Sverige – en demokrati

Här hittar du information om det demokratiska Sverige.

En skylt med texten ja och en skylt med texten nej

En demo­kra­tisk monarki

Sverige är en demokrati men också en monarki med en kung eller drottning som statschef. Den nuvarande kungen heter Carl XVI Gustaf och nästa år kan han fira 50-årsjubileum på tronen. Kungen eller drottningen har ingen politiskt makt utan fungerar mest som en symbol för landet.

Vad är demo­krati?

Sverige är ett demokratiskt land, vilket innebär att alla som bor i Sverige har möjlighet att påverka och besluta om hur landet ska styras. Det finns egentligen inte någon direkt definition av själva begreppet ”demokrati” då tolkningen och uppbyggnaden av det demokratiska samhället ser olika ut i de länder som räknas som demokratier. Det beror bland annat på att demokratin ständigt förändras och utvecklas.

Demo­kra­tins grund­tanke

En grundtanke med demokrati är att den som är medborgare eller bor i ett demokratiskt land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val.

En annan demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter.

Frågor att fundera kring:

  • Vilka är skillnaderna när det gäller hur Sverige styrs och hur Ukraina styrs?
  • Vilka är likheterna?

Demo­krati och mänsk­liga rättig­heter

Även om det är majoriteten som bestämmer i en demokrati har minoriteterna rättigheter som majoriteten måste ta hänsyn till. Makten i det demokratiska samhället måste utövas med respekt för mänskliga rättigheter. Alla i samhället har rätt att säga vad de tycker, men förtryck mot personer eller grupper som har andra åsikter än vad man själv har får inte förekomma. Det handlar både om att lyssna på vad andra tycker och att själv få uttrycka sina åsikter; det handlar om att visa respekt mot andra och att själv bli respekterad.

Demo­kra­tins historia i Sverige

På 1800-talet utvecklades grundtanken att jämlikhet och rättvisa skulle råda mellan alla människor. Tankarna fick stor spridning och både fackliga organisationer, föreningar och partier startades runt om i Europa. Det dröjde emellertid ända fram till 1921 innan vi hade demokrati i Sverige, då kunde för första gången både män och kvinnor rösta.

Poli­tiskt delta­gande

Det räcker inte med att invånarna deltar i de allmänna valen för att ett samhälle ska vara demokratiskt och du som flykting enligt massflyktsdirektivet kan inte rösta i de allmänna valen. Däremot finns det andra sätt att engagera sig i samhällsfrågor för att påverka. Det som händer utanför valen och mellan valen är också viktigt för att demokratin ska fungera. Exempel på det kan vara att gå med i ideella föreningar eller delta i politiska diskussioner med vänner och kollegor.

Före­nings­frihet

Som flykting enligt massflyktsdirektivet har du rätt att gå med i föreningar eller uttrycka dig politiskt genom att till exempel demonstrera, skriva debattartiklar eller ordna sammankomster. Dessa friheter är reglerade i svensk lag och gäller alla som befinner sig i Sverige. Det är viktigt att känna till att rätten att fritt uttrycka sina åsikter inte innebär att du får kränka någon annan.

Det är viktigt att du som invånare känner dig som en del av samhället. Du ska känna att du har möjlighet att vara med och påverka i din vardag oavsett om det gäller skolan, på arbetet, i bostadsområdet, i familjen eller i något annat sammanhang.

Filmtips – Demo­krati

Se filmen Demokrati Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.

EU-logotyp

Sidan senast uppdaterad: