Bristande motivering av barnets bästa i asylbeslut

Migrationsverkets egen uppföljning av hanteringen av barn som söker asyl visar att handläggning och beslut på många sätt fungerar bra. Men besluten kan bli tydligare de delar som gäller barnets bästa.
– Vi har blivit bättre på att se barnen och deras asylskäl i prövningen, och vi landar generellt rätt ifråga om avslag eller bifall. Men vår motivering av barnets bästa behöver komma till uttryck tydligare i våra beslut, säger myndighetens biträdande rättschef Anna Lindblad.

Migrationsverket gör återkommande utvärderingar av den rättsliga kvaliteten i prövningen av ärenden. För att på ett systematiskt sätt analysera och utveckla prövningen rörande asylsökande barn i familj har Migrationsverket gjort en genomgång av handläggning och beslut i 45 ärenden. Ärendena är av olika slag, med ungefär hälften bifall och hälften avslag.

Lång­sik­tigt arbete för barnets bästa

”Barnets bästa” är ett begrepp som Migrationsverket arbetat med länge men på senare år har det fått ytterligare fokus, inte minst efter att FN:s barnkonvention införlivades i svensk lagstiftning 2020.

– Det har inneburit att vi bedriver ett långsiktigt och brett arbete på myndigheten med att bland annat förtydliga begreppets innebörd och hur det ska komma till uttryck i tillämpningen även om det var del av gällande rätt redan innan, säger biträdande rättschef Anna Lindblad.

Uppföljningen visar att de åtgärder som myndigheten vidtagit på barnområdet har haft effekt. Under handläggningen beaktas överlag barnens bästa, utredningarna håller en hög nivå, barnen bemöts väl och får relevanta frågor om sina asylskäl. Utredningen av deras identitet, närmsta familj och vårdnadshavare görs också på ett bra sätt.

Utgången får godkänt men moti­ve­ringen brister

Utgången i ärendena – alltså om barnet fått bifall eller avslag – får också godkänt. Barnens individuella skäl och andra relevanta faktorer lyfts fram på ett bra sätt i flera beslut, men inte i alla. Genomgången visar att besluten oftast brister när det gäller tydlighet och motivering i prövningen av barnets bästa.

– Det är förstås inte bra att vi brister i motiveringen av våra beslut. Samtidigt visar den här rapporten att vi gör väldigt mycket rätt – och nu när vi har identifierat våra svagheter kan vi fokusera på dem, säger Anna Lindblad.

Nu ska rapporten studeras av de delar av myndigheten som ägnar sig åt prövningen av asylbeslut, varefter åtgärder ska vidtas för att komma tillrätta med bristerna.

– Nu behöver vi ta reda på hur vi ska utveckla stödet till våra medarbetare på bästa sätt och arbeta vidare för att främja utvecklingen på området, säger Anna Lindblad.

Läs rapporten

Analysrapport: Tematisk kvalitetsuppföljning avseende asylsökande barn i familj Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Enkät – Bilaga till Tematisk kvalitetsuppföljning avseende asylsökande barn i familj Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.