Frågor och svar om kvotflyktingar

  • Varför tar Sverige emot kvotflyktingar?

    För att erbjuda skydd för flyktingar och andra skyddsbehövande som inte kan återvända till hemlandet och inte kan garanteras varaktig bosättning och säkerhet där de befinner sig. Att ställa en årlig flyktingkvot till FN:s flyktingorgan UNHCR:s förfogande är också ett sätt att dela på ansvaret för flyktingars situation.

  • Vem avgör vilka flyktingar som ska erbjudas ett nytt hemland?

    Först gör UNHCR en bedömning av vilka flyktingar som bör erbjudas vidarebosättning. De presenterar enskilda eller grupper av flyktingar för länder som har flyktingkvoter. Därefter utreder respektive land om de presenterade flyktingarnas skyddsskäl överensstämmer med landets lagar och de nationella villkor som har satts upp för mottagning av kvotflyktingar.

  • Får Sverige pengar från FN för att ta emot kvotflyktingar?

    FN ger inget ekonomiskt stöd till länder som erbjuder sig att ta emot kvotflyktingar. Tvärtom – det är FN:s flyktingorgan UNHCR som får ekonomiskt stöd från medlemsländerna, bland annat från Sverige som är en av de största bidragsgivarna i världen. Att ta emot kvotflyktingar är ett frivilligt åtagande av den svenska staten.

  • Vem har bestämt att Sverige ska ta emot kvotflyktingar?

    Ända sedan 1950 har riksdagen varje år beslutat hur mycket pengar som ska avsättas för vidarebosättning av kvotflyktingar. Regeringen ger därefter Migrationsverket i uppdrag att ta ut och överföra flyktingarna till Sverige. Under de senaste åren har den årliga kvoten varit cirka 1 900 personer. Den migrationspolitiska uppgörelsen hösten 2015 innehöll bland annat målet att Sverige stegvis ska öka antalet kvotflyktingar till 5 000 under regeringens mandatperiod. År 2017 tas det första steget mot detta mål genom att förra årets 1 900 platser har utökats till 3 400.

  • Från vilka länder kommer kvotflyktingarna?

    Det beror på de rådande förhållandena i världen och var behoven av vidarebosättning är som störst. I broschyren Sveriges flyktingkvot 2017 framgår i vilka länder årets uttagningar är planerade.PDF

  • Vem beslutar om uppehållstillstånd?

    Migrationsverket har regeringens uppdrag att fatta beslut om vidarebosättning och bevilja permanent uppehållstillstånd i Sverige.

  • Får den som har flyktingklassats av UNHCR flyktingstatus i Sverige?

    Alla som finns under UNHCR:s beskydd ryms inte i den svenska utlänningslagens flyktingbegrepp. De kvotflyktingar som Sverige tar ut måste kunna klassas som antingen flyktingar eller alternativt skyddsbehövande enligt svensk lag. Alla blir alltså inte klassade som flyktingar.

  • Hur fort går det från beslut till flytt?

    Efter ett beslut om uppehållstillstånd tar det i allmänhet några månader att förbereda resan till Sverige. Tiden kan variera beroende på vilket land personen reser ifrån. Migrationsverket arbetar under denna tid med att hitta en kommun som kan förbereda boende och mottagande. Sedan ordnas bland annat pass, flygbiljetter och utresetillstånd. Sverige står för alla kostnader i samband med resan.

  • Vem förbereder kvotflyktingarna inför flytten till Sverige?

    Om det är praktiskt genomförbart får kvotflyktingarna delta i förberedande informationsinsatser, så kallade Sverigeprogram eller kortare workshops med personal från Migrationsverket, som varar mellan ett par timmar och ett par dagar beroende på omständigheterna. Alla kvotflyktingar får också skriftlig information i samband med att de får beslutet om uppehållstillstånd och sin resebokning.

  • Hur kan en kvotflykting försörja sig den första tiden i Sverige?

    Personer som får asyl i Sverige får ekonomiskt stöd från staten under de första två åren under förutsättning att de följer den etableringsplan som de har upprättat tillsammans med Arbetsförmedlingen. Under den tiden får de undervisning i svenska, samhällsinformation och hjälp för att hitta jobb och egen försörjning.

  • Vilka rättigheter har en kvotflykting i Sverige?

    Så snart en kvotflykting har fått uppehållstillstånd och bosatt sig i Sverige gäller samma rättigheter och skyldigheter som för alla andra invånare. Med ett permanent uppehållstillstånd följer rätt till bland annat barnomsorg, skola, sjukvård och socialförsäkring. Samma skyldighet att försöka arbeta och försörja sig, se till att barnen kommer till skolan och att följa lagarna gäller alla som bor i Sverige.

    Som andra invandrare får kvotflyktingen rösträtt i landstings- och kommunalval efter tre år i Sverige. För att få delta i riksdagsval krävs emellertid svenskt medborgarskap. Flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention kan beviljas medborgarskap efter fyra år medan det för alternativt skyddsbehövande normalt tar minst fem år. Make/maka och barn till personer med flyktingstatus kan få resebidrag för att familjen ska kunna återförenas.

Sidan senast uppdaterad: 2017-06-26

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre*






Om du vill ställa en fråga till Migrationsverket hittar du kontaktuppgifter under fliken Kontakta oss.