Burak, född 1990 i Adana, Turkiet

"Jag tyckte att folk tittade snett på mig, som att de tänkte: "Ännu en från Syrien". Det blev skillnad när folk fick reda på att jag kom från Turkiet. Min svärmor är lärare och många känner henne i byn. När de fick veta att jag var tillsammans med hennes dotter blev jag godkänd."

Burak

– När jag var 17 år flyttade jag från min hemstad till Alanya där jag fick jobb som beach boy. Vi hyrde ut solstolar och parasoller och sålde mat och dryck på stranden. Det var perfekt! Det är roligt att jobba med turism. Solen skiner och alla är glada. Jag jobbade från tidig morgon till sen kväll. Det var där på stranden som jag träffade min fru. Första gången hade vi bara ögonkontakt, men tre år senare kom hon tillbaka och jag kände igen henne. Jag tror att det var ödet som förde oss samman. När hon reste hem höll vi kontakten via Facebook och sedan hälsade hon på mig flera gånger. Vi bodde tillsammans i Turkiet i nio månader och förlovade oss. Vi ville bilda familj och kände att det skulle vara bättre för oss att göra det i Sverige. Det finns ingen motsvarighet till SFI i Turkiet, så min fru hade inte fått samma hjälp som jag har fått här. Hon vill kunna jobba och inte bara vara hemmafru.

– Den första tiden i Sverige var lite jobbig. I Alanya var alla svenskar jag träffade glada och trevliga. De var trevliga här också, men samtidigt lite reserverade. Många jag mötte trodde att jag kom från asylboendet i närheten och tittade lite misstänksamt på mig. De första veckorna ville jag inte gå ut. Jag tyckte att folk tittade snett på mig, som att de tänkte "Ännu en från Syrien". Det blev skillnad när folk fick reda på att jag kom från Turkiet.

– Min svärmor är lärare och många känner henne i byn. När de fick veta att jag var tillsammans med hennes dotter blev jag godkänd. Jag fick praktik i den lokala matbutiken och där har jag nu ett jobb jag trivs med. Livet är jättebra. Jag har jobb, bil, hus, fru och barn – allt som en svensk familj. Det blir lättare för mig att resa med ett svenskt uppehållstillstånd, och framförallt med ett framtida svenskt medborgarskap. Jag vill åka överallt, se världen.

Antal beviljade uppehållstillstånd som anhöriga under 2016: 39 032 personer

Under 2016 fick 39 032 personer uppehållstillstånd för att flytta till en nära anhörig bosatt i Sverige,  i summan ingår 7 283 barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd.

Anhöriga till flyktingar: 15 148 personer, ingår i de 39 032 personerna ovan.
Övriga anhöriga: 16 472 personer, är både nyetablerade och etablerade anhöriga till personer som redan bor i Sverige.
Adoptioner: 129 personer.

(Under 2015 var antalet 43 414  personer.)

Att få uppehålls- och arbetstillstånd som anhörig är det vanligaste skälet till att personer bosätter sig i Sverige

Med anhörig avses i första hand make/maka/registrerad partner eller sambo och barn under 18 år som har anknytning till en person med ett uppehållstillstånd eller medborgarskap i Sverige. Vuxna syskon eller föräldrar till vuxna kan normalt inte få uppehållstillstånd på grund av anknytning. Tillståndet måste vara klart före inresan till Sverige.

Reglerna är lite olika beroende på vilken typ av uppehållstillstånd personen som bor i Sverige har. Generellt gäller att personen i Sverige ska kunna försörja både sig själv och den anhörige som vill flytta till Sverige. Det gäller både svenska och utländska medborgare.

Sidan senast uppdaterad: 2017-12-12

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre*






Om du vill ställa en fråga till Migrationsverket hittar du kontaktuppgifter under fliken Kontakta oss.