De förbe­re­dande insat­sernas olika moduler

Före sin ankomst till Sverige erbjuds kvotflyktingar förberedande insatser som normalt pågår under tre dagar.

Insatsernas olika delar kallas moduler och fungerar som byggstenar som tillsammans utgör en helhet. Eftersom förutsättningarna vid varje utbildningstillfälle kan variera så gör även tiden och innehållet för varje modul det.

Deltagare tränar på att skriva sin namnteckning. Foto: IOM

Deltagare tränar på att skriva sin namnteckning. Foto: IOM

Under­vis­nings­me­toder

Innehållet i programmet gås igenom på ett anpassat sätt som inbjuder till samtal, diskussion och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna och informatörerna. Modulerna bygger på interaktiv pedagogik där diskussionsgrupper, rollspel och visuella hjälpmedel som bilder och filmer används. Deltagarna får möjlighet att diskutera, reflektera, utforska och ställa frågor om ämnena som diskuteras. Skriftligt material och digitala verktyg används som ett komplement till lärarledd utbildning.

I programmet för barn kommer det att ingå lekar och aktiviteter, rollspel, brev från barn i Sverige, filmer och en arbetsbok anpassad för barn. För ungdomar kommer man att använda sig mer av diskussionsgrupper och aktivitetsblad.

Nedan hittar du sammanfattningar av innehållet i modulerna.

Resor och ankomst

Deltagarna får hjälp att förbereda sig för resan och den permanenta bosättningen i ett annat land.

  • De viktigaste delarna kring en flygresa diskuteras eftersom de flesta reser med flyg för första gången. Till exempel resedokument, bagageregler och hur du gör vid avresa och ankomst
  • Vad händer direkt vid ankomsten till Sverige? Mottagandet på flygplatsen, representanter från kommunen som möter upp, resan till bostaden och liknande frågor diskuteras.

Motta­gande och etable­ring

Går igenom det stöd som deltagarna kan förvänta sig efter ankomsten i Sverige. Deltagarna får information om innehållet i etableringsprogrammet och hur de exempelvis registrerar sig hos Skatteverket samt öppnar ett bankkonto.

  • En överblick över den vägledning som finns att få kring praktiska moment, kommunens roll och kommunala tjänster, information om etableringsprogrammet och ekonomiskt stöd i övrigt
  • Tillgång till skola och barnomsorg presenteras kort
  • Information om att det kan ta lite tid innan ekonomiskt stöd och vissa tjänster kommer igång på grund av varierande handläggningstider. Det ekonomiska stödet beräknas endast räcka till basutgifter. Här är det individuella ansvaret viktigt, att individen planerar sin ekonomi
  • Kommunernas rutiner för mottagande av kvotflyktingar kan skilja sig åt. Kvotflyktingarna får mer information hur det fungerar i just deras kommun efter ankomsten.

Boende

Här ges information om boendesituationen i Sverige och om olika typer av boenden som blir aktuella för kvotflyktingar.

  • Information om att kvotflyktingar tas emot i olika typer av boenden utifrån vad som finns tillgängligt i deras kommun. De kommer att bo i hyresbostäder och är ansvariga för att betala sin egen hyra men de får ekonomiskt stöd för boendeutgifter
  • Exempel på bostäder visas för att förbereda på att boendet kommer vara sparsamt möblerat och bara ha nödvändig basutrustning
  • Bostadsbristen i Sverige, att bostaden kan behöva delas med andra särskilt om deltagaren flyttar till Sverige ensam
  • Hyreskontraktet, att det kan vara tillfälligt och de ansvarar för att hitta en egen bostad när kontraktet går ut
  • Svensk bostadsetikett, till exempel mellan vilka klockslag det ska vara tyst i lägenheten och att boka den gemensamma tvättstugan i förväg.

Geografi och klimat

Ger en grundläggande förståelse för Sveriges geografi, de nordiska förhållandena och vilken typ av kläder som behövs under olika årstider.

  • Grundläggande information om landet, klimatet och skillnad i klimat mellan landets olika delar
  • Ett större fokus ligger på att bekanta deltagarna med den svenska vintern och hur de klär sig för kallt väder

Vardagsliv

Beskrivning av det svenska samhället i stort.

  • En typisk dag för en person som bor i Sverige: arbete eller skola, fritidsaktiviteter, läxläsning, vardagliga sysslor och måltider
  • Praktisk information om vardagliga aktiviteter, som matinköp, sortering och återvinning av avfall, resa med kollektivtrafik och trafiksäkerhet
  • Sveriges höga digitaliseringsnivå och vikten av att lära sig digitala verktyg. Deltagarna ges exempel på tjänster och ärenden som ofta hanteras digitalt
  • Hur viktigt det är att lära sig svenska språket för att få anställning och för att integreras i samhället.

Arbeta i Sverige

Introduktion till det stöd som finns genom Arbetsförmedlingen och etableringsprogrammet.

  • Hur ett arbetsliv kan se ut
  • Kvotflyktingarna ska sträva efter att bli självförsörjande
  • Hur den svenska arbetsmarknaden ser ut
  • Tillgång till högre utbildning
  • Entreprenörskap
  • Arbetstagares rättigheter, skatter och pension
  • Modulen tar även upp deltagarnas utbildning och arbetslivserfarenhet och att deras yrkeslegitimationer kanske inte godkänns i Sverige. Att de kan validera sina utbildningar men också behöva komplettera eller studera på nytt
  • Vikten av att lära sig svenska, vara aktiv och ha en öppen inställning till att få arbete. Denna del ska även skapa en förståelse för att det kan bli nödvändigt att ta ett annat arbete än vad personen har kunskap och erfarenhet inom, för att komma in på arbetsmarknaden
  • De flesta vuxna, oavsett kön, omfattas av etableringsprogrammet och får därigenom stöd i att hitta ett arbete och bli självförsörjande. Åldern för pension kan även skilja sig från vad deltagarna är vana vid.

Offentliga tjänster

Information om de viktigaste myndigheter och offentliga tjänster för nyanlända.

  • Rollerna hos de olika statliga myndigheter som deltagarna kommer att ha kontakt med. Målet är att skapa förtroende för systemet och svenska myndigheter
  • Tjänster som barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård, socialtjänst och räddningstjänst
  • Deltagarna förbereds på att väntetiderna kan vara relativt långa, eftersom offentliga tjänster är avgiftsfria eller kraftigt subventionerade.

Indi­vi­dens ansvar

Den svenska välfärdsmodellen samt statens och individens roller och ansvar.

  • Förväntningar och krav på individen, att de får socialt stöd på bestämda villkor och att det är individens ansvar att bygga upp ett liv i Sverige samtidigt som staten ger stöd och vägledning
  • Om att vara engagerad och aktiv för att på bästa sätt få det stöd som samhället ger. Alla nyanlända oavsett kön förväntas lära sig svenska, delta i integrationsaktiviteter och så småningom komma ut i arbetslivet
  • Skolan är obligatorisk för barn och det är föräldrar eller vårdnadshavare som ansvarar för att barnet går till skolan. Förväntningar finns på att föräldrar eller vårdnadshavare tar en aktiv roll i att stödja barnets skolgång
  • Andra ansvar som deltagarna kommer att ha som invånare i Sverige, som att följa lagar och värna om naturen. Att bekanta sig med värderingar och tankesätt som kan hjälpa till att förstå och möta de förväntningar som samhället ställer.

Rättig­heter, famil­jeå­ter­för­e­ning och medbor­gar­skap

Kvotflyktingens legala status i Sverige, rättigheter och skyldigheter kopplade till flyktingsstatusförklaring och permanenta uppehållstillståndet.

  • Information om att en skyddsstatusförklaring och/eller ett permanent uppehållstillstånd kan komma att återkallas om deltagaren återvänder till sitt hemland
  • Regler för familjeåterförening. Stegen i familjeåterföreningsprocessen beskrivs kortfattat, att familjeåterförening är reserverad för medlemmar av kärnfamiljen, att det kan ta tid och att ansökan inte garanterar att familjen kan återförenas
  • Det är till fördel för kvotflyktingen att lämna in sin ansökan om familjeåterförening inom tre månader från ankomsten till Sverige. Om ansökan görs inom en tremånadersperiod undantas kvotflyktingen de krav som ställs om att kunna försörja sina familjemedlemmar vid ankomst
    Läs mer om familjeåterförening
  • Möjligheten att ansöka om svenskt medborgarskap och de krav som ställs på individen för att beviljas svenskt medborgarskap.

Värde­ringar och grund­prin­ciper i det svenska samhället

  • Den svenska demokratins grunder, individuella rättigheter och jämställdhet.
  • Rättsstatsprincipen
  • Den låga nivån av korruption
  • Jämlikhet
  • Religionsfrihet
  • HBTQI-rättigheter
  • Barns rättigheter
  • Förbud mot månggifte, äktenskap med minderåriga, barnaga, könsrelaterat våld och kvinnlig könsstympning.

Eftersom några av ämnena kan vara kontroversiella och det inte finns utrymme för djupgående undervisning introduceras dessa frågor utifrån svensk lagstiftning. Det görs tydligt vad den svenska lagen säger och varför.

Även om deltagarna inte är skyldiga att personligen hålla med om allt måste de respektera och följa lagen.

Social och kultu­rell anpass­ning

Sociala normer, traditioner och sätt att vara i Sverige. Målet är att förbereda deltagarna på kulturella skillnader och även hur det kan påverka den mentala hälsan.

  • Förberedelse för den anpassningsprocess som nyanlända personer ofta går igenom. Ge deltagarna möjlighet att förbereda sig för dessa upplevelser och känslor.
  • Deltagarna förbereds på att deras position och status i det nya samhället och inom familjen kan påverka deras identitet och självkänsla. Exempelvis den förändring i familjedynamiken som kan ske när barnen lär sig språket snabbare än föräldrarna eller när båda föräldrarna börjar arbeta utanför hemmet.

Alla videor på denna sida har producerats och ägs av IOM.

Barn- och ungdomsin­satser

Omkring 50 procent av alla överförda kvotflyktingar under både 2020 och 2021 var barn (0–17 år). Migrationsverket fokuserar på barnperspektivet och tar tillsammans med IOM fram en ny arbetsmetod och olika pedagogiska verktyg utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv.

Förberedande insatser till barn och ungdomar ska ge deltagarna tillfälle att fundera på det som ska hända och att få svar på sina frågor. Deras funderingar kan exempelvis handla om vart i världen de ska flytta och hur det kommer kännas att lämna släkt och vänner. Det kan också vara tankar om hur skolan fungerar i det nya landet eller vilka kläder de ska ha på sig.

Insatserna syftar till att ge en bild av hur vardagen i Sverige kan se ut och skapa en dialog och en diskussion kring detta. I de fall där barnen eller ungdomarna funderar över hur familjen ska försörja sig arbetar informatörerna för att stötta och styra in tankarna mot att barn och ungdomar går i skolan och föräldrar sköter försörjningen.

Undervisningsmiljö för barninsatser. Foto: IOM

Undervisningsmiljö för barninsatser. Foto: IOM

Sidan senast uppdaterad: