Yttrande från etiska rådet gällande frågor från media
Migrationsverket önskar etiska rådets vägledning kring vilka etiska överväganden myndigheten bör göra i avvägningen mellan personlig integritet och allmänintresset, liksom förtroendet för myndigheten särskilt med beaktande av att det i många fall handlar om fall där journalister har fullmakt från den sökande.
Etiska rådets möte: 2024-05-23
Dnr: 1.3.4-2024-5062
Generaldirektörens fråga
Bakgrund
Migrationsverket får så gott som dagligen frågor från media angående enskilda ärenden. Ofta handlar det om personer som vistats länge i landet och ofta rör det sig om barn. Inte helt sällan renderar det i rubriker av typen: ”Utvisas – efter 14 år i Sverige”. I media presenteras den uppkomna situationen på ett sådant sätt där ansvaret läggs på myndigheten och där omständigheten att en person inte följt ett eller flera lagakraftvunna beslut om att lämna landet sällan framgår. Inte sällan hanteras ärendet också av andra myndigheter som av förklarliga skäl inte får lika mycket genomslag i media.
Migrationsverket har, likt alla andra myndigheter, en skyldighet att på ett transparent och tydligt sätt förklara sina beslut. I många fall har journalisten en fullmakt från den sökande, vilket gör att sekretessen hävs. Myndigheten har regeringens uppdrag att öka antalet återvändanden, vilket i sin tur är kopplat till en stramare migrationspolitik i allmänhet. När den rättsliga regleringen blir snävare, upplevs fler människor hamna i kläm. Därför finns det skäl att tro att antalet ärenden som uppmärksammas i media kommer att öka, både vad gäller barn och vuxna. Ju mer detaljerat myndigheten kan berätta och förklara om ett enskilt ärende, desto mer kan allmänheten förstå besluten och känna förtroende för att myndigheten gör korrekta bedömningar, vilket är centralt i en demokrati. Men i andra vågskålen ligger respekten för den enskilda individens personliga integritet och det förtroende som byggs på lång sikt genom myndigheter med hög integritet, tjänstemannarollen och så vidare.
Problemställning
Migrationsverket önskar etiska rådets vägledning kring vilka etiska överväganden myndigheten bör göra i avvägningen mellan personlig integritet och allmänintresset, liksom förtroendet för myndigheten särskilt med beaktande av att det i många fall handlar om fall där journalister har fullmakt från den sökande. Migrationsverket önskar också vägledning kring hur verket bör förhålla sig till andra myndigheters val, prioriteringar och förhållningssätt till exempel rörande verkställigheter. I synnerhet där vi kanske inte har samma uppfattning om hur ärendena bör hanteras.
Hur bör myndigheten tydligare kommunicera den enskildes ansvar utan att fördjupa individens utsatthet?
Etiska rådets svar
Problemställning
Migrationsverket söker vägledning från etiska rådet gällande de etiska överväganden som bör göras vid avvägningen mellan personlig integritet och allmänintresset, samt förtroendet för myndigheten. Detta är särskilt viktigt i fall där journalister har fullmakt från den asylsökande. Myndigheten önskar även råd om hur den bör förhålla sig till andra myndigheters beslut och prioriteringar, exempelvis rörande verkställigheter av utvisningsbeslut, särskilt när det finns meningsskiljaktigheter om hur ärenden bör hanteras. En ytterligare fråga är hur myndigheten kan kommunicera den enskildes ansvar utan att öka individens utsatthet.
Yttrande
Relationen mellan förtroendet för myndigheten och tidigare beslut från andra myndigheter är komplicerad. Rådet anser i princip att förtroendet för en enskild myndighet inte bör väga tyngre än förtroendet för staten i allmänhet. Eventuell kritik mot Migrationsverket bör alltså inte hänvisas till andra myndigheter, även om dessa är involverade i beslutskedjan. Om Migrationsverket har synpunkter på andra myndigheters beslut bör dessa förmedlas genom andra kanaler.
Det är viktigt att Migrationsverket tydligt förklarar och refererar till det aktuella rättsläget. När politiska reformer förändrar förutsättningarna för rättstillämpningen måste detta synliggöras. Om allmänhetens bild av rättsläget inte håller jämna steg med utvecklingen, kan det bli Migrationsverkets ansvar att förklara hur dessa förändringar påverkar myndighetens beslut.
Migrationsverket bör vara uppmärksamt på de oenigheter som kan uppstå i olika ärenden, exempelvis kring rättstillämpning eller faktaunderlag. Den allmänna uppfattningen om ett sakförhållande kan skilja sig från dess juridiska innebörd. Ett exempel är vad det innebär att bo i landet, där den allmänna uppfattningen skiljer sig från den juridiska meningen av att exempelvis vara folkbokförd.
Rådet vill även påminna om en viktig maxim för kommunikation som ytterst går tillbaka på sokratisk tradition och som äger fortsatt aktualitet: att våra uttalanden och meddelanden ska kunna passera tre filter. Dessa filter bedömer om innehållet är sant, om syftet är välvilligt och om informationen är användbar. När det gäller myndighetens kommunikation bör allmänheten inte behöva ifrågasätta att det som förmedlas görs med avsikten att vara sant. Detta är i överensstämmelse med grundlagen (1 kap. 1 § och 1 kap. 9 § regeringsformen) samt förvaltningslagens krav på kommunikation och service. De andra frågorna kan kräva mer eftertanke: vem påverkas av informationen och för vem är den användbar?
Utöver de etiska övervägandena i vad som bör kommuniceras, kompliceras situationen av dagens medielandskap med färre specialiserade journalister, kortare ledtider och nya medier. Detta erbjuder en särskild utmaning för Migrationsverket att kunna förmedla sitt budskap effektivt.
Det är nödvändigt att vidga perspektivet och undersöka det större sammanhanget av det sociala medielandskapet för att bemöta spridningen av desinformation. För att garantera förtroendet för myndigheten kan det bli nödvändigt att hitta ytterligare former för att kommunicera myndighetens arbete och principerna bakom detta, såsom värnandet av mänskliga rättigheter och asylrättens principer.