden för att arbeta här. Rapporten fokuserar på studenter från Pakistan – den tredje största internationella studentgruppen – men slutsatserna bedöms kunna gälla studenter även från andra länder.
Hösten 2020 antogs cirka 360 studenter från Pakistan till en tvåårig masterutbildning vid ett svenskt lärosäte och fick ett uppehållstillstånd för studier. Bara en dryg tredjedel av dem ansökte ett år senare om att förlänga uppehållstillståndet för att genomföra andra året på sin utbildning. Knappt 30 procent ansökte istället om arbetstillstånd och ungefär lika många lämnade inte in någon ny ansökan alls.
Många bor långt från studieorten
I rapporten har Migrationsverket också undersökt var studenterna bosatt sig, genom stickprov vid två lärosäten. Vid de två lärosätena – Högskolan Halmstad och Linnéuniversitetet – var endast 43 respektive 20 procent av de som antagits bosatta på sin studieort. Flertalet av studenterna bodde mer än 20 mil bort, oftast i någon av storstäderna.
– Bara en av tre i den undersökta studentgruppen fortsätter andra året på sin utbildning, samtidigt som en majoritet väljer att bosätta sig långt från sin studieort. Det ser vi som indikationer på att många inte har haft som främsta avsikt att studera i Sverige, säger Abraham Haro.
Ingen övre gräns för arbete
Det som möjliggör missbruket bedöms främst vara lagstiftningens utformning. I Sverige finns, till skillnad från i många andra Schengenländer, ingen övre gräns för hur mycket en internationell student får arbeta vid sidan av sina studier. Här kan studenterna också efter 30 tagna högskolepoäng, eller en termins studier, ansöka om arbetstillstånd.
– Just möjligheten att arbeta obegränsat är något som rekryteringsagenter i Pakistan använder som försäljningsargument när de marknadsför studier i Sverige, säger Abraham Haro.
Andra faktorer som kan bidra till missbruk av uppehållstillstånden är det stora utbudet av studieplatser för internationella studenter och låga språkkrav till utbildningarna.
– Vi har förståelse för att universitet och högskolor, bland annat av ekonomiska skäl, behöver fylla sina studieplatser men här behöver vi samarbeta bättre för att svenska utbildningar ska attrahera studenter som faktiskt avser att studera, säger Abraham Haro.
Viktigt med incitament för lärosätena
För att utreda studieavsikt gör Migrationsverket i viss utsträckning intervjuer med de antagna innan de beviljas uppehållstillstånd. Men enligt rapporten har utredningarna i sin nuvarande form begränsad effekt. Migrationsverket bör därför hellre fokusera utredningarna på antagna till de lärosäten som har störst andel avhopp. En rekommendation är också att Migrationsverket skapar incitament för universiteten och högskolorna att rekrytera studenter som fullföljer sina studier.
– Det kan handla om att erbjuda dessa lärosäten förenklade rutiner som minskar administrationen, till exempel snabbspår eller uppehållstillstånd på två år istället för ett år, säger Abraham Haro.
Rapport: Missbruk av uppehållstillstånd för studier Pdf, 777.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Fakta – uppehållstillstånd för studier
Utlänningslagen anger att en ansökan om uppehållstillstånd för studier ”får avslås om det finns grundad anledning att anta att den sökande avser att vistas i Sverige av andra skäl än dem som ansökan avser”. Vidare ska uppehållstillstånd återkallas om en utlänning ”vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för”.