Perwin, född 1996 i Aleppo, Syrien

"Från ett ögonblick till ett annat blev det bestämt att vi skulle lämna vårt hem. Nu går vi. Inga fler detaljer. Jag visste inte vart vi skulle eller exakt varför. Vi åkte till Turkiet. Och jag lämnade mitt hjärta i Syrien."

Perwin

– Vi gick från frihet till krig. Det var sommar när vi lämnade Syrien och full vinter här i Sverige när vi kom i december 2012. Jag frös så fruktansvärt och jag hade aldrig tidigare i mitt liv hört talas om ett land som hette Sverige. Hemma hade jag grunden till allt. Här hade jag inget.

– När man tvingas börja om i ett nytt land och på ett nytt språk börjar man inte ens från grunden, man får börja om helt på nytt. I början grät jag varje dag. Alla mina tankar började med "varför?". Så en dag sa jag till mig själv: Nu måste du börja ditt liv. Jag insåg att jag inte kunde återvända.

– Med skolan och språket förändrades allt. När jag också förstod att man inte kommer någon vart med att vara blyg började det hända saker. Att gå i skolan ger en framtid och det betyder allt, för om man inte har en framtid, varför ska man då leva? Nu har jag frihet. En annan typ av frihet. Den friheten vi alla vinner är den största: att få tycka vad man vill.
 
– Vissa saker har inte ändrats. Jag vill fortfarande bli ingenjör. Mitt fokus ligger nu på att få klart studierna på gymnasiet, men drömmen är att kriget ska sluta och att jag kan återvända. Då skulle jag kunna hjälpa till med att bygga upp städerna och byggnaderna på nytt. Jag har också en annan dröm: att få stå på scen en och sjunga inför en stor publik.

Alla asylsökande 2016


2016 fick 111 979 personer beslut i sitt asylärende. Det är det högsta antal asylbeslut Migrationsverket hittills fattat under ett år. Orsaken till kraftsamlingen är det stora antal asylsökande, 163 000, som kom under 2015. Under 2016 sökte totalt 28 939 personer asyl i Sverige.

Den totala bifallsandelen av de ärenden som prövades under 2016 när det gäller asylsökande var cirka 77 procent. Av de som fick bifall bedömdes drygt 17 000 personer vara flyktingar (enligt FN:s konventioner) och drygt 47 000 alternativt skyddsbehövande.

År 2016

Kvotflyktingar 1889 personer (ingår inte i cirkeldiagrammet ovan)
Konventionsflyktingar 17 913 personer
Alternativt skyddsbehövande 48 355 personer
Särskilt och synnerligen ömmande omständigheter 2 112 personer
Övrigt, t.ex. verkställighetshinder 1 302 personer
Totalt inklusive kvotflyktingar 71 571 personer

Kvotflyktingar har aldrig varit asylsökande i Sverige, de kommer direkt till en svensk kommun sedan Migrationsverket, tillsammans med UNHCR, tagit ut dem på kvoten och hjälp dem att komma till Sverige.

Den som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i hemlandet kan söka asyl i Sverige

Asyl

Alla har rätt att söka asyl, det är en mänsklig rättighet. Migrationsverket ska pröva om den som söker skydd har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen.
 
En flykting är en person som befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin

  • ras
  • nationalitet
  • tillhörighet till en viss samhällsgrupp

eller på grund av

  • sin religiösa eller politiska uppfattning
  • sitt kön eller sin sexuella läggning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. 

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.

Alternativt skyddsbehövande

Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som

  • löper risk att straffas med döden
  • löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller
  • som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Den som får nej på ansökan om asyl måste lämna Sverige

Den som har fått ett slutgiltigt av- eller utvisningsbeslut, som fått laga kraft, har inte längre rätt till boende och dagersättning av Migrationsverket. Lagen gör undantag för barnfamiljer som får bo kvar till dess att hemresan kan ordnas.

Att söka asyl kan man endast göra efter inresan till Sverige

Alla utlänningar, förutom EU-medborgare, som vill bosätta sig i Sverige måste ha uppehållstillståndet klart före inresan till Sverige. Ansökan görs antingen via webben eller via svensk ambassad. Undantag är personer som söker skydd.

Sedan 20 juli 2016 har Sverige en tillfällig lag som ska gälla i tre år

Lagen innebär att asylsökande som har rätt till skydd får tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige. Den som får flyktingstatusförklaring får uppehållstillstånd i tre år och den som får status som alternativt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader. När tillståndet löpt ut görs en ny prövning om det är möjligt att återvända till hemlandet. Den tillfälliga lagen begränsar också asylsökandes möjlighet att återförenas med sina familjer. Endast den som får flyktingstatus och uppehållstillstånd i tre år får möjlighet till familjeåterförening.

Mer information om skydd och asyl i Sverige hittar du här på Migrationsverkets webbplats

Sidan senast uppdaterad: 2017-12-12

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre*






Om du vill ställa en fråga till Migrationsverket hittar du kontaktuppgifter under fliken Kontakta oss.