2020-10-02

Etiska rådets möte den 16 juni 2020: Förhål­landet mellan myndig­he­tens utred­nings­skyl­dighet och den asyl­sö­kandes person­liga integritet när personen har skydds­skäl på grund av sexuell lägg­ning, könsö­ver­skri­dande iden­titet eller könsut­tryck

Fråga som behandlats: Vilka etiska överväganden bör Migrationsverket och utredaren göra avseende förhållandet mellan myndighetens utredningsskyldighet och den asylsökandes personliga integritet, när personen har skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck?

Etiska rådets möte 2020-06-12
Dnr: 1.3.4-2020-8232

Fakta om etiska rådet

Migrationsverket har ett etiskt råd som är utsett av regeringen. Rådet ska på myndighetens begäran yttra sig i frågor som rör utformningen av myndighetens verksamhet och som kan kräva etiska överväganden.

Rådets svar är av vägledande karaktär och det kan i vissa fall krävas att svaret omsätts i andra styrande och stödjande dokument för att det ska få en praktisk tillämpning.

Det är generaldirektören som begär att rådet ska yttra sig. Efter det att rådet diskuterat frågan vid ett möte lämnar rådet ett skriftligt svar. Nedan redovisas först frågan från generaldirektören och därefter rådets skriftliga svar.

Frågor och svar publiceras på Verksnätet och på Migrationsverkets externa webbplats.

Gene­ral­di­rek­tö­rens fråga

Bakgrund

Att utreda personers asylskäl är ett av de viktigaste uppdragen som Migrationsverket har. Vår utredningsskyldighet innebär att ett ärende ska utredas utifrån dess beskaffenhet. I vissa fall handlar det om att utreda särskilt utsatta grupper av asylsökande, exempelvis personer tillhörande hbtq-gruppen, offer för könsrelaterat våld m.fl. I sådana sammanhang är det väsentligt att under handläggningen och vid utredningstillfällen respektera sökandens personliga integritet. På Migrationsverket har vi utarbetat stödmaterial för utredare/handläggare, bland annat en instruktion ”Genomföra utredning av HBTQ-ärenden” som innehåller metodstöd för utredning av personer som antingen själva identifierar sig som tillhörande någon eller några av grupperna inom spektret av normbrytande av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck eller har blivit tillskrivna sådana egenskaper. Instruktionen beskriver bland annat vilka omständigheter personalen ska vara medvetna om vid handläggning av hbtq-ärenden och vilka frågor som är viktiga att belysa vid utredning där hbtq-skäl förekommer. Migrationsverket har också tagit fram ett ”Rättsligt ställningstagande angående utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck” (SR 38/2015), som ger stöd för utredning och bedömning av den framåtsyftande risken när sökanden åberopar förföljelse på sådan grund.

Migrationsverkets personal som handlägger asylärenden kan uppleva att ärenden där personen tillhör hbtq-gruppen, eller annan särskilt utsatt grupp, kan föranleda svåra etiska överväganden avseende förhållandet mellan myndighetens utrednings-skyldighet och den sökandes personliga integritet. I många kulturer är sexualitet och frågor kring könsidentitet tabubelagt och förknippat med stigma, vilket innebär att sökande kan ha svårt att prata om sådana skäl. Det kan leda till att hbtq-skäl inte kommer fram tidigt i processen. Dessutom är det av vikt vilka attityder och kunskaper utredaren själv har vid kontakt med den sökande. Att vi oftast behöver arbeta via tolk kan komplicera situationen än mer.

Även om kunskapen om sexuell läggning har blivit bättre så kan det också vara så att förståelsen av könsidentitet och könsuttryck inte är tillräcklig. Det kan leda till att transpersoner, som inte behöver ha några synliga attribut, osynliggörs i asylprocessen och kan ha svårigheter med att presentera sina riktiga asylskäl. Även offer för könsrelaterat våld (även i relation till hbtq) kan vara svåra att upptäcka på grund av skam- och skuldkänslor hos sökanden. Det kan också finnas en osäkerhet hos utredaren om hur han eller hon ska genomföra utredningen utan att kränka den asylsökande personens integritet, när sökanden berättar om upplevt våld eller där utredaren misstänker att våld förekommit. Detta arbete kan dessutom försvåras genom att man inte har samma syn på och förståelse av våld i olika kulturer.

Även om myndigheten intensivt arbetar med den problematik som beskrivs ovan finns det befogad anledning att integrera etisk reflektion i denna kontext. Här följer några exempel på frågeställningar som kan bli aktuella:

Vilka etiska förutsättningar behöver vara uppfyllda? Vilka rekommendationer kan det finnas kring förhållningssätt och detaljnivå, när det gäller en utredning där känsliga uppgifter avseende exempelvis sexualitet förekommer? Vilka etiska överväganden och ställningstaganden behöver utredaren göra, när den som utreds tillhör en särskilt utsatt grupp av asylsökande? Hur förhåller man sig till en situation där sökanden inte vill att vissa omständigheter i dennes ärende dokumenteras? Hur kan den sökande uppmuntras till att framlägga sina riktiga skyddsbehov?

Fråga

Vilka etiska överväganden bör Migrationsverket och utredaren göra avseende förhållandet mellan myndighetens utredningsskyldighet och den asylsökandes personliga integritet, när personen har skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck?

Svar från etiska rådet

Bakgrund

Asylsökande har liksom alla människor en sexuell läggning och en könsidentitet. Den är inte sällan svår att tala om för den enskilde, särskilt för den som är uppväxt i ett samhälle där ämnet är tabubelagt. I det fall den asylsökande har utsatts för diskriminering eller könsrelaterat våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet kan ämnet vara än mer besvärligt att tematisera.

För Migrationsverket blir frågan aktuell eftersom den asylsökande kan som skydds-skäl åberopa sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Frågan är hur en utredning av dessa skäl kan göras med respekt för den enskildes integritet?

Relevanta omständigheter är att språket och begreppsbildningen kring HBTQ-relaterade ämnen i viss mån utgår från en västerländsk kontext som kan sakna en motsvarighet i den sökandes hemland. Neutrala termer för att beskriva läggning och identitet kan därför saknas. Stigmatisering av den aktuella identiteten eller läggningen kan vidare orsaka skamkänslor eller mindervärdeskänslor som gör det svårt att beskriva sina erfarenheter.

Över­vä­ganden

Frågan aktualiserar både praktiska och etiska utmaningar. Den praktiska problematiken handlar om att undvika felkällor i kommunikationen kring ett ämne där innebörden och laddningen av språkliga uttryck skiljer sig mellan olika kontexter. Det finns också ett behov av att både utredare och tolkar har kunskap om problematiken för att kunna ställa rätt frågor och därmed göra det möjligt för den asylsökande att åberopa relevanta skäl.

Ett problem som kan uppstå är att den enskilde inte själv åberopar skäl som skulle kunna vara relevanta för att erhålla asyl. En alltför snabb handläggning av ärendet riskerar att göra detta mer sannolikt. Det bör därför övervägas möjligheten att åter-öppna en utredning om den sökande har bättre möjligheter att artikulera sina skäl vid en senare tidpunkt.

Den etiska problematiken handlar om huruvida en utredning av intima och privata angelägenheter kan anses utgöra ett intrång i den enskildes personliga integritet. Det är i det sammanhanget viktigt att skilja mellan frågor som är känsliga eftersom de vidrör ämnen som uppfattas som tabubelagda och frågor som är känsliga eftersom de vidrör trauman hos den enskilde.

Frågan om respekt för personlig integritet kompliceras av dess mångdimensionella karaktär. Kroppslig integritet avser respekt för människokroppen; informationsintegritet avser respekt för känsliga uppgifter om den enskilde; respekt för integritet kan vidare uppfattas som kravet att inte göra intrång inom bestämda sfärer eller kravet att respektera den enskildes självbestämmande. När integritet betraktas som en fråga om självbestämmande, är det upp till den enskilde att avgöra om ett intrång är acceptabelt eller inte.

Oavsett den aktuella aspekten av personlig integritet är det möjligt att den kommer i konflikt med den utredningsskyldighet som Migrationsverket har och som ytterst syftar till att den sökande ska få en korrekt och rättssäker bedömning. I en situation när den sökande har ett starkt intresse av att relevanta skäl för asyl blir kända för myndigheten är emellertid den etiska problematiken mindre akut.

Insikten om att respektera människors sexuella läggning och könsidentitet är relativt ung även i Sverige. Transpersoners rättigheter är relativt nytt inom svensk lagstiftning. Det är därför angeläget att myndigheten har rätt kompetens för att skapa trygghet och kunskap hos de sökande om deras rättigheter. Utbildning av handläggare och tolkar och samarbete med RFSL, RFSU och andra organisationer, som ökar kompetensen i handläggning av ärenden där hbtq-frågor är relevanta, är därför mycket angelägen.