Fokus på jämnare fördelning av skyddsbehövande från Ukraina

Sedan ansvaret att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina gick över till kommunerna har de tagit emot drygt 12 000 skyddsbehövande från Ukraina. Det visar färsk statistik från Migrationsverket.

Ansvaret för att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina ligger sedan 1 juli på kommunerna. Som mest ska de i år ordna boende åt 23 500 individer. Med två månader kvar på året ser dock inte behovet ut att bli så stort. Enligt en beräkning som Migrationsverket nyligen lämnat till Justitiedepartementet kommer antalet anvisningar i år bli cirka 16 400.

– Vad den verkliga siffran blir vet vi först vid slutet av året. Det beror på hur kriget utvecklas, hur många fler skyddsbehövande från Ukraina som kommer till Sverige, hur många som lämnar landet och hur många av de anvisade som väljer att flytta in i de boenden kommunerna ordnar, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

Efter fyra månader har 36 kommuner fått anvisningar som motsvarar hela fördelningstalet för 2022. Men medan Karlskoga, Sundbyberg och Haparanda fyllt hela sin kvot har flera kommuner än så länge bara fått en bråkdel av de skyddsbehövande de har ansvar för att ordna boende åt.

En förklaring till skillnaderna är att Migrationsverket försökt undvika att de som hunnit vara en tid i Sverige ska behöva flytta. Under de första månaderna har därför de kommuner där Migrationsverket haft boenden fått många anvisningar. Nu är Migrationsverkets ambition att i första hand anvisa till de kommuner som än så länge inte fått så många anvisningar.

– Att vi nu prioriterar en jämnare fördelning innebär att de kommuner som hittills inte fått så många anvisningar nu får vara beredda på att ta emot fler skyddsbehövande från Ukraina. Utifrån hur väl vår samverkan med kommunerna fungerat hittills är jag övertygad om att det kommer att gå bra, säger Magnus Önnestig.