Läser in alla nyheter. Det tar en liten stund...

  • Statens servicecenter erbjuder Migrationsverkets tjänster på fler orter

    Nu kan besökare till de statliga servicekontoren även få hjälp med Migrationsverkets digitala tjänster på servicekontoren i Eskilstuna, Jönköping och Linköping. Detta då pilotprojekt utökas med syfte att utreda möjligheten till samverkan på fler servicekontor.

    Den 1 september 2021 sjösattes ett pilotprojekt mellan Migrationsverket och Statens servicecenter. Sedan dess kan besökare till de statliga servicekontoren i Borlänge, Mariestad och Visby få hjälp med Migrationsverkets digitala självbetjäningstjänster.

    Den 17 januari, läggs Eskilstuna, Jönköping och Linköping till i pilotprojektet samtidigt som slutdatum flyttas fram, från februari i år till september.

    Målet med pilotprojektet är att bedöma vilka tjänster servicekontoren ska kunna utföra åt Migrationsverket, utifrån juridiska och verksamhetsmässiga förutsättningar.

    Migrationsverkets tjänster på servicekontor

    Besökare till Migrationsverket kan få hjälp med digitala självbetjäningstjänster och information om regelverk och processer. Servicehandläggarna kan också hjälpa till att skriva ut underlag och blanketter samt ta emot handlingar som vidarebefordras till Migrationsverket. Går inte frågorna att lösa med hjälp av allmän information och stöd i digitala tjänster kommer servicehandläggarna istället att hänvisa till rätt instans på Migrationsverket.

    På Statens servicecenters servicekontor ges sedan tidigare vägledning och service till privatpersoner och företagare i tjänster från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

  • Stärkt mandat när EASO blir EUAA

    Det europeiska stödkontoret för asylfrågor EASO omvandlas till en fullt utvecklad asylbyrå och byter från och med den 19 januari namn till EUAA. Byrån ska bland annat bistå EU-länder under särskilt tryck och förbättra tillämpningen av den gemensamma asylpolitiken.

    Stödkontoret EASO med säte på Malta inrättades 2011 för att samordna och stärka det praktiska samarbetet mellan EU-länderna i asylfrågor. Nu blir stödkontoret en fullt utvecklad byrå (en beteckning på det som tidigare kallades myndigheter inom EU) med mer resurser och större befogenheter.

    Ett led i reformen av EU:s asylsystem

    Förändringen är ett led i den reform av det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) som medlemsstaterna förhandlat om sedan 2016. Ett övergripande syfte är att förbättra det praktiska genomförandet av de gemensamma reglerna på asylområdet inom EU.

    – Det är ett viktigt första steg i reformen av det gemensamma asylsystemet. En fullt utvecklad asylbyrå behövs för att stärka det praktiska samarbetet och främja en enhetlig och effektiv hantering inom unionen, säger Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets generaldirektör som idag är ordförande för EASO och som även kommer att leda styrelsen för EUAA.

    500 experter i reservpool

    Asylbyrån ska bland annat tillhandahålla ökat tekniskt och operativt stöd till medlemsländerna. Det innebär bland annat att en reservpool med 500 experter från de 27 medlemsländerna ska vara tillgänglig för att bistå länder under särskilt tryck. På det sättet ska det gå snabbare att ge stöd när det behövs. Sverige ska ställa 19 nationella experter till förfogande.

    Vägledning om ursprungsländer

    EUAA ska också ge vägledning om situationen i olika ursprungsländer i syfte att främja enhetlighet och rättssäkerhet i asylprövningen i unionen. Vägledning i form av Country Guidance tas redan idag fram av EASO och användes till exempel som grund för Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande om Afghanistan.

    Nu blir vägledningen obligatorisk för länderna att ta hänsyn till och får därmed ökad betydelse även om den inte är bindande. Det är fortsatt en fråga för varje medlemsstat att självständigt bedöma och fatta beslut i enskilda asylärenden.

    Läs en tidigare nyhet om det rättsliga ställningstagandet om Afghanistan

    Utbildningsrollen stärks

    Byrån ska också tillhandhålla utbildning och material för fortbildning. Många handläggare och beslutsfattare har genom åren utbildats genom EASO. Nu ska utbildningsrollen stärkas och utbildningarna omfatta nya ämnen, bland annat mer utbildning om mottagande av asylsökande.

    Andra uppgifter som tillkommer är bland annat att stationera sambandsmän i länder i och utom Europa och att stärka EU i arbetet med att ge länder utanför unionen stöd i utbyggnaden av kapacitet och asylsystem.

    Övervakningsfunktion i senare skede

    Byrån ska längre fram också övervaka och utvärdera genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet och ländernas kapacitet att ta emot asylsökande. Övervakningsmekanismen ska enligt den styrande förordningen börja tillämpas den 31 december 2023, men vissa bestämmelser kommer att användas först när Dublinförordningen har ersatts (dock inte före den 31 december 2023).

  • Drygt 70 000 beviljades medborgarskap 2021

    Drygt 70 000 personer beviljades svenskt medborgarskap förra året och medborgarskap är fortsatt Migrationsverkets största ärendeslag. Samtidigt beviljades fler än 8 200 britter uppehållsstatus i Sverige, visar årsstatistiken för 2021.

    Totalt beviljade Migrationsverket 71 229 medborgarskapsansökningar 2021. Cirka 76 000 ansökningar kom in och de vanligaste medborgarskapen bland de sökande var Syrien, Somalia och Afghanistan.

    Fler fick tillstånd att arbeta

    Antalet beviljade arbetstillstånd ökade förra året, från 32 379 beviljade tillstånd 2020, till 39 270 beviljade tillstånd 2021. Thailand var det vanligaste ursprungslandet bland dem som fick arbetstillstånd, följt av Indien och Ukraina. Flest arbetstillstånd beviljades inom yrkesgruppen bärplockare och planterare, samt för yrken inom IT-området.

    Drygt 8 200 britter beviljade uppehållsstatus

    Brittiska medborgare har från den 1 december 2020 till den 31 december 2021 kunnat ansöka om uppehållsstatus för att säkra sin rätt att vistas i Sverige. Vid årsskiftet hade Migrationsverket fått in totalt 12 625 ansökningar. 8 231 britter hade då beviljats uppehållsstatus i Sverige.

    Färre sökte asyl

    Totalt 11 414 ansökningar om asyl (förstagångsansökningar) kom in 2021, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med 2020. Afghanistan, Syrien och Irak var de tre största ursprungsländerna bland dem som förra året ansökte om asyl för första gången.

    Antal bevil­jade till­stånd per ären­de­ka­te­gori 2021

    Förstagångsansökningar (förlängningsärenden inom parantes). Statistiken avser ärenden beviljade i första instans (Migrationsverket) samt högre instans (migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen).

    Totalt antal beviljade uppehållstillstånd (alla ärendekategorier): 95 163 (62 236)

    Anknytning: 24 189 (8 553)

    Arbete: 39 270 (25 842)

    Asyl: 11 443 (23 864)

    EES*: 5 653 (898)

    Studier: 14 034 (3 078)

    Verkställighetshinder: 574 (X)**

    * Till exempel anhöriga till bosatta i ett annat EU- eller EES-land.
    ** X = under tio.

    Mer statistik finns på statistiksidorna

  • Drygt 6 400 kvotflyktingar till Sverige förra året

    Drygt 6 400 personer togs under 2021 emot som kvotflyktingar i Sverige – det högsta antalet på ett par decennier. Medborgare i Syrien, Afghanistan och Demokratiska republiken Kongo står för närmare 70 procent av de mottagna. Omkring hälften av kvotflyktingarna är kvinnor och barn.

    – Inte sedan mitten av 1990-talet har Sverige tagit emot så många kvotflyktingar under ett och samma år. Orsaken är pandemin, som medfört att personer som skulle ha kommit 2020 fick istället fick överföras under förra året, säger Oskar Ekblad, sektionschef vid Migrationsverket.

    Totalt togs 6 411 kvotflyktingar emot under 2021, vilket innebär att målet för mottagandet – 6 401 personer – uppnåddes. Nästan en tredjedel av de mottagna, drygt 1 900 personer, är medborgare i Syrien. Cirka 1 300 är afghaner som efter talibanrörelsens maktövertagande evakuerades från landet under sensommaren och hösten.

    Medborgare i Demokratiska republiken Kongo (1 122 personer) och Sudan (734 personer) är de tredje och fjärde största grupperna. Omkring hälften av kvotflyktingarna är kvinnor och barn.

    7 500 nyanlända anvisade till kommuner

    Som kvotflykting blir man redan före ankomsten till Sverige anvisad till någon av landets kommuner. Kommunen förbereder mottagandet och ordnar boende, som är klart när personen anländer.

    Totalt anvisade Migrationsverket under förra året 7 500 nyanlända till kommuner, vilket innebär att 2021 års läns- och kommuntal för antalet anvisningar nåddes. De som anvisas är dels kvotflyktingar, dels nyanlända som har bott på Migrationsverkets anläggningsboenden.

    Utmaningar för kommunerna

    Såväl pandemin som evakueringen från Afghanistan har under året inneburit utmaningar för kommunerna, bland annat eftersom det har varit svårt att planera mottagandet av kvotflyktingar. Både under den akuta evakueringsinsatsen från Afghanistan i augusti och vid höstens fortsatta evakueringar har kommunerna haft en framförhållning på endast några dagar.

    – Det har ställt stora krav på kommunerna och krävt en hög grad av flexibilitet från dem. Här har kommunerna svarat upp på ett fantastiskt sätt och vi vill rikta ett särskilt tack till dem. Förhoppningen är att vi under 2022 ska kunna ge Sveriges kommuner bättre förutsättningar att planera mottagandet av kvotflyktingar, säger Oskar Ekblad.

    Mer om Sveriges flyk­ting­kvot

    Migrationsverket hade 2021 i uppdrag att överföra 6 401 kvotflyktingar till Sverige. Det motsvarar förra årets kvot, samt det antal som inte kunde överföras under 2020 på grund av pandemin.

    Vidarebosättning (att tas emot som kvotflykting i ett annat land) blir ett alternativ när FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer att alla andra möjligheter är uttömda, som bosättning i värdlandet och återvändande till hemlandet. Att bli vidarebosatt till ett annat land ger flyktingarna en laglig möjlighet att skapa sig ett nytt liv i ett annat land och att komma till sitt nya hemland på ett säkert sätt.

    Migrationsverket har ingen initiativrätt när det gäller arbetet med att föreslå individer för vidarebosättning i Sverige (kvotflyktingar). Det är i stället UNHCR eller en svensk ambassad som presenterar ärenden för Migrationsverket.

  • Linda Widmark ny kommunikationsdirektör

    Linda Widmark blir ny kommunikationsdirektör på Migrationsverket med tillträde den 7 mars. Hon kommer från polismyndigheten där hon de senaste åren varit kommunikationschef i region Stockholm.

    – Jag är väldigt glad över att få en kommunikationschef med så starka meriter till Migrationsverket. Linda Widmark är en rutinerad ledare med stor erfarenhet av att driva kommunikationsarbete i en stor offentlig verksamhet som både präglas av intern förändring och det som händer i omvärlden, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

    Linda Widmark har en mångårig bakgrund inom polismyndigheten där hon jobbat med kommunikation i olika ledande roller, de senaste fyra åren som kommunikationschef för polisen i region Stockholm. Nu, efter mer än 17 år inom polisen, tar hon steget över till en ny myndighet och blir kommunikationsdirektör på Migrationsverket.

    – Migrationsverket har ett komplext uppdrag som ständigt påverkas av förändringar i omvärlden, vilket gör kommunikationsarbetet särskilt intressant och viktigt. Jag är både glad och ödmjuk över att ha fått förtroendet att leda kommunikationsavdelningen och ser fram emot att tillsammans med chefer och medarbetare fortsätta utveckla myndighetens kommunikativa förmåga, säger Linda Widmark.

  • Prognosen: Rekordmånga avgjorda medborgarskapsärenden

    Migrationsverket väntas framöver avgöra fler ärenden inom medborgarskap och arbetstillstånd – myndighetens idag största ärendeslag. Pandemin bedöms fortsatt påverka antalet asylsökande, samtidigt som fler afghaner kan komma att beviljas skydd i Sverige. Det framgår i Migrationsverkets senaste prognos.

    – Aldrig tidigare har Migrationsverket avgjort så många medborgarskapsärenden som 2021 och vi ser nu ett tydligt trendbrott med färre öppna ärenden. Det möjliggör i sin tur kortare handläggningstider. Vi kommer att ha kvar utmaningen med långa handläggningstider ytterligare en tid, men bedömningen är att vi når de författningsstyrda tiderna 2023, säger Henrik Holmer, planeringschef på Migrationsverket.

    Arbetstillstånd är den ärendekategori som Migrationsverket fick in flest ansökningar inom förra året och antalet nya ansökningar är nu på nästan samma nivå som före pandemin.

    – Det visar på en stark återhämtning på svensk arbetsmarknad och att Sverige fortsatt är ett attraktivt land för många som vill arbeta här, säger Henrik Holmer.

    Pandemin bedöms påverka antalet asylsökande

    Cirka 11 400 personer sökte under 2021 asyl i Sverige – 13 procent färre än 2020 och en halvering jämfört med 2019. Migrationsverkets planeringsantagande är att antalet asylsökande kommer att vara cirka 14 000 personer under 2022. Prognosintervallet är på mellan 10 000 och 21 000 asylsökande och baseras på osäkerheten om hur pandemin kommer att utvecklas under året och det oroliga läget i omvärlden, bland annat situationen i Afghanistan.

    – En konsekvens av det minskade antalet asylsökande är korta handläggningstider inom asylprövningen. Framöver beräknas det ta i genomsnitt fyra månader att avgöra en förstagångsansökan, säger Henrik Holmer.

    Fler afghaner kan få skydd

    I november publicerade Migrationsverket ett nytt rättsligt ställningstagande om Afghanistan, med anledning av det förändrade säkerhetsläget i landet. Bedömningen är att fler grupper och personer efter talibanernas maktövertagande riskerar att bli utsatta för förföljelse. Möjligheten till internflykt inom Afghanistan bedöms också som ytterst begränsad. Mot bakgrund av det väntas fler afghaner under året beviljas skydd i Sverige.

    – Det handlar både om nya asylsökande och om personer med ett tidigare av- eller utvisningsbeslut som kan beviljas en ny prövning. Men hur många personer som ansöker om verkställighetshinder och beviljas en ny prövning är osäkert. Antalet afghaner som får uppehållstillstånd har i sin tur betydelse för hur många nyanlända som ska tas emot av kommuner, säger Henrik Holmer.

    Osäkert läge i omvärlden

    Vid sidan av den svåra humanitära situationen i Afghanistan kan även utvecklingen i flera andra länder potentiellt påverka antalet asylsökande i Europa. I prognosen lyfter Migrationsverket bland annat fram Rysslands ökade truppnärvaro vid den ukrainska gränsen och Tigraykriget i Etiopien som har pågått i över ett år.

    – Läget i omvärlden kan förändras snabbt, men Sverige bedöms inte vara något av de länder som påverkas snabbast eller mest vid nya migrantsituationer. När det gäller asylsökande som kommer till EU via Belarus ser vi en kraftig minskning de senaste månaderna. Sverige har heller inte påverkats nämnvärt av migrationsrutten via Belarus, säger Henrik Holmer.

    Prognosen i siffror

    Prognosen utgår från Migrationsverkets tillgängliga medel för perioden 2022–2025. Migrationsverkets budget för 2022 uppgår till cirka 4,3 miljarder kronor.

    Planeringsantaganden för 2022, inkomna ansökningar

    Siffror i parentes avser jämförelse med föregående prognos i oktober 2021.

    • Asyl, förstagångsansökningar 14 000 (16 000)
    • Asyl, förlängningsansökningar 26 000 (24 000)
    • Arbetsmarknadsärenden 86 000 (84 000)
    • Studerandeärenden 27 000 (27 000)
    • Anknytningsärenden 42 000 (44 000)
    • Medborgarskapsärenden 70 000 (70 000)
    • Kommunmottagna 15 600 (12 600)

    I kommunmottagandet ingår vidarebosatta kvotflyktingar som Migrationsverket har i uppdrag att överföra till Sverige årligen. Prognosen för 2022 är i nivå med uppdraget på 5 000 överföringar i år.

    Återvändande

    Antalet självmant utresta beräknas till cirka 5 300 under 2022.

    Förvar

    Migrationsverket har sedan föregående prognos tilldelats en anslagsökning på 75 miljoner kronor för 2022 och 150 miljoner kronor per år från 2023 och framåt för att utöka antalet förvarsplatser.

    Läs prognosen i sin helhet Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.

    *Författningsstyrda handläggningstider = ett ärende om uppehållstillstånd ska avgöras inom en viss tid enligt utlänningsförordningen eller förvaltningslagen. Den författningsstyrda tiden skiljer sig åt mellan de olika ärendeslagen, till exempel anknytning (9 månader) och asyl (6 månader).

  • Remissvar om att förstärka arbetet mot arbets­krafts­ex­plo­a­te­ring

    Skadestånd till arbetskraftsinvandrare och krav på bostad som tillhandahålls av arbetsgivare är några förslag som Migrationsverket ställer sig positiv till i det remissvar som idag lämnas till utredningen ”Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering”. Men verket ser också risker i en mer komplex lagstiftning.

    Utredningen om arbetskraftsinvandring har i slutbetänkandet ”Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering” föreslagit ett antal åtgärder för att motverka missbruk av regler om arbetskraftsinvandring.

    – Migrationsverket är positiv till flera av de förslag som presenteras i utredningen och hoppas att kommande lagändringar kan förhindra exploatering i arbetslivet. Idag saknas det incitament för en arbetstagare att anmäla en oseriös arbetsgivare. Med dessa ändringsförslag ser vi möjligheten till att upptäckandegraden blir högre och att vi minskar chansen för oseriösa arbetsgivare att anställa utländsk arbetskraft, säger biträdande rättschef Anna Lindblad.

    Skade­stånd till arbets­ta­gare som utnyttjas

    Utredningen föreslår att arbetskraftsinvandrare som inte kan få sitt arbetstillstånd förlängt eller har fått sitt tillstånd återkallat på grund av att anställningsvillkoren inte uppfyller kraven för förlängning ges rätt till särskild ersättning motsvarande tre månadslöner. Det förutsätter att arbetsgivaren har insett eller borde ha insett att anställningen inte uppfyllde villkoren för förlängning av tillståndet eller att tillståndet ska återkallas.

    Migrationsverket ställer sig positiv till att arbetstagaren kan få skadestånd. Ett sådant skadestånd skulle kunna utgöra ett incitament för fler arbetskraftsinvandrare att informera myndigheter om missförhållanden eller oegentligheter i anställningsförhållanden.

    Utredningen föreslår också att Migrationsverket ska ges möjlighet att vid vite förelägga arbetsgivaren att lämna information om bostadsförhållanden. Migrationsverket ställer sig bakom förslaget om att krav ska ställas på den bostad som tillhandahålls av arbetsgivaren, men påpekar samtidigt att det kan finnas svårigheter att viteslägga oseriösa arbetsgivare då det kan vara svårt att få tag på ansvariga personer.

    Kompli­cerat regel­verk

    Många av utredningens förslag innebär fler utrednings- och bedömningsmoment vilket riskerar att försvåra rättstillämpningen.

    – Med ett utökat utredningskrav och större bedömningsutrymme kommer risken med en alltmer komplex och svåröverskådlig lagstiftning för den sökande, säger Anna Lindblad.

    Migrationsverket arbetar med att automatisera delar av prövningen för att öka effektiviteten och korta handläggningstiderna. Ett regelverk som bygger på utökade bedömningar minskar möjligheterna till automatisering och riskerar att bli såväl tidskrävande som kostsamma.

    Utökad myndig­hets­sam­verkan

    Utredningen lyfter att myndighetssamverkan är viktig och att det ska bli enklare med informationsutbyte mellan myndigheter för att motverka missbruk inom arbetslivet. Man lyfter specifikt samverkan mellan verket, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Försäkringskassan.

    Migrationsverket ställer sig bakom förslaget och anser att det finns ett värde att meddela såväl bifalls- som avslagsbeslut. Verket lyfter också att IVO och Försäkringskassan ska ha underrättelseskyldighet om de avslår en ansökan där de ser brister hos arbetsgivaren som har betydelse i Migrationsverkets prövning. Myndigheterna har idag ett samarbete, men med en underrättelseskyldighet skulle samarbetet bli mer strukturerat och effektivt.

    Läs remissvaret i sin helhet här Pdf, 699.8 kB, öppnas i nytt fönster.

  • Migrationsverket har ökad beredskap efter utvecklingen i Ukraina

    Säkerhetsläget i Ukraina har förändrats drastiskt efter att Ryssland invaderat landet. Migrationsverket bevakar noga utvecklingen och har beredskap om antalet asylsökande från Ukraina skulle öka.

    – Konsekvenserna av den pågående väpnade konflikten i Ukraina är svåra att överblicka. Vi följer händelserna noga och har beredskap för fler asylsökande från Ukraina. I nuläget har vi dock inte sett någon ökning, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

    Migrationsverkets bedömning är att situationen i Ukraina kan resultera i att ukrainare behöver fly både inom landet och till närliggande länder. Även till Sverige kan det komma fler flyktingar från Ukraina. Migrationsverket kan hantera ett ökat antal asylsökande inom ramen för det nuvarande mottagningssystemet och kan vid behov öka kapaciteten.

    – Migrationsverket är en flexibel organisation med vana att anpassa verksamheten efter händelser i omvärlden. Vid en större eller mer utdragen ökning av antalet asylsökande har vi beredskap för att snabbt expandera kapaciteten och bemanningen i mottagningssystemet, säger Magnus Önnestig.

    Sedan tidigare i veckan hanterar Migrationsverket utvecklingen i Ukraina som en särskild händelse, vilket innebär att myndigheten har gått upp i stabsläge. Syftet är att kunna arbeta samordnat och effektivt både internt och gentemot externa aktörer.

    – Vi har, liksom samhället i stort, dragit erfarenheter från tidigare då många människor sökt skydd i Sverige. Vi har idag också en tydligare ansvarsfördelning och en ökad samverkan med andra myndigheter och aktörer. Bland annat har Migrationsverket nära kontakter med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), säger Magnus Önnestig.

  • Migra­tions­verket stoppar till­fäl­ligt utvis­ningar till Ukraina

    Efter Rysslands invasion av Ukraina har Migrationsverket beslutat att för närvarande inte genomföra utvisningar till landet. Myndigheten kommer inte heller att fatta beslut i asylärenden som gäller sökande från Ukraina.

    Efter Rysslands invasion och den eskalerade militära konflikten i Ukraina har Migrationsverket beslutat om verkställighetsstopp till landet. Det innebär att inga avvisningar och utvisningar till Ukraina för närvarande kommer att genomföras. Myndigheten kommer inte heller att fatta beslut i ärenden som gäller asylsökande från Ukraina.

    – I nuläget pågår strider på flera håll i Ukraina och risken att civilbefolkningen drabbas av konfliktvåld är hög. Det är svårt att få en säker bild av hur situationen kommer att utvecklas både på kort och lång sikt. Vi behöver hämta in mer information innan någon ny bedömning av säkerhetsläget och skyddsbehovet kan göras, säger Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket.

    Verkställighetsstoppet och beslutsstoppet för Ukraina gäller från den 24 februari och tillsvidare. Migrationsverket fortsätter att noggrant följa och analysera den pågående konflikten och situationen i landet.

    Rättsligt ställningstagande angående asylärenden och verkställigheter till Ukraina Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

    Läs mer om vad verkställighetsstopp innebär

    Fakta: Migra­tions­ver­kets asyl- och åter­vän­dan­deä­renden som gäller Ukraina

    • Öppna asylärenden i grundprövning: 193
    • Öppna ärenden i domstol (inte enbart asyl): 74
    • Aktiva återvändandeärenden: 122
  • Migrationsverkets årsredovisning lämnad till regeringen

    Migrationsverkets årsredovisning för 2021 har nu lämnats till regeringen. Det var ett år som bland annat präglades av införandet av den förändrade utlänningslagen, utvecklingen i Afghanistan och fortsatta insatser för att komma i fas i ärendeprövningen.

    I linje med en planering som sträcker sig fram till 2024 har Migrationsverket fokus på att förkorta ärendeköerna inom de olika ärendeslagen, framför allt i handläggningen om arbete, anknytning och svenskt medborgarskap. Inom asylprövningen är handläggningen efter insatserna 2021 i fas och utvecklingen går mot kortare väntetider.

    Förskjut­ning i ären­de­sam­man­sätt­ningen

    Statistiken över storleken på olika ärendeslag visar på en förskjutning över tid där ärenden om tillstånd och medborgarskap blivit dominerande medan andelen asylärenden minskat.

    Utvecklingen illustreras bland annat av att antalet nya asylsökande 2021 stannade vid drygt 11 000 samtidigt som över 56 000 sökte tillstånd för arbete, nästan 42 000 för att förenas men anhöriga och närmare 25 000 för studier. Antalet nya ärenden om svenskt medborgarskap uppgick till över 75 000.

    De flesta asylä­renden rör förläng­ning

    Siffrorna visar också på förskjutningen inom asylprövningen där de flesta ärendena numera rör förlängning av tidsbegränsade tillstånd. Under 2021avgjorde Migrationsverket nästan 28 000 ärenden om förlängning av asyltillstånd jämfört med knappt 13 000 grundärenden.

    Antalet inskrivna i mottagandet för asylsökande minskade från omkring 38 000 till 27 000, varav knappt 10 000 var inkvarterade i Migrationsverkets boenden.

    Som en följd av ett minskat asylmottagande har Migrationsverket fortsatt de senaste årens omställning till nya förutsättningar, bland annat genom avveckling av tillfälliga bostäder och kontor på ett flertal orter.

    Ett år med nya uppdrag

    Förändringen i ärendesammansättningen är nära kopplad till regelverkets utveckling. Migrationsverket började under 2021 tillämpa den förändrade utlänningslag som trädde i kraft den 20 juli. Myndigheten tog sig också an andra nya uppdrag, som införandet av EU-regler om säkra ursprungsländer för asylsökande och obligatorisk samhällsintroduktion för dem som söker asyl i Sverige.

    Evaku­e­ring från Afgha­nistan

    2021 var även år som ställde krav på Migrationsverket att möta händelser i omvärlden, framför allt med anledning av utvecklingen i Afghanistan där myndigheten bland annat deltog i den svenska evakueringsinsatsen.

    För Migrationsverkets del var evakueringen från Afghanistan en del i genomförandet av programmet för vidarebosättning. Totalt kunde drygt 6 400 personer från olika länder tas emot som kvotflyktingar under 2021 – det högsta antalet på två decennier.


    Läs Migrationsverkets årsredovisning 2021 Pdf, 11.7 MB, öppnas i nytt fönster.

  • Migrationsverket ökar antalet platser i mottagningssystemet

    Migrationsverket förbereder för att öka antalet boendeplatser i mottagningssystemet för asylsökande. Bakgrunden är den eskalerade och svårbedömda händelseutvecklingen i Ukraina som kan innebära att fler människor söker asyl i Sverige.

    Migrationsverket har under de senaste åren avvecklat flera boenden i mottagningssystemet för att anpassa systemet efter ett minskat antal asylsökande. Till följd av händelseutvecklingen i Ukraina och Rysslands invasion förbereder myndigheten nu för att successivt öka antalet boendeplatser igen.

    – Vi har gått från ett mottagningssystem med cirka 100 000 boendeplatser år 2016 till 10 000 platser 2021. Nu har vi beslutat att stoppa den planerade avvecklingen samtidigt som vi upphandlar fler platser, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

    Ökning av boen­de­plat­serna inom en vecka

    Omkring 1 500 av mottagningssystemets idag cirka 10 000 platser är lediga för närvarande. Migrationsverket planerar att inom en vecka ha utökat antalet lediga platser till 2 500. Ökningen görs genom att antalet platser expanderas på de orter där Migrationsverket redan idag har boenden. Genom att direktupphandla och sluta nya avtal räknar Migrationsverket med att ha utökat boendekapaciteten med 8 000 platser inom sex veckor.

    – Vi har även en beredskap för att teckna avtal om ytterligare 10 000 platser om behov uppstår. Det skulle omfatta en utökning av mottagningssystemet med 18 000 platser. Var i landet dessa boendeplatser kommer att lokaliseras är för tidigt att säga, säger Magnus Önnestig.

    Sedan konflikten i Ukraina bröt ut har Migrationsverket sett en ökning av antalet asylsökande från landet. Under vecka 8 och fram tills den 28 februari hade drygt 360 personer sökt asyl i Sverige. Av dem är majoriteten personer som redan befunnit sig här och cirka 80 procent bor i eget boende (EBO).

    EU:s mass­flykts­di­rektiv kan akti­veras

    EU:s ministerråd har aviserat att man kan komma att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet när det gäller ukrainska medborgare på flykt. Ambitionen är att ta upp frågan för att kunna fatta beslut på det sedan tidigare planerade ministerrådet för rätts- och inrikes frågor den 3 mars.

    – Situationen i Ukraina är allvarlig och det är svårt att bedöma hur utvecklingen kommer att se ut den närmaste tiden. Vi vet ännu inte hur massflyktsdirektivet kommer att tillämpas men Migrationsverket utökar kapaciteten för att kunna möta den ökade osäkerheten i omvärlden, säger Magnus Önnestig.


    Informationssida om situationen i Ukraina

  • EU har aktiverat massflyktsdirektivet

    På torsdagen beslutade EU att aktivera massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina ska erbjudas ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater*.

    Kriget i Ukraina har enligt UNHCR lett till att hittills 1 miljon människor sökt sig till EU och då främst grannländerna Polen, Ungern och Rumänien. Många reser också vidare till EU-länder längre väster- och söderut. Omfattningen av personer som lämnat eller väntas lämna Ukraina är orsaken till att massflyktsdirektivet har aktiverats – för första gången någonsin.

    Det krävs ingen individuell prövning för att besluta om uppehålls- och arbetstillståndet. Tillståndet är tidsbegränsat.

    De som omfattas av direktivet är personer som

    • är ukrainska medborgare och har varit bosatta i Ukraina före 24 februari 2022,
    • har uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande i Ukraina, eller
    • familjemedlemmar till de två ovanstående.

    Vid ankomst till Sverige ska personerna identifiera sig, registreras, fotograferas och lämna fingeravtryck. I normalfallet räcker det för att få ett uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med direktivet.

    Personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan när som helst välja att även söka asyl.

    Även om ministerrådet nu fattat beslutet återstår en del juridiska frågeställningar, bland annat kring id-frågan. Migrationsverket följer frågan noga, och kommer att uppdatera informationen löpande.

    Utifrån bedömningen att antalet personer från Ukraina som söker sig till Sverige kommer att öka arbetar Migrationsverket nu intensivt för att öka boendekapaciteten. På kort sikt ska kapaciteten öka till 5 000 platser, och på några månaders sikt till cirka 28 000 platser.

    Den hittillsvarande ökningen av antalet asylsökande från Ukraina har kunnat hanteras inom ordinarie verksamhet.

    * Danmark och Irland är undantagna.

    Om regelverket:

    Massflyktsdirektivet ger miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer. Direktivet innebär också att åtgärder vidtas utifrån solidaritetsprincipen, för att sträva efter en balans mellan EU-ländernas insatser för att ta emot dessa personer.

    Enligt utlänningslagen har en person som beviljats uppehållstillstånd enligt direktivet rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting. Det innebär att personer som har tillfälligt skydd enligt direktivet ska ha möjlighet att lämna in en asylansökan när som helst.

    Den som får uppehållstillstånd som massflykting omfattas av lagen om mottagande av asylsökande, LMA. Personerna som omfattas av direktivet har rätt att få bistånd med boende och dagersättning från Migrationsverket.

  • Migrationsverket behöver kommunernas evakueringsplatser

    Migrationsverket är i stort behov av fler bostadsplatser. Orsaken är den snabba ökningen av personer från Ukraina som nu söker sig till Sverige, undan kriget i sitt hemland. Enligt en begäran till länsstyrelserna behövs omedelbart 3 000 nya platser, samt ytterligare 9 000 platser skyndsamt.

    I begäran till länsstyrelserna, som skickades 8 mars, framgår att Migrationsverket önskar använda kommunernas evakueringsplatser. Platsbehovet är fördelat enligt följande:

    • 4 000 platser, vara 1 000 omedelbart, i Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län och Västmanlands län,
    • 4 000 platser, varav 1 000 omedelbart i, Västra Götalands län, samt
    • 4 000 platser, varav 1 000 omedelbart, i Skåne län.

    Platserna är fördelade utifrån var behovet är som störst. 3 000 platser behövs omedelbart, och 9 000 behövs enligt begäran skyndsamt.

    – Vår bedömning är att resultatet av vårt redan påbörjade upphandlingsarbete av nya bostadsplatser inte ger resultat i den takt som behovet ökar. Därför vänder vi oss till kommunerna för hjälp, säger Magnus Önnestig, operativ chef på Migrationsverket.

    Även under flyktingsituationen 2015 använde Migrationsverket kommuners evakueringsplatser, bland annat i Sundbyberg. Exempel på evakueringsplatser är campingplatser, skolor och gymnastiksalar.

    Behovet av evakueringsplatser bedöms minska över tid i och med att nya bostadsplatser direktupphandlas och kan börja användas.

  • Mycket ansträngd boendesituation

    Den snabba ökningen av personer som ansöker om skydd från kriget i Ukraina gör att Migrationsverkets boendesituation är mycket ansträngd.

    – I det här läget måste hela samhället hjälpa till. Kommuner, frivilligorganisationer och civilsamhället i stort – er stöttning behövs, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

    Över två miljoner personer har hittills lämnat Ukraina som en följd av kriget, de flesta till de västra och södra grannländerna, men även till andra europeiska länder. Enligt beräkningar från UNHCR kommer inom kort cirka fyra miljoner människor vara på flykt från Ukraina.

    Utifrån den snabbt eskalerande situationen lämnade Migrationsverket på fredagen ett antal scenarier till regeringen om hur många personer från Ukraina som kommer att söka sig till Sverige från mars till juni, och hur det påverkar Migrationsverkets möjligheter att tillhandahålla boende. Scenarierna utgår från UNHCR:s bedömning, hur stor den ukrainska diasporan är i Sverige, samt vår geografiska närhet till Ukraina.

    "Mycket stor osäkerhet"

    Enligt huvudscenariot kan cirka 76 000 personer från Ukraina komma att söka skydd i Sverige under perioden mars till juni.

    – Vi vill understryka att beräkningarna präglas av en mycket stor osäkerhet. Antalet kan bli mindre, men också betydligt högre, säger Mikael Ribbenvik.

    Det lägre scenariot är 27 000 personer och det högre 212 000 personer under perioden mars till och med juni.

    Migrationsverket har uppdraget och ansvaret att tillhandahålla boende för alla skyddssökande som så önskar. Beräkningarna visar att Migrationsverkets boendekapacitet inte räcker för att motsvara behovet, trots att Migrationsverket är i full gång med att upphandla tusentals bostadsplatser.

    Enligt huvudscenariot behövs 40 500 bostadsplatser till juni. Enligt det lägre scenariot 8 000 bostadsplatser och enligt det högre 168 000 bostadsplatser.

    – Vår utbyggnadstakt räcker inte. Vi är i ett kritiskt läge och hela Sverige måste hjälpas åt för att hjälpa de personer som nu flyr krigets Ukraina, säger Mikael Ribbenvik.

    Vänd er till hjälp­or­ga­ni­sa­tio­nerna

    Det är många privatpersoner som nu kontaktar Migrationsverket med erbjudanden om rum och andra bostadsplatser. Migrationsverket har dock inte möjlighet att placera sökande i privatpersoners bostäder. En sökande kan däremot välja att bo privat ifall detta arrangeras på eget initiativ.

    – Civilsamhällets engagemang är mycket viktigt i den här situationen, men vi uppmanar privatpersoner som kontaktar oss att istället vända sig till sina lokala hjälporganisationer, säger Mikael Ribbenvik.

    – Vi arbetar nu med hur myndigheterna bättre kan ta tillvara kraften i civilsamhällets insatser, fortsätter han.

    Migrationsverket har redan påbörjat upphandla bostadsplatser samt teckna tilläggsavtal på redan befintliga boenden. Men det tar tid innan myndighetens boendekapacitet kan öka. Därför motsvarar inte de redan vidtagna åtgärderna det uppkomna behovet. Migrationsverket begärde den 8 mars genom länsstyrelserna att kommunerna i vissa län ska tillhandahålla sina evakueringsplatser som tillfälligt boende.

    – Vi har en god dialog med kommunerna i det här arbetet, säger Mikael Ribbenvik.

    Rege­rings­upp­drag

    På fredagen fick Migrationsverket regeringens uppdrag att uppföra och förvalta tillfälliga boenden. Länsstyrelserna ska också inventera befintliga lokaler, anläggningar och enklare boenden som kan användas på kort och lång sikt som tillfälliga boenden.

    Migrationsverket har bildat en myndighetsgrupp, nationella migrationsgruppen, för att effektivisera samverkan och förbättra koordinationen. I den nationella gruppen ingår förutom Migrationsverket även Polismyndigheten, Sveriges kommuner och regioner, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt länsstyrelserna.

    Utöver den ansträngda boendesituationen arbetar myndigheten aktivt med att utöka registreringskapaciteten.

    – Vi hinner i dagsläget inte registrera alla samma dag som de kommer till oss. Därför tvingas vi prioritera och väljer till största mån att registrera de personer som är i behov av boendeplats, säger Mikael Ribbenvik.

    Frågor och svar om bostäder

    Frågor och svar om situationen i Ukraina

    Skyddssökande ukrainska medborgare från och med 24 februari till och med 10 mars: 5 290, varav 2 678 enligt massflyktsdirektivet. Sökande under torsdagen: 1 046.

  • Migrationsverket har beräknat ekonomiska konsekvenser till följd av ökningen av antalet skyddssökande från Ukraina

    På fredagen lämnade Migrationsverket ekonomiska beräkningar till regeringen utifrån tidigare redovisade scenarier kring antalet skyddssökande från Ukraina. Beräkningarna visar att de ökade kostnaderna för framför allt boende och ersättningar till kommuner/regioner och sökande inte ryms inom nuvarande anslag.

    På fredagen kom även ett besked om att Migrationsverket öppnar en e-tjänst för ukrainska medborgare på måndag.

    Förra torsdagen lämnade Migrationsverket en skrivelse till regeringen där tre scenarier redovisades kring hur många personer från Ukraina som kan komma att söka skydd i Sverige under perioden mars-juni. Utifrån dessa scenarier har Migrationsverket gjort ekonomiska överslagsberäkningar som i dag, fredag, lämnades till regeringen.

    Beräkningarna redovisas utifrån huvudscenariot och det högre scenariot kring antalet skyddssökande. Beräkningarna visar att framför allt kostnaderna för boende och ersättningar till kommuner, regioner och sökande kommer att öka.

    – Jag vill samtidigt understryka att det finns fortsatt stora osäkerheter kopplade till både scenarierna och de ekonomiska beräkningarna kring dessa. Det är osäkerheter kopplade till den fortsatta händelseutvecklingen vad gäller kriget i Ukraina, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

    Cirka 10 miljarder kronor

    Beräkningarna visar att det redan under våren 2022 kommer att saknas tillräckliga medel för att hantera de ökade kostnader som beräknas uppstå i och med ökningen av skyddssökande från Ukraina.

    Enligt beräkningsalternativ 1, som utgår från att personer från Ukraina är inskrivna i mottagningssystemet till och med 4 mars 2023, kan kostnaderna utifrån huvudscenariot öka med cirka 10 miljarder kronor i år jämfört med vad verket angav i sin prognos den 7 februari i år.

    Ökningen beror till allra största del på ökade kostnader för boende och ersättningar. När det gäller Migrationsverkets kostnader för främst personal och lokaler bedömer Migrationsverket att den beräknade ökningen kan hanteras inom ramen för nuvarande anslag i år, om ökningen motsvarar huvudscenariot gällande antal skyddssökande.

    Ny e-tjänst för ukrainska medbor­gare

    Från måndag kan medborgare från Ukraina och deras familjer ansöka och få beslut om uppehållstillstånd via en ny e-tjänst. Migrationsverket har tagit fram tjänsten för att förenkla för ukrainska medborgare som söker skydd enligt massflyktsdirektivet. Genom tjänsten kommer sökande från Ukraina som har ordnat eget boende att kunna ansöka och få beslut utan att de behöver uppsöka Migrationsverkets kontor.

    – Den nya e-tjänsten kommer att öka vår kapacitet markant, säger Mikael Ribbenvik.

    Fram till och med torsdagen hade drygt 14 000 personer registrerats och cirka 3 700 fått beslut om uppehållstillstånd i enlighet med massflyktsdirektivet.

    Läs skrivelsen. Pdf, 272.6 kB.

    Fakta: Insatser så här långt för att öka Migrationsverkets kapacitet

    • På flera kontor där personer från Ukraina kan söka skydd har personalen arbetat till sent på kvällen med att färdigställa registreringar.
    • Migrationsverket söker nu 500 nya medarbetare, främst vid orter från Stockholm och söderut, för att förstärka kapaciteten.
    • Snabbare ansökningsprocess. Massflyktsdirektivet ledde till en helt ny ansökningsprocess, som löpande justerats och förändrats för att bli effektivare och snabbare. Från måndag öppnar en ny e-tjänst.
    • Tusentals fler boendeplatser. På två veckor har flera tusen nya boendeplatser tagits fram. Ökningen kommer att fortsätta.
  • Ny e-tjänst för ukrainska medborgare som söker uppehållstillstånd

    Nu kan medborgare från Ukraina och deras familjer ansöka och få beslut om uppehållstillstånd via en ny e-tjänst. Migrationsverket har tagit fram tjänsten för att förenkla för ukrainska medborgare som söker skydd enligt massflyktsdirektivet.

    – Det här är en av flera insatser Migrationsverket gör för att utöka vår kapacitet och förbättra servicen till de allt fler personer som kommer till Sverige från Ukraina, säger Anna Surén, sektionschef vid Migrationsverket.

    Antalet personer som söker skydd i Sverige har ökat kraftigt sedan Rysslands invasion av Ukraina. Genom den nya e-tjänsten kommer många sökande från Ukraina nu att kunna ansöka och få beslut om uppehållstillstånd utan att de behöver uppsöka Migrationsverkets kontor.

    – Den nya e-tjänsten ger ukrainska medborgare möjlighet att ansöka på ett enklare sätt. De som använder e-tjänsten och har ordnat sitt boende på egen hand behöver inte besöka Migrationsverket förrän efter att de fått sitt beslut om uppehållstillstånd, säger Anna Surén.

    För att använda e-tjänsten måste man befinna sig i Sverige och ha ett giltigt pass eller annan id-handling. En digital kopia ska bifogas vid ansökan. Innan de sökande kan få sitt uppehållstillståndskort behöver de personligen besöka Migrationsverket för att fotograferas och lämna fingeravtryck.

    Vid ansökan anger man om man har eget boende eller behöver hjälp med det. De som behöver hjälp med boende måste besöka Migrationsverket personligen, men kan göra en ansökan i e-tjänsten före sitt besök.

    Fakta: Massflyktsdirektivet och den nya e-tjänsten

    Sedan den 7 mars har asylsökande från Ukraina kunnat ansöka om uppehållstillstånd i Sverige enligt EU:s massflyktsdirektiv. Direktivet innebär att den som är ukrainsk medborgare eller har skyddsstatus i Ukraina och har lämnat landet efter den ryska invasionen kan få omedelbart skydd i Sverige. Uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är tidsbegränsade och gäller till den 4 mars 2023.

    Endast ukrainska medborgare och deras familjer kan använda e-tjänsten för att ansöka om uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. För att använda e-tjänsten måste man befinna sig i Sverige och ha ett giltigt pass eller annan id-handling. Man ska ha lämnat Ukraina den 24 februari eller senare.

    Läs mer om massflyktsdirektivet och e-tjänsten

  • Migrationsverket rekryterar flera hundra medarbetare

    Den snabba ökningen av personer från Ukraina som söker skydd i Sverige har lett till ett ökat behov av att rekrytera medarbetare till Migrationsverket. Framför allt behöver myndigheten fler migrationshandläggare och migrationsassistenter på orter som Norrköping, Sundbyberg, Märsta och Malmö.

    – I dagsläget har vi ett behov av att rekrytera cirka 550 medarbetare med anledning av den akuta situation som råder kopplat till Ukraina, men siffran kan snabbt ändras, säger Lena Sköld Hultberg, HR-direktör på Migrationsverket.

    För att lösa det behov som har uppstått har myndigheten sedan ett tidigt skede ökat bemanningen där behoven nu är som störst genom att omfördela medarbetare internt, så långt det är möjligt. Parallellt pågår också ett intensivt arbete med att bemanna verksamheten på flera andra sätt, bland annat genom inlåning av personal från andra myndigheter och genom omfattande rekrytering.

    Här finns de största behoven just nu

    De delar av verksamheten där behovet är som allra störst nu är där Migrationsverket tar emot ansökningar och inom mottagningsverksamheten, det vill säga verksamhet som rör boende.

    Rekryteringarna är i full gång och det är högprioriterat att de genomförs så snabbt och effektivt så möjligt. Samtidigt är det nödvändigt att rekrytering och introduktion sker med kvalitet.

    ‒ Det är självklart viktigt att vi rekryterar rätt kompetens men det är också viktigt att vi i rekryteringarna gör vårt bästa för att de som anställs ska ha rätt förväntningar på hur det är att arbeta hos oss. De behöver också få en så bra introduktion och start som möjligt under de förutsättningar som råder, säger Lena Sköld Hultberg.

    Den som är intresserad kan vända sig hit

    Det finns ett stort engagemang hos allmänheten och många hör av sig till myndigheten med frågor om hur man kan göra för att hjälpa till, genom att arbeta extra eller heltid.

    ‒ Vi vill gärna uppmuntra de som är intresserade att söka våra utlysta tjänster eller att göra en generell intresseanmälan. På så sätt kan vi ta hand om det engagemang som visas av så många. Tyvärr har vi svårt att hinna svara på alla förfrågningar som kommer till oss via mejl, säger Lena Sköld Hultberg.

    Under ”lediga jobb” på Migrationsverkets webbplats finns många heltidstjänster utlagda och där hittar man information om hur man gör en generell intresseanmälan. Vill man engagera sig på annat sätt än genom arbete i Migrationsverkets verksamhet får man gärna kontakta lokala hjälporganisationer.

    På längre sikt finns även behov av annan kompetens

    Även om behovet just nu är särskilt stort inom ansöknings- och mottagningsverksamheten så behövs både idag och framöver även kompetens inom andra delar av verksamheten. Här finns många möjligheter att arbeta med frågor som rör människor som söker sig till Sverige för att exempelvis studera, arbeta eller flytta till anhöriga – eller frågor som rör medborgarskap för dem som redan är här. Det finns också ett stort behov av it-kompetens kopplat till myndighetens fortsatta digitaliseringsarbete.

    Se alla de lediga tjänster vi har just nu.

  • Drygt 21 000 ukrai­nare har sökt skydd i Sverige

    Sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari har fler än 21 000 personer från Ukraina sökt skydd i Sverige. Migrationsverket har fattat över 9 000 beslut om uppehållstillstånd, varav närmare 1 800 under onsdagen.

    – Just nu avgör Migrationsverket fler ärenden om uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet än vad vi får in ansökningar. Den genomsnittliga tiden från ansökan till beslut är åtta dagar men väntas sjunka, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

    Det har nu gått en månad sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. Sedan dess har totalt 21 262 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige och Migrationsverket har fattat 9 271 beslut om uppehållstillstånd.

    Den 21 mars lanserade Migrationsverket en ny e-tjänst som gör det möjligt för ukrainska medborgare att på digital väg ansöka och få uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv. Hittills har cirka 2 600 personer ansökt via e-tjänsten.

    – Vi kan se att många använder tjänsten vilket är glädjande. Den är till för att underlätta för sökande från Ukraina så att de snabbt ska få beslut om uppehållstillstånd, säger Magnus Önnestig.

    Boen­de­si­tu­a­tionen är stabil

    Migrationsverket har den senaste månaden utökat antalet boendeplatser i mottagningssystemet till följd av att fler söker skydd i Sverige. För närvarande finns över 19 000 platser i systemet, och utöver det är drygt 4 000 tillfälliga boenden tillgängliga via landets kommuner. Beläggningsgraden är i genomsnitt 70 procent. Många som kommer till Sverige från Ukraina ordnar också sitt boende på egen hand.

    – Migrationsverket har arbetat löpande med att öka antalet boendeplatser och kan nu se att vi har kommit ikapp. Tack vare kommunernas tillfälliga boenden, som är en nödvändig del av Migrationsverkets beredskap, täcker vi i dagsläget de behov som finns, säger Magnus Önnestig.

    Migrationsverket utgår från huvudscenariot att 76 000 personer kommer att söka skydd i Sverige under årets första sex månader.

    – Det är därför viktigt att planera långsiktigt och ha en beredskap för att antalet sökande ökar. Vi bedömer också att fler på sikt kommer att vara i behov av boende, säger Magnus Önnestig.

    Fakta: Statistik för sökande från Ukraina

    Siffror sedan den 24 februari:

    • 21 262 ukrainska medborgare har ansökt om skydd i Sverige.
    • 2 615 personer har ansökt via Migrationsverkets e-tjänst som lanserades den 21 mars.
    • Migrationsverket har fattat 9 271 beslut om skydd för ukrainska medborgare.

    Mer statistik över sökande från Ukraina

    Mer om massflyktsdirektivet och situationen för sökande från Ukraina

    Migrationsverket rekryterar 550 medarbetare

    Migrationsverkets e-tjänst för ukrainska medborgare

  • Höga utfall för satsningen mot organiserad brottslighet

    Som ett resultat av arbetet mot organiserad brottslighet fattade Migrationsverket 2021 fler beslut om att avslå och återkalla uppehållstillstånd. Även för andra myndigheter gav den gemensamma satsningen höga utfall förra året, visar den rapport som nu lämnats till regeringen.

    Migrationsverket intensifierade arbetet mot organiserad brottslighet förra året. Myndigheten fattade då fler beslut om att avslå eller återkalla uppehållstillstånd på grund av missbruk av reglerna. Under 2021 vidtog Migrationsverket 175 administrativa åtgärder, till exempel återkallande av tillstånd, jämfört med 109 året före.

    – Vi kan se att en stor del av ärendena där Migrationsverket vidtar åtgärder är knutna till arbetstillståndsprocessen, men det kan även handla om exempelvis fusk med identiteter, människohandel eller människoexploatering, säger Abraham Haro, enhetschef vid Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

    I rapporten framgår att Migrationsverket har varit aktivt när det gäller att lämna information till andra myndigheter som gjort det möjligt för dem att vidta åtgärder. Utfallet av Migrationsverkets arbete mot organiserad brottslighet har också en större geografisk spridning 2021 än tidigare. Fler regioner kan nu redovisa resultat av insatserna.

    – Vi har fått en större samsyn kring hur vi ska arbeta och har idag en förbättrad samordning och uppföljning, säger Abraham Haro.

    448 utdömda fängelseår

    Migrationsverket är en av tolv myndigheter som deltar i satsningen mot organiserad brottslighet som pågått sedan 2009. För Polismyndighetens del resulterade arbetet förra året i 448 utdömda fängelseår, vilket är det högsta antalet sedan satsningen inleddes. Utöver de utdömda fängelseåren beslutades om näringsförbud till sammanlagt 77 år.

    Andra exempel från arbetet under förra året är Försäkringskassans återkrav som uppgick till 62 miljoner kronor, och att Kronofogdemyndigheten säkrade tillgångar för nästan 80 miljoner.

    Fakta: Myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet

    Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. Satsningen sker på uppdrag av regeringen.

    Tolv myndigheter ingår i satsningen: Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Ytterligare nio myndigheter ingår som nätverksmyndigheter.

    Läs mer och ta del av rapporten på Polismyndighetens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • Minskat behov av akuta boendeplatser för skyddssökande från Ukraina

    Det finns för närvarande tillräckligt många boendeplatser för att täcka de omedelbara behoven för personer som söker skydd i Sverige. Samtidigt fortsätter arbetet med att ta fram fler långsiktiga boenden.

    – En stor eloge till alla som snabbt har ställt upp och tagit fram boendeplatser, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

    Behovet av boendeplatser avgörs av hur många personer från Ukraina som söker skydd i Sverige och hur stor andel av dessa som behöver boende av Migrationsverket. I dagsläget kan Migrationsverket ge plats till de sökande som behöver akut boende, men myndigheten fortsätter att bygga ut kapaciteten för att möta behoven även på längre sikt.

    I början av mars gick Migrationsverket ut med en begäran till kommunerna, via länsstyrelserna, om så kallade evakueringsplatser.

    – Många kommuner har hörsammat detta och på mycket kort tid tagit fram och iordningställt evakueringsplatser, såsom i gymnastikhallar eller på campingplatser. Vi är mycket tacksamma för kommunernas insatser, som vi inte hade klarat oss utan, säger Magnus Önnestig.

    Hittills är cirka 4 500 kommunala evakueringsplatser aktiverade och tillgängliga för myndigheten.

    Boen­de­si­tu­a­tionen har stabi­li­se­rats

    Eftersom läget har stabiliserats jämfört med bedömningen i början av mars ser Migrationsverket nu ett minskat behov av evakueringsplatser. Istället för totalt 12 000 platser är behovet nu 6 000 platser. Migrationsverket kommer att i huvudsak fortsätta använda de evakueringsboenden som redan är i drift.

    – Vi kommer även fortsatt att behöva kommunernas evakueringsplatser för att täcka människors omedelbara behov av tak över huvudet, men alltså i lägre omfattning än vi bedömde tidigare. Det ska betonas att bedömningen kan ändras utifrån hur antalet skyddssökande utvecklas, säger Magnus Önnestig.

    En viktig orsak till förändringen från 12 000 till 6 000 platser är att Migrationsverkets arbete med att upphandla boendeplatser har slagit väl ut.

    – Att upphandla boendeplatser är beroende av att leverantörer visar intresse och erbjuder sina tjänster. Hittills har intresset varit stort. Utifrån de krav vi ställer är upphandlade boendeplatser bättre lämpade för långsiktigt boende, säger Magnus Önnestig.

    Läns­sty­rel­sernas inven­te­ring

    Parallellt med Migrationsverkets ändring av behovet av evakueringsplatser har länsstyrelserna i dagarna redovisat en inventering av den totala tillgången till boendeplatser på kort och lång sikt. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Inventeringen har gjorts på regeringens uppdrag, och visar att det i samhället i sin helhet finns kapacitet motsvarande cirka 74 000 boendeplatser, både kortsiktiga evakueringsplatser och mer långsiktiga boendeformer.

    – Migrationsverket har tagit emot inventeringen och den kommer att vara ett viktigt underlag i vårt fortsatta arbete. Vår målsättning är att ha ett system som möjliggör en jämn fördelning över hela landet, säger Magnus Önnestig.

    Fakta:

    Migrationsverket anskaffar och förfogar över olika former av boenden för skyddssökande.

    • Bostadsanläggningar vid ankomst. När en person ansöker om skydd registrerar Migrationsverket först ansökan. Ibland kan den sökande få bo en kortare tid bo på en anläggning i närheten av Migrationsverkets kontor. Dessa anläggningar finns i närheten av Stockholm, Göteborg och Malmö. Migrationsverkets hyr fastigheterna och har egen personal som arbetar på anläggningen.
    • Bostad under utredningstiden. När Migrationsverket har registrerat ansökan om skydd ger Migrationsverket plats till de som behöver. En person som har sökt skydd i Sverige erbjuds i första hand en bostad där han eller hon har möjlighet att laga sin egen mat. Migrationsverket hyr bostaden och driver det i några fall med egen personal. Det kan exempelvis vara lägenheter eller större fastigheter där människor bor i kollektiv.
    • Upphandlade bostäder. Om de bostäder som Migrationsverket hyr inte räcker till kan myndigheten upphandla tillfälliga bostäder. Vid en upphandling av bostäder köper Migrationsverket både bostadsplats och kringtjänster för driften av bostäderna. I första hand ska även dessa bostäder ge möjlighet att laga egen mat, i andra hand upphandlar myndigheten bostäder där leverantören ordnar mat.
    • Tillfälliga platser vid extraordinära situationer. Om antalet personer som har behov av bostäder är större än vad Migrationsverket har tillgång till kan kommunernas tillfälliga boendeplatser komma att behövas som ankomstboende, så kallade evakueringsplatser. Dessa är enklare boenden avsedda för kortare vistelsetid, exempelvis på campingplatser, i skolor och gymnastiksalar.
    • I dagsläget har Migrationsverket tillgång till knappt 20 000 boendeplatser, fördelat mellan de olika boendeformerna. Till juni ska Migrationsverkets mottagningssystem enligt nuvarande plan omfatta totalt 70 000 boendeplatser.
  • Gemensamt uppdrag har ökat kunskapen om våld

    Migrationsverket har en viktig roll att spela i att upptäcka och motverka våld i olika former i kontakt med sökanden.
    – Kunskap om våldsutsatthet är viktigt i alla våra möten. Men extra aktuellt nu när vi har så många kvinnor och barn på flykt från Ukraina, säger Eva-Katarina Ekermann, expert på Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

    Sedan sommaren 2019 har Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Socialstyrelsen arbetat tillsammans i ett regeringsuppdrag som samordnats av Jämställdhetsmyndigheten. Uppdraget har handlat om att öka medvetenhet och kunskap om våldsutsatthet och våld i nära relationer och redovisas i en slutrapport till regeringen den 31 mars.

    − Vi har gjort stora ansträngningar för att öka medvetenheten om våld genom information och utbildningar så att fler får hjälp och stöd, säger Eva-Katarina Ekermann.

    I rapporten finns slutsatser för hur arbetet med att upptäcka och motverka våld ska vara framgångsrikt.

    − Våldsutsatthet kan till exempel vara ett skäl för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket ska därför informera om vad våld är och ställa frågor om våld i mötet med de sökande men vi behöver göra det i större utsträckning än idag.

    Eva-Katarina Ekermann konstaterar att Ukrainakrisen aktualiserat frågan om våldsutsatthet på ett påtagligt sätt.

    − Det är främst kvinnor och barn som flyr och vi vet att det finns en starkt förhöjd risk att en hel del av dem att bli utsatta för olika former av våld och människohandel.

    Ett verktyg för att stötta våldsutsatta är den nationella hjälplinjen Kvinnofridslinjen. Dit kan alla som är utsatta för våld i någon form ringa anonymt. Deras uppgift är att lyssna och ge ett professionellt stöd. De ska också kunna ge en heltäckande information om samhällets stöd och resurser. Sedan tidigare finns ett beslut om att information om Kvinnofridslinjen ska finnas i Migrationsverkets lokaler där sökande vistas.

    − Det är viktigt att vi informerar om att Kvinnofridslinjen finns. Informationsmaterial som exempelvis affischer och visitkort har nu översatts även till ukrainska och kommer att skickas ut till olika enheter inom kort, säger Eva-Katarina Ekermann.

    Läs mer om det myndighetsgemensamma uppdraget 2019–2021 och ta del av slutrapporten: Samlad redovisning - uppdrag om ökad upptäckt av våld m.m. 2019-2021 (jamstalldhetsmyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

  • Fler personer från Ukraina kan få skydd i Sverige

    Regeringen har beslutat att ändra de svenska reglerna för vem som kan få uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Ändringen börjar gälla den 26 april och innebär att fler personer som har bott i Ukraina kommer att kunna få skydd i Sverige.

    Tidigare kunde bara personer som flytt från Ukraina den 24 februari eller senare, det vill säga från första dagen av den ryska invasionen, söka skydd enligt massflyktsdirektivet. Migrationsverket bedömer att även personer som lämnade Ukraina när spänningarna började öka borde kunna få skydd, och har därför bett regeringen att ändra datumgränsen för vem som omfattas av massflyktsdirektivet.

    Regeringen har nu beslutat att från och med den 26 april kan även personer som kom till Sverige den 30 oktober 2021 eller senare ansöka om skydd enligt massflyktsdirektivet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Det krävs att personen har stannat kvar i Sverige efter att säkerhetsläget i Ukraina försämrades.

    – Datumet, den 30 oktober 2021, motsvarar enligt Migrationsverket den tidpunkt då det började rapporteras om att Ryssland stationerade soldater och militärt material längs gränsen, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.

    Läs mer om vad som krävs för att få uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet, hur det går till att ansöka och vilket stöd den som får uppehållstillstånd har rätt till.

    Denna information finns även på engelska, ukrainska och ryska:

    För dig som kommer från Ukraina – information och webbansökan

  • Lagför­slag om jämnare fördel­ning av boenden över landet

    Regeringen har idag presenterat ett lagförslag för att åstadkomma en jämnare fördelning mellan landets kommuner när det gäller boenden åt skyddssökande från Ukraina.
    – Förslaget är välkommet. Nu får vi helt andra förutsättningar att jobba tillsammans med länsstyrelserna och kommunerna, säger Magnus Önnestig, avdelningschef på Migrationsverket.

    Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en modell, en så kallad fördelningsnyckel, för att skaffa fram boenden så jämt fördelat över landet som möjligt.

    Migrationsverket har varit starkt drivande i att få till stånd ett annat system än enbart upphandling för att skaffa boenden till skyddsbehövande från Ukraina – detta för att undvika det läge som uppstod i samband med flyktingmottagandet åren 2015–2016.

    – Vi såg under flyktingsituationen 2015 då vi upphandlade ett stort antal boenden att vissa kommuner blev oproportionerligt hårt belastade, säger Magnus Önnestig.

    Att arbeta med en fördelningsmodell sker redan idag när nyanlända anvisas till kommuner, i enlighet med bosättningslagen. Den modell som nu ska tas fram gällande skyddssökande enligt massflyktsdirektivet bygger på samma principer och kommer bland annat att ta hänsyn till invånarantal, förutsättningar på arbetsmarknaden och antal asylsökande i kommunen.

    – Den kommer också ta hänsyn till hur många personer som är bosatta i eget boende eller i något av Migrationsverkets boenden. Vi jobbar nu, tillsammans med länsstyrelserna med detaljerna kring hur fördelningen ska gå till och kommer att återkomma inom kort, säger Magnus Önnestig.

    Förslag om ny lag

    Under fredagen presenterade integrations- och migrationsministern Anders Ygeman den nya lagstiftning som behövs för att reglera en jämnare fördelning mellan landets kommuner. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Den väntas träda i kraft den 1 juli.

    Fram till att lagstiftningen är på plats kan Migrationsverket, i nära samverkan med länsstyrelserna och landets kommuner, fördela boenden i samråd med kommunerna, bland annat utifrån den inventering av tillgängliga boenden som länsstyrelserna gjorde i slutet av mars.

    Fort­satt dialog med kommu­nerna

    Målsättningen är att anvisa boenden på ett sätt som ger kommunerna goda förutsättningar att planera sitt mottagande och undvika onödiga administrativa kostnader.

    – Vi har nu lämnat den akuta fasen av flyktingmottagandet. De evakueringsplatser som kommunerna inledningsvis erbjöd Migrationsverket har varit mycket viktiga för att ge skyddsbehövande sängplats snabbt. Vi måste nu stegvis kunna erbjuda familjer en möjlighet till mer långsiktiga boenden för att kunna börja arbeta och gå i skola, säger Magnus Önnestig.

  • Migrationsverket utökar antalet förvarsplatser

    Migrationsverket har tagit fram en plan för att utöka förvarskapaciteten. Myndigheten bedömer att 117 förvarsplatser stegvis kan inrättas från i år till och med 2024.

    I regleringsbrevet för 2022 gav regeringen uppdrag till Migrationsverket att ta fram en plan för att utöka förvarskapaciteten. För detta fick myndigheten ett tillskott på 75 miljoner kronor för 2022. Från 2023 och framåt kommer myndigheten få 150 miljoner kronor per år i enlighet med riksdagens beslut om budgeten i höstas.

    För att omsätta tillskottet till faktiska platser så fort som möjligt har myndigheten valt att planera för ombyggnation av befintliga förvar utöver den sedan tidigare planerade utökningen genom ett nytt förvar i norra Sverige. För att i möjligaste mån möta behovet av förvarsplatser i geografisk närhet till Arlanda flygplats har planen fokuserat på utökning av kapaciteten i Flen.

    Uppdraget redovisades till Justitiedepartementet den 4 april genom en plan för utökad förvarskapacitet. Migrationsverket bedömer att 117 ytterligare förvarsplatser kan inrättas från 2022 till 2024. Detta genom att 47 platser inrättas i år eftersom nuvarande förvarskapacitet behålls fullt ut i Flen och det nya förvaret i Mölndal kommer ha 114 platser när det öppnat fullt ut, vilket är 11 fler än tidigare planerat.

    Arbetet med att ytterligare utöka förvarskapaciteten fortsätter. Mot slutet av 2024 planerar myndigheten att öppna ett nytt förvar i norra Sverige med 20 platser och att utöka kapaciteten ytterligare i Flen med 50 platser genom ombyggnation av en befintlig fastighet. Det totala antalet förvarsplatser bedöms därmed kunna vara 637 vid utgången av 2024.

  • Behovet av akuta boendeplatser fortsätter att minska

    Läget i mottagningen av skyddsökande från Ukraina fortsätter att stabiliseras. Det gör att Migrationsverket återigen kan skriva ner behovet av tillfälliga boenden, så kallade evakueringsplatser.

    I slutet av mars justerades behovet av de tillfälliga boenden som kommunerna erbjuder ner från 12 000 till 6 000 platser. Migrationsverket bedömer att behovet nu har minskat till 2 000 platser.

    – Skälet till att vi minskar beredskapen för de akuta tillfälliga boendena är att vi ser att antalet skyddssökande ligger kvar på en lägre nivå, samtidigt som vi löpande tecknar avtal om platser i mer långsiktiga boendeformer och ökar vår kapacitet där, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

    I och med att Migrationsverket går ner till 2 000 platser minskar också antalet kommuner där myndigheten nyttjar dessa tillfälliga boenden.

    – Målsättningen är att vi successivt ska kunna fasa ut den här typen av boende helt och hållet, men samtidigt vet vi att läget snabbt kan förändras, säger Magnus Önnestig.

    Det nya beslutet om att minska beredskapen av tillfälliga boenden gick under måndagen ut till de kommuner som berörs av anpassningen och omfattar tiden fram till och med den 29 april. Därefter görs en ny bedömning av läget.

  • Så fördelas skydds­be­hö­vande ukrai­nare över landet

    Migrationsverket har idag presenterat fördelningstal på länsnivå när det gäller skyddssökande från Ukraina, i syfte att säkerställa ett jämnare mottagande över landet.
    – Exakt hur fördelningen ska se ut inom respektive län blir nu en fråga för länsstyrelserna och kommunerna att föra dialog om, säger Magnus Önnestig, avdelningschef på Migrationsverket.

    Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en modell som skapar en så jämn fördelning som möjligt mellan landets kommuner vid anskaffning av boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

    Syftet är att ge kommunerna och andra aktörer bättre förutsättningar att planera och förbereda mottagandet.

    – Vi vill undvika det läge som uppstod i samband med flyktingmottagandet åren 2015–2016, då vissa kommuner blev oproportionerligt hårt belastade, säger Magnus Önnestig.

    I avvaktan på att ny lagstiftning som ska reglera fördelningen mellan kommunerna träder i kraft den 1 juli, har Migrationsverket fastställt en fördelning på länsnivå, med förslag om fördelningstal på kommunnivå. Detta har idag överlämnats till länsstyrelsernas samordningskansli i Stockholm.

    – Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att i samverkan med Migrationsverket delta i genomförandet av att åstadkomma en jämn fördelning av skyddsbehövande ukrainare, samt föra dialog med kommunerna i respektive län om detta, säger Pernilla Ek, enhetschef på Länsstyrelsen Stockholm.

    Fördelningstalen baseras på en uppskattning av hur många boendeplatser som behövs utifrån Migrationsverkets huvudscenario om att 76 000 personer kommer att söka skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet fram till halvårsskiftet.

    – Siffrorna kan komma att justeras beroende på utvecklingen i Ukraina och hur många av de som kommer till Sverige som behöver hjälp med boende, säger Magnus Önnestig.

    Fördelningsnyckeln är framtagen enligt den modell som redan används för bosättning av nyanlända och kvotflyktingar och bygger på följande kriterier:

    • kommunens befolkningsstorlek
    • arbetsmarknadsförutsättningar
    • antal ensamkommande barn
    • antal asylsökande som vistas i kommunerna
    • avräkning för de skyddsbehövande som redan vistas i kommunerna

    – Vi utgår från en inarbetad modell som kommunerna känner igen. Samtidigt är det viktigt att betona att de siffror som nu presenteras gäller utöver anvisning av nyanlända enligt bosättningslagen* och de boenden som Migrationsverket har för asylsökande från andra länder, säger Magnus Önnestig.

    Fram till att den nya lagstiftningen är på plats i sommar kan Migrationsverket, i nära samverkan med landets kommuner, fördela boenden åt skyddsbehövande ukrainare utifrån de fastställda fördelningstalen.

    – Ett viktigt underlag kommer att vara den inventering av boenden som länsstyrelserna gjort. Målsättningen är att kommunerna ska ha så goda förutsättningar som möjligt att planera mottagandet och i möjligaste mån undvika att skyddsbehövande måste flytta, säger Magnus Önnestig.

    *Totalt handlar det om 7 500 personer som regeringen fattat beslut om för år 2022: Regeringen beslutar om länstal för 2022 (regeringen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

    Fakta: Skydds­sö­kande från Ukraina

    • Sedan den 24 februari har cirka 31 000 medborgare i Ukraina sökt skydd i Sverige.
    • Cirka 25 000 ukrainska medborgare har beviljats uppehållstillstånd.

    Fördel­nings­talen

    I pdf-filen nedan finns fastställda fördelningstal på länsnivå, samt förslag på kommunnivå:

    Fördelningstal för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet Pdf, 197.4 kB, öppnas i nytt fönster.

    Sida 1

    Tabellen på sidan 1 visar Migrationsverkets fastställda fördelningstal på länsnivå, för mottagande av skyddsbehövande från Ukraina enligt massflyktsdirektivet. Kolumn två visar antal skyddsbehövande som har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och är boende i respektive län den 12 april. Siffran omfattar Migrationsverkets anläggningsboenden, eget boende och ensamkommande barn.

    Sidan 2–7

    Tabellen på sidan 2 visar förslag till fördelningstal på kommunnivå. Kolumn två visar antal skyddsbehövande som har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och är boende i respektive kommun den 12 april. Siffran omfattar Migrationsverkets anläggningsboenden, eget boende och ensamkommande barn.

  • Migra­tions­verket avslutar direktupp­hand­ling­arna

    Uppdraget om en jämnare fördelning av boenden för dem som söker skydd enligt massflyktsdirektivet har tillsammans med ett nytt lagförslag ändrat förutsättningarna för Migrationsverkets anskaffning av tillfälliga bostäder. Därför avslutas nu direktupphandlingarna av dessa.

    Den 1 april gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att åstadkomma en jämnare fördelning mellan Sveriges kommuner när det gäller boenden för skyddssökande enligt massflyktsdirektivet. Den 8 april presenterade regeringen också ett lagförslag som innebär att kommunerna får ansvaret för anskaffning och drift av dessa boenden. Lagen beräknas träda i kraft den 1 juli 2022.

    Det här innebär att förutsättningarna för Migrationsverkets anskaffning av tillfälliga bostäder har förändrats sedan direktupphandlingarna inleddes den 7 mars 2022. Behovet av upphandlade anläggningsbostäder har minskat och bedömningen är att det nu täcks av de upphandlingar som är klara eller i ett slutskede.

    Ett led i över­gången till det nya systemet

    Med utgångspunkt i regeringens uppdrag om en jämnare fördelning av boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet ska Migrationsverket skapa förutsättningar för övergången till det nya systemet redan idag.

    En sammanställning från Länsstyrelsen i Stockholm visar att landets kommuner i nuläget har kapacitet att tillhandahålla upptill 20 000 boendeplatser i lägenheter eller kollektiva boenden. Dessa platser ser Migrationsverket i det här läget som ett bättre alternativ att använda än att fullt ut fortsätta med direktupphandlingen. Myndigheten avslutar därför arbetet med direktupphandling av tillfälliga bostäder, vilket innebär att inga nya anbud nu kommer att tas emot.

    – Vi kommer endast att gå vidare med de anbud där den offererade anläggningens tekniska dokumentation, inklusive brandskydd, har godkänts senast den 11 april och där nästa steg är fysisk besiktning. Samtliga anbudslämnare kommer att få återkoppling på sitt anbud från Migrationsverket. Vi vill tacka alla som lämnat anbud för det stora engagemang de har visat, säger Fredrik Bengtsson, regiondirektör på Migrationsverket.

  • Uppdaterat huvudscenario: 80 000 skyddssökande från Ukraina till Sverige i år

    Enligt Migrationsverkets uppdaterade huvudscenario kan 80 000 personer från Ukraina komma att söka skydd i Sverige fram till årsskiftet, att jämföra med 76 000 fram till halvårsskiftet i tidigare bedömning. Antalet asylsökande från andra länder bedöms bli fler än tidigare beräknat, bland annat till följd av slopade reserestriktioner efter pandemin. Det framgår av Migrationsverkets senaste prognos som publiceras idag.

    Efter att Rysslands invasion av Ukraina inleddes den 24 februari har över 34 000 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige. Antalet sökande var som högst i mitten av mars då drygt 9 000 ansökningar registrerades under en vecka. Därefter har antalet ansökningar minskat.

    – I nuläget flyr färre människor Ukraina jämfört med i krigets inledande fas. Migrationsverket bedömer att antalet skyddssökande till Sverige per vecka blir lägre än i de scenarier vi tidigare presenterat. Den fortsatta utvecklingen är dock mycket osäker och helt beroende av hur kriget utvecklas, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.

    Migrationsverkets uppdaterade huvudscenario innebär att 80 000 personer från Ukraina kan komma att söka skydd i Sverige under 2022. Ett lägre scenario är 50 000 skyddssökande fram till årsskiftet och det högre scenariot att 200 000 personer söker skydd. Scenarierna bygger på antaganden om hur många som flyr från Ukraina, med utgångspunkten att andelen som kommer till Sverige blir högre ju fler som tvingas på flykt.

    Målet är en jämn fördel­ning över landet

    För att undvika det läge som uppstod i samband med flyktingmottagandet åren 2015–2016, då vissa kommuner blev oproportionerligt hårt belastade har regeringen gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en modell som skapar en så jämn fördelning som möjligt mellan landets kommuner vid anskaffning av boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Exakt hur fördelningen ska se ut inom respektive län är en fråga som länsstyrelserna och kommunerna för dialog kring.

    – Det nya huvudscenariot, med siffror för helåret, skiljer sig från våra tidigare bedömningar främst eftersom vi nu bedömer att antalet skyddssökande från Ukraina i Sverige kommer att vara lägre framöver än vid krigets början, säger Mikael Ribbenvik.

    Fler asyl­sö­kande från andra länder

    När det gäller asylsökande från andra länder än Ukraina höjer Migrationsverket planeringsantagandet från 14 000 till 18 000 asylsökande i år. Det beror bland annat på att flera länder i Europa, däribland Sverige, på senare tid har slopat sina inreseförbud till följd av pandemiutvecklingen.

    Migrationsverket bedömer också att utvecklingen i Ryssland efter krigsutbrottet kan bidra till ökade drivkrafter att lämna landet. Även från andra länder, vars ekonomier är tätt kopplade till den ryska, bedöms antalet asylsökande kunna öka.

    Utökat anslag beräknas täcka ökade utgifter i år

    Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten för 2022 att Migrationsverket får ytterligare 9,8 miljarder kronor i anslag för ökade utgifter till följd av mottagandet av skyddssökande från Ukraina. Framför allt handlar det om kostnader för boenden och ersättningar till kommuner, regioner och skyddsbehövande personer.

    – Det utökade anslaget innebär att Migrationsverket har tillräckliga medel för att hantera de utgifter som vi beräknar att huvudscenariot för med sig. Det finns också en viss marginal om antalet skyddssökande blir fler än så, säger Mikael Ribbenvik.

    Hand­lägg­nings­ti­derna kan öka något

    Handläggningstiderna i asylärenden bedöms bli något längre under 2022 och en lägre andel ärenden bedöms kunna avgöras inom författningsstyrd tid. Orsaken är det ökade antalet skyddssökande från Ukraina som får effekter på verksamheten. När det gäller arbetsmarknadsärenden bedöms det nu ta längre än till slutet av 2022 att nå de författningsstyrda handläggningstiderna.

    – För att säkerställa en fortsatt kapacitet att hantera ärenden enligt massflyktsdirektivet och minska konsekvenserna på övrig verksamhet genomför Migrationsverket för närvarande en större rekrytering. Tillsättning sker löpande och vi stärker upp myndigheten med flera hundra nya medarbetare, säger Mikael Ribbenvik.

    Prognosen i siffror

    Prognosen utgår från Migrationsverkets tillgängliga förvaltningsmedel 2022-2025, med undantag för 2023. Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2022 uppgår till cirka 4,3 miljarder kronor.

    Scenarier för antalet skyddssökande från Ukraina (massflyktsdirektivet) under 2022

    • Lägre scenario: 6,5 miljoner på flykt från Ukraina, varav 50 000 till Sverige
    • Huvudscenario: 8 miljoner på flykt från Ukraina, varav 80 000 till Sverige.
    • Högre scenario: 10 miljoner på flykt från Ukraina, varav 200 000 till Sverige.

    Planeringsantaganden för 2022, inkomna ansökningar övriga ärendekategorier

    Siffror i parentes avser jämförelse med föregående prognos i februari 2022.

    • Asyl, förstagångsansökningar (exkl. Ukraina): 18 000 (14 000)
    • Asyl, förlängningsansökningar 26 000 (26 000)
    • Arbetsmarknadsärenden 88 000 (86 000)
    • Studerandeärenden 27 000 (27 000)
    • Anknytningsärenden 41 000 (42 000)
    • Medborgarskapsärenden 70 000 (70 000)

    Kommunmottagna och kvotflyktingar

    Antalet kommunmottagna beräknas uppgå till totalt cirka 14 600 under 2022, vilket innebär en mindre justering jämfört med tidigare prognos. Kommunmottagna omfattar nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga, samt 5 000 kvotflyktingar som Migrationsverket har i uppdrag att överföra till Sverige.

    Skyddssökande från Ukraina som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ingår inte i prognosen för kommunmottagandet.

    Återvändande

    Antalet självmant utresta beräknas till 5 000 under 2022.

    Läs prognosen i sin helhet Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.

  • Migra­tions­verket ingår avtal med kommuner om lång­sik­tiga boenden för skydds­be­hö­vande från Ukraina

    Den 1 juli börjar Migrationsverket anvisa skyddsbehövande från Ukraina till kommunerna, som då övertar ansvaret för att ordna boendeplatser. Kommuner som redan nu vill börja förbereda sig kan teckna avtal om långsiktiga boenden med Migrationsverket.

    – Vi vill genom dessa samarbeten kunna erbjuda skyddsbehövande från Ukraina boenden för längre tid och ge kommunerna bättre förutsättningar att planera mottagandet. Förhoppningen är att färre personer ska behöva flytta från kommunerna där de bor idag, säger Oskar Ekblad, sektionschef vid Migrationsverket.

    Fram till den 30 juni ansvarar Migrationsverket för att ordna tillfälliga boenden för skyddsbehövande från Ukraina. Den 1 juli träder ny lagstiftning i kraft som innebär att Migrationsverket ska börja anvisa skyddsbehövande till kommunerna. Kommunerna tar samtidigt över ansvaret för att ordna boenden. Syftet med förändringen är att mottagandet ska fördelas jämnare över landet.

    Fram till dess att lagstiftningen är på plats kommer Migrationsverket i första hand att anskaffa boendeplatser som kommunerna kan överta. Kommuner som är intresserade av det kan redan nu vända sig till Migrationsverket via e-postadressen kommunboende@migrationsverket.se för att teckna avtal.

    – Vår målsättning är att det ska bli en smidig övergång för de boende när kommunerna tar över ansvaret, med så få och korta flyttar som möjligt. Flyttar kan dock vara nödvändiga för att åstadkomma en jämnare fördelning, säger Oskar Ekblad.

    Successiv avveck­ling av boenden

    Till följd av den nya lagen kommer Migrationsverket fram till den 1 juli successivt att avveckla vissa boenden. I första hand avvecklas de initiala boenden, så kallade evakueringsplatser, som kommunerna har ordnat. Därefter avvecklas de boendeplatser som Migrationsverket har upphandlat. Avvecklingen av evakueringsplatser sker successivt under sommaren, parallellt med att den nya lagen träder i kraft.

    – Vi har för närvarande en god tillgång på boenden och ser inget större behov av fler fram till den 30 juni. När det finns behov av att skaffa fler boenden kommer det att göras med målet att utjämna skillnader mellan kommuner och län, säger Oskar Ekblad.

    Fördel­nings­talen blir vägle­dande

    Migrationsverket har tidigare beslutat hur många skyddsbehövande från Ukraina respektive län ska ta emot när den nya lagen börjar gälla. Inom kort fastställer Migrationsverket även fördelningstalen på kommunnivå, utifrån de förslag som länsstyrelserna har lämnat.

    – Fördelningstalen blir vägledande för hur en jämnare fördelning av skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet ska uppnås. Det är dock ett arbete som kommer att behöva pågå över tid, säger Oskar Ekblad.

    Migrationsverket arbetar för närvarande med frågan om hur fördelningen och anvisningarna ska ske när den nya lagen träder i kraft. En fråga som återstår är hur kommunerna ska ersättas för boenden från den 1 juli. Det beslutas av regeringen.

    När det gäller ersättningen för långsiktiga boenden före den 1 juli kommer Migrationsverket att lösa det i varje enskilt avtal med kommunerna.

    Regeringen har nyligen beslutat att kommuner som ordnar initialt boende (evakueringsboende) åt personer som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt till ersättning från staten.

    Fakta: Skydds­sö­kande från Ukraina

    • Sedan den 24 februari har drygt 36 000 personer från Ukraina sökt skydd i Sverige.
    • Cirka 32 000 personer från Ukraina har beviljats uppehållstillstånd.

    Fakta: Fördel­nings­talen

    I pdf-filen nedan finns fastställda fördelningstal på länsnivå med förslag på kommunnivå:

    Fördelningstal för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet Pdf, 197.4 kB, öppnas i nytt fönster.

    Fördelningstalen på kommunnivå utgår från:

    • kommunens befolkningsstorlek,
    • arbetsmarknadsförutsättningar,
    • antalet asylsökande, inklusive ensamkommande barn, som vistas i kommunen,
    • avräkning för de skyddsbehövande som redan vistas i kommunen.
  • Migra­tions­verket har tecknat de första avtalen med kommuner om lång­sik­tiga boenden

    Migrationsverket har tecknat avtal med kommunerna Arvika och Härryda om att hyra bostadsplatser för skyddsbehövande från Ukraina. Avtalen är de första i sitt slag och syftar till att kunna erbjuda mer långsiktiga boenden för dem som beviljats skydd i Sverige.

    – Avtalen innebär att de skyddsbehövande från Ukraina som idag bor i Arvika och Härryda kan bo kvar i kommunerna. Det här är glädjande nyheter för alla berörda parter och ett första steg inför den lagstiftning om en jämnare fördelning av boende som träder i kraft i sommar, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket.

    Den 1 juli väntas en ny lagstiftning träda i kraft som innebär att Migrationsverket ska börja anvisa skyddsbehövande från Ukraina till kommunerna. Kommunerna tar samtidigt över ansvaret för att ordna boenden, i dialog med Migrationsverket. Syftet med förändringen är att fördela mottagandet jämnare över landet och ge kommunerna bättre förutsättningar att förbereda mottagandet.

    Fram till dess att lagstiftningen är på plats kommer Migrationsverket i första hand att anskaffa boendeplatser som kommunerna sedan kan överta och de avtal som nu tecknats är de första stegen i den riktningen. I Arvika innebär avtalet att de drygt 120 skyddsbehövande från Ukraina som idag finns i kommunen kan bo kvar där. I Härryda handlar det om cirka 40 personer som nu kan bo kvar.

    – Överenskommelserna är resultatet av en god dialog mellan Migrationsverket och kommunerna och helt i linje med vår målsättning att undvika onödiga flyttar i samband med att kommunerna tar över boendeansvaret. Att vi kan nå en jämnare fördelning av skyddsbehövande är en förutsättning för att mottagandet ska bli så bra som möjligt. Vi välkomnar andra kommuner att ta liknande initiativ, säger Oskar Ekblad.

    Kommuner som i likhet med Arvika och Härryda är intresserade av att teckna avtal om långsiktiga boenden kan vända sig till Migrationsverket via e-postadressen kommunboende@migrationsverket.se.

    Läs mer om Migrationsverkets arbete med boenden för skyddsbehövande från Ukraina

  • Migrationsverket avbryter anvisning till Staffanstorp

    Migrationsverket har beslutat att avbryta den planerade anvisningen av fyra kvotflyktingar till Staffanstorps kommun. Bakgrunden är att Staffanstorp har meddelat att de inte har för avsikt att ta emot de anvisade kvotflyktingarna.

    För att säkerställa att familjen får det mottagande som den har rätt till enligt bosättningslagen har Migrationsverket beslutat att anvisa kvotflyktingarna till en annan kommun. Denna kommun har accepterat att ta emot dem.

    – Det viktiga för Migrationsverket är att säkerställa att familjen får ett ordnat mottagande, säger Fredrik Bengtsson, regiondirektör för Migrationsverket region syd. Beslutet innebär inte att Staffanstorp är undantaget från framtida anvisningar, utan vi gör detta för att värna om familjen.

    Bosätt­nings­lagen – så görs fördel­ningen

    Kvotflyktingar omfattas av bosättningslagen. Det innebär att kommunen har ansvar för att ordna boende åt de kvotflyktingar som Migrationsverket anvisar till kommunen.

    Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsförutsättningar, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn, samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Regeringens avsikt är att kommuner med en jämförelsevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökande ska ta emot fler nyanlända.

    Migrationsverket tar fram förslag på hur många nyanlända respektive län ska ta emot, utifrån beräkningar på kommunnivå. Beslut om det fattas av regeringen. Länsstyrelserna fattar beslut om hur många nyanlända de olika kommunerna ska ta emot.

  • Informationsinsatser för att identifiera vittnen och förövare till krigsbrott

    Bland de skyddssökande från Ukraina kan det finnas personer som har bevittnat krigsbrott. För att bidra till att vittnen och förövare identifieras informerar Migrationsverket sökande om att de kan vända sig till polisen.

    Efter Rysslands invasion av Ukraina har det rapporterats om misstänkta krigsbrott i landet. Bland de skyddssökande från Ukraina som kommer till Sverige kan det finnas både personer som har bevittnat och begått krigsbrott.

    Den svenska polisen har en grupp som utreder krigsbrott som kan ha skett under Rysslands invasion av Ukraina. Med anledning av kriget har Åklagarmyndigheten också inlett en förundersökning om grov krigsförbrytelse.

    Migrationsverket bistår nu polis och åklagare och informerar sökande om var den som har bevittnat eller utsatts för våld under kriget kan vända sig. Information finns bland annat på myndighetens webbplats, vid gränsen och i utskick till sökande. Inkom kort kommer en informationsbroschyr också att börja delas ut vid Migrationsverkets servicecenter.

    – Det här är en del i Migrationsverket uppdrag att bistå polis och åklagare i deras arbete med att utreda krigsbrott. Vi ska göra vad vi kan för att identifiera offer, vittnen och förövare till brott, säger Robin Travis, sektionschef på Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

    Nationella operativa avdelningen (NOA) har samordningsansvar på Migrationsverket för frågor som potentiella krigsbrott och samverkar med bland annat polis och åklagare.

    Polisen: Förundersökning om krigsbrott i Ukraina Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

    Åklagarmyndigheten: Svensk förundersökning inledd om misstänkta krigsbrott i Ukraina Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • Rekord­många ansök­ningar om arbets­till­stånd för bärploc­kare

    Coronapandemin ställde till det för de säsongsarbetare som brukar komma till Sverige för att plocka bär. Under ett par år minskade antalet ansökningar om arbetstillstånd. Men nu när pandemin mattats av vänder trenden, och det med besked. I år ser antalet ansökningar ut att slå rekord.

    Migrationsverket har hittills fått in 4 473 ansökningar om arbetstillstånd för att plocka vilda bär, berättar Fia Malmborg som är tillförordnad enhetschef på Arbetstillståndsenhet 1 i Stockholm.

    Prognosen är att det totala antalet ansökningar landar på strax över 7 000 i år. Det skulle innebära omkring tusen fler ansökningar än 2019, toppåret strax före pandemin.

    Samtliga ansökningar om arbetstillstånd gäller thailändska bärplockare. Det är arbetsgivare i Thailand som förser svenska uppdragsgivare med arbetskraft.

    ­­– Migrationsverkets ansvar handlar om att göra en bedömning av om det finns förutsättningar att villkoren för arbetstillståndet kommer att uppfyllas, förklarar Fia Malmborg. Om vi skulle få information om att villkoren i arbetstillstånden inte har uppfyllts kan det påverka uppdragsgivarnas möjligheter att få tillstånd nästa år.

    FAKTA:

    Så många arbetstillstånd för bärplockare av vilda bär beviljades 2015-2021:

    2021: 5 176
    2020: 3 092
    2019: 6 199
    2018: 4 987
    2017: 3 079
    2016: 3 326
    2015: 3 990

    Här hittar du statistik för hur många ansökningar, samt beslut om bifall eller avslag som inkommit under 2022.

    Sidan uppdateras varje vecka.

  • Nya regler för arbetstillstånd från den 1 juni

    Den 1 juni börjar nya regler för arbetskraftsinvandring att gälla. Till det nya hör att det införs krav på anställningsavtal och att arbetsgivare blir skyldiga att rapportera om anställningsvillkoren försämras. Syftet med förändringarna som införs nu är bland annat att motverka utnyttjande av arbetstagare samt att attrahera och behålla internationell kompetens.

    Hittills i år har närmre 29 000 personer sökt ett första arbetstillstånd i Sverige.

    – Redan idag är Sverige ett attraktivt land för personer som vill komma till Sverige för att arbeta. De nya reglerna ger Migrationsverket fler verktyg för att fortsätta främja en arbetskraftsinvandring som möter företagens behov av kompetens och förhindrar att människor drabbas av oseriösa arbetsgivare, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.

    Carl Bexelius framhåller att de nya reglerna är en del av flera kommande förslag på förändringar av regelverken som omfattar arbetskraftsinvandring. I regeringens utredning Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering, som väntas träda i kraft i början av 2023, kommer ytterligare skärpningar för att motverka att arbetstagare utnyttjas.

    Fler arbets­mo­ment och mer komplex lagstift­ning

    Med anledning av lagändringarna som träder i kraft 1 juni ökar kraven på Migrationsverket som får fler moment att hantera i sin handläggning och kontroll.

    – Vi välkomnar de nya reglerna och hoppas att de kan stärka villkoren för utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt ser vi att det är omfattande förändringar som innebär fler arbetsmoment och en mer komplex lagstiftning att förhålla oss till. Det kommer sannolikt att påverka våra handläggningstider inom arbetstillstånd, säger Carl Bexelius.

    Migrationsverket arbetar just nu för fullt med de förberedelser som krävs för att börja tillämpa de nya reglerna och de utökade kontrollerna 1 juni.

    Skyl­diga att anmäla försäm­rade villkor

    En viktig förändring är att det från med den 1 juni krävs att ett anställningsavtal bifogas ansökan för att Migrationsverket ska bevilja ett arbetstillstånd. De nya reglerna innebär också att Migrationsverket kan kräva att arbetsvillkoren redovisas och arbetsgivaren blir skyldig att anmäla om villkoren i anställningsavtalet försämras. En arbetsgivare som inte redovisar arbetsvillkoren på Migrationsverkets begäran kan få betala vite.

    Dessutom utvidgas brottet organiserande av människosmuggling så att även tillstånd som har utfärdats på grundval av osanna uppgifter omfattas.

    – Med förändringarna får vi större möjlighet att komma till rätta med en del av det missbruk av systemet som förekommer, särskilt i vissa branscher, samtidigt som vi kan motverka att människor drabbas av oseriösa arbetsgivare, säger Carl Bexelius.

    Ytterligare en förändring är att det införs ett försörjningskrav vid anhöriginvandring kopplad till utländsk arbetskraft. Reglerna blir mer lika de regler som gäller vid annan anhöriginvandring ifråga om försörjningskrav – men utan krav på bostad av viss storlek och standard.

    Mindre fel behöver inte leda till utvis­ning

    Samtidigt görs förändringar för att arbetskraftsinvandrare inte ska utvisas på grund av mindre felaktigheter. Det formuleras som att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete inte ska behöva återkallas i ringa fall av avvikelser eller om en återkallelse inte framstår som skälig.

    – Redan idag ger den praxis som utvecklats i domstol ett visst utrymme att hantera mindre fel utifrån en helhetsbedömning men nu får vi en lagstiftning som är tydlig med att små avvikelser inte ska behöva leda till beslut om utvisning av personer som är etablerade på arbetsmarknaden, säger Carl Bexelius.

    Högkva­li­fi­ce­rade kan söka jobb under nio månader

    Ändringarna i lagstiftningen syftar också till att attrahera och behålla internationell kompetens. Ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd i upp till nio månader införs för högkvalificerade och välutbildade personer som önskar vistas i landet för att söka arbete eller starta företag här.

    – Ett krav är att personen har slutfört studier som motsvarar en examen på avancerad nivå. Personen måste även ha en heltäckande sjukförsäkring och kunna försörja sig, säger Carl Bexelius.

    Fakta: Nya regler för arbets­till­stånd

    När lagändringarna träder i kraft omfattar de inte bara nya sökande utan även dem som har en aktuell ansökan sedan tidigare och som nu väntar på beslut. Drygt 53 000 ansökningar (inklusive anhöriga) handläggs för tillfället av Migrationsverket som i många fall kommer att begära kompletteringar enligt de nya kraven.

    Den nya lagstiftningen innebär bland annat att:

    • ett nytt uppehållstillstånd införs för högkvalificerade och välutbildade personer som har för avsikt att söka arbete eller starta företag i Sverige,
    • ett anställningsavtal ska krävas för ett arbetstillstånd, vilket innebär att det inte längre är tillräckligt med ett anställningserbjudande
    • ett arbetstillstånd kan ges för en längre period än sammanlagt fyra år
    • vissa arbetsgivare kan bli skyldiga att anmäla försämringar i anställningsvillkoren
    • Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för den som beviljats arbetstillstånd och en arbetsgivare som inte gör det får betala vite
    • ett försörjningskrav införs för familjemedlemmar till arbetstagare
    • en visum kan ges för den som behöver resa utomlands på tjänsteresa under handläggning av en ansökan om förlängt arbetstillstånd (gäller ej privata resor)
    • det finns möjlighet att avstå från att återkalla ett arbetstillstånd om brister och avvikelser är ringa eller om det vore oskäligt att återkalla tillståndet
    • brottet organiserad människosmuggling även ska omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter.

    Riksdagens webbplats: Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (proposition 2021/22:134) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

    Mer om vad de nya reglerna innebär för den som söker arbetstillstånd

    Mer om vad de nya reglerna innebär för arbetsgivare

  • Färre skyddsbehövande från Ukraina behöver hjälp med boende

    Vid halvårsskiftet får kommunerna ansvar för att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina. Inför det har Migrationsverket justerat antagandet om antalet skyddsbehövande som väntas behöva hjälp med boende.

    Migrationsverket bedömer nu att färre skyddsbehövande från Ukraina förväntas komma till Sverige. Det nya huvudscenariot beräknas vara 50 000 skyddsbehövande under 2022.

    Detta innebär också ett minskat behov av boendeplatser. Utifrån den kommande lagstiftningen innebär det också att färre skyddsbehövande behöver anvisas till kommunerna. Migrationsverket räknar därför med att kommunerna i år kommer att behöva ordna boende åt 23 500 personer om den väpnade konflikten fortsätter på nuvarande nivå.

    – Många skyddsbehövande från Ukraina ordnar boende själva med hjälp av släkt och vänner eller det svenska civilsamhället. De skyddsbehövande som själva ordnat sitt boende ingår alltså inte i de 23 500. Däremot har vi tagit hänsyn till hur många skyddsbehövande som redan bor i eget boende i en kommun när vi tagit fram förslaget på hur många boendeplatser en kommun ska ordna, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

    Migrationsverket, tillsammans med Länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Regioner, har också justerat modellen för hur de skyddsbehövande ska fördelas mellan kommunerna. Större hänsyn tas till antalet nyanlända och skyddsbehövande som redan vistas i kommunen och mindre till arbetsmarknadsförutsättningarna.

    – Förslaget vi tagit fram blir nu föremål för dialog med kommuner och länsstyrelser. Efter dialogen kommer vi att justera våra föreslagna tal utifrån de synpunkter som kommer in. Men det blir i så fall bara förändringar i fördelningen mellan de olika kommunerna i ett och samma län. Fördelningen mellan länen förändras inte, säger Magnus Önnestig.

    Fakta: Så avgörs hur många skyddsbehövande från Ukraina varje kommun ska ta emot

    Enligt ett nytt lagförslag är det från 1 juli i år kommunerna som ansvarar för att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina som ansökt om eller har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Fram till dess ska Migrationsverket i dialog med kommunerna komma fram till hur stor andel av de skyddsbehövande från Ukraina som varje enskild kommun ska ta emot.

    I mitten av juni, när dialogen är avslutad, fastställer Migrationsverkets generaldirektör hur många skyddsbehövande varje enskild kommun ska ta emot. Migrationsverket redovisar sedan fördelningstalen på kommunnivå till regeringen. Omräkningen görs på uppdrag av regeringen inför den nya lagstiftningen – för att den ska kunna tillämpas.

  • Efter invasionen i Ukraina stöttar Migrationsverkets personal kolleger i Rumänien

    Sex medarbetare från Migrationsverket är just nu i Rumänien, med uppdrag att hjälpa myndigheterna i mottagandet av människor som flytt kriget i Ukraina.
    – Här i Galati fungerar arbetet väldigt bra och de som ansöker får sina uppehållstillstånd direkt, säger Johanna Lidberg som är en av de utsända.

    Johanna Lidberg

    Johanna Lidberg

    Den grå containern har fönster och dörrar, till och med luftkonditionering. På ytterväggarna sitter affischer med information för dem som ska ansöka om skydd, en gulblå örnlogotyp signalerar att rumänska myndigheter huserar här. Sedan hon kom till Galati i april är containern ofta Johanna Lidbergs arbetsplats.

    EU-länder som behöver stöd inom asylområdet kan få det av andra medlemsstater via den europeiska asylbyrån EUAA. I spåren av Rysslands invasion av Ukraina har bland annat Rumänien bett om hjälp och Sverige har, genom Migrationsverket, hittills kunnat skicka sex personer som nu tjänstgör på flera olika orter.

    Galati, där Johanna Lidberg befinner sig, är en hamnstad vid Donau i östra Rumänien, nära gränsen till Moldavien. Johanna arbetar här tillsammans med en finsk och ett drygt tiotal rumänska kolleger med att informera om massflyktsdirektivet och registrera ansökningar om skydd.

    – Vi välkomnar dem som kommer och förklarar vad massflyktsdirektivet är och vad det ger för rättigheter. Jag har förstått att det skiljer sig mellan olika orter men här i Galati fungerar arbetet fantastiskt bra, säger Johanna, som till vardags är handläggare på Migrationsverket i Malmö.

    35 000 har registrerat sig i Rumänien

    Cirka 600 000 människor på flykt från Ukraina har passerat den rumänska gränsen sedan Rysslands invasion den 24 februari. Runt 85 000 personer bedöms ha stannat i landet och cirka 35 000 har hittills registrerat sig för uppehållstillstånd. I Galati registrerar man mellan 80 och 90 ansökningar per dag och avlastar då kontoret i staden Costanta.

    – I Constanta är de fullbokade fram till augusti just nu, så asylmyndigheten där skickar dagligen hit en buss med cirka 40 personer som istället registreras i Galati. Vi arbetar med hjälp av tolkar som anlitas av asylbyrån EUAA, säger Johanna Lidberg.

    Tidigare utsänd på Lesbos

    Johanna Lidberg har tidigare varit utsänd av Migrationsverket, på Lesbos i Grekland hösten 2019. Där höll hon i asylutredningar för de grekiska myndigheternas räkning.

    – Det var den internationella biten som fick mig att vilja söka till Migrationsverket. Om man som jag är intresserad av andra kulturer och länder är det här en fantastisk möjlighet. Jag tycker det är jättekul att få uppleva Rumänien och vardagen här, både på och utanför arbetet.

    Samtidigt konstaterar hon att kriget kommer väldigt nära – i Galati rör sig många som flytt kriget och den ukrainska gränsen ligger bara några mil bort.

    – Häromdagen var vi på en båttur på Donau. Då sa kaptenen vid ett tillfälle att ”nu kan ni vinka till Ukraina”, som låg 50 meter bort på andra sidan vattnet. Så nära ett krig har jag aldrig varit.

    Fakta: Utlandsuppdrag vid Migrationsverket

    Migrationsverket har en omfattande utlandsverksamhet och myndighetens medarbetare har möjlighet att arbeta utomlands genom olika typer av uppdrag:

    • På flera svenska ambassader och konsulat bedrivs migrationsverksamhet och på många av dem placerar Migrationsverket personal för kortare eller längre tjänstgöringsperioder.
    • Migrationsverket bidrar även med personal till Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex).
    • Till arbetet med den svenska flyktingkvoten rekryterar Migrationsverket varje år personal internt för att åka på delegationsuttagningar och handlägga ärenden på plats i värdländerna.
    • Migrationsverket har också utlandsuppdrag inom återvändande, exempelvis kan medarbetare tjänstgöra som eskortörer vid återvändanderesor.

    Läs mer om att arbeta på Migrationsverket

    Massflyktsdirektivet ger ukrainska medborgare och de som har skyddsstatus i Ukraina möjlighet att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i ett EU-land.

    Läs mer om massflyktsdirektivet

  • Nya fördel­ningstal efter dialoger med kommuner

    Migrationsverket har idag presenterat förslag på hur många skyddsbehövande från Ukraina som varje kommun ska ordna boende åt i år. För samtliga kommuner innebär detta förslag en sänkning jämfört med de fördelningstal Migrationsverket presenterade i april. Anledningen är att Migrationsverket skrivit ned huvudscenariot för hur många från Ukraina som kommer att söka skydd i Sverige i år.

    Migrationsverket har tagit fram fördelningen på uppdrag av regeringen, med stöd av länsstyrelserna och i dialog med kommunerna. Nu har Migrationsverket presenterat såväl totalsiffran som fördelningen över varje kommun för regeringen. Bakgrunden är uppdraget om att åstadkomma en jämnare fördelning över landet när det gäller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet och det nya regelverk som väntas träda i kraft den 1 juli.

    Migrationsverket räknar med att 55 000 skyddsbehövande från Ukraina kommer till Sverige under 2022, men att 5 000 av dem återvänder under året. Sammantaget skulle därmed 50 000 skyddsbehövande vara inskrivna hos Migrationsverket vid årets slut.

    – Vi bedömer vi att 23 500 personer behöver hjälp av kommunerna med att ordna boende. Av de övriga bedöms de flesta ordna eget boende. Ett mindre antal skyddsbehövande med behov av vårdboende kommer Migrationsverket att behålla boendeansvaret för även efter 1 juli, säger Magnus Önnestig, direktör Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

    Riksdag och regering väntas den 22 juni fatta beslut om det regelverk som är tänkt att träda i kraft 1 juli. Efter det fastställer Migrationsverket siffrorna. Samtidig vet ingen hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas och därmed hur många som kommer att fly landet. Om det skulle visa sig att det kommer fler skyddsbehövande från Ukraina än Migrationsverket räknat med kan myndigheten inkomma med en hemställan till regeringen om att de ökar det nationella fördelningstalet. Om så inte sker ansvarar Migrationsverket för att ordna boende för de skyddsbehövande som överstiger det nationella fördelningstalet på 23 500.

    Det nya regelverk som reglerar kommunernas ansvar för att ordna boende åt dem som sökt skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förväntas träda i kraft 1 juli. Från och med det datumet kommer Migrationsverket börja meddela kommuner att de ska ställa i ordning boenden för enskilda skyddsbehövande. Ansvarsövergången kommer att ske successivt, men redan under sommaren får kommunerna ta över ansvaret för många skyddsbehövande. Kommunen har, enligt förslaget till förordning, en månad på sig att förbereda boendet.

    För många av de skyddsbehövande innebär detta att de redan under sommaren kommer att få besked om att kommunen tar över ansvaret för deras boende. Vissa kommer att behöva flytta medan andra kan bo kvar i kommunen.

    – Alla behöver inte flytta. En del kan bo kvar i och med att flera kommuner har tecknat avtal med Migrationsverket som innebär att de tar över ansvaret för boendena från 1 juli. Andra kommer att kunna bo kvar i samma kommun, men i ett annat boende, säger Magnus Önnestig.

    I en del kommuner finns redan idag fler skyddsbehövande än det antal som kommunen ska ordna boende åt. Det betyder att en del av dem kommer att behöva flytta till andra kommuner. Syftet med de nya fördelningstalen är att få till en jämn fördelning av skyddsbehövande över landet så att kommunerna ska ha så bra förutsättningar som möjligt att hjälpa dem med boende, barnomsorg och skola med mera.

    De skyddsbehövande som bor i eget boende kommer inte att beröras av det nya regelverket. Om de behöver hjälp med att ordna boende kan de, precis som tidigare, vända sig till Migrationsverket som då erbjuder en plats i ett boende där det finns lediga platser, enligt fördelningssystemet och närhetsprincipen.

    Här hittar du en lista över hur många skyddsbehövande från Ukraina som varje kommun ska ta emot. Pdf, 200.5 kB, öppnas i nytt fönster.

    Här hittar du statistik över antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem per kommun.

    Fakta: Så avgörs hur många skyddsbehövande från Ukraina varje kommun ska ta emot

    Migrationsverket har föreslagit fördelningstal på kommunnivå, baserat på det totala antalet skyddsbehövande som beräknas finnas i Sverige i slutet av 2022. Förslaget är framtaget med hänsyn till:

    • kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar
    • befolkningsstorlek
    • det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn
    • samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen, inklusive personer med tillfälligt skydd.
  • Kommunerna tar över ansvaret för boende åt skyddsbehövande från Ukraina

    Den 1 juli börjar den nya lag att gälla som innebär att kommunerna tar över ansvaret för att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina. Syftet är att skapa en jämnare fördelning av boendeplatser över landet.
    – Det här skapar bättre förutsättningar att ta emot de som fått skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. Kommunerna delar på ansvaret och får bättre möjligheter att planera mottagandet. Det är första gången EUs massflyktsdirektiv tillämpas och nu har vi ett system på plats för att omhänderta det, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.

    Migrationsverket räknar med att 55 000 personer från Ukraina kommer till Sverige under året och att 23 500 av dem behöver hjälp med boende. Utifrån den nya lagen kommer Migrationsverket nu att börja anvisa personer som beviljats tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet till en kommun. Kommunerna har efter anvisning fyra veckor på sig att ordna med boendet.

    – Utifrån lärdomarna från flyktingmottagandet 2015, då vissa kommuner fick oproportionerligt många asylsökande placerade i kommunen, har Migrationsverket starkt drivit på för att få till stånd en jämnare fördelning av boendeplatserna. Jag är glad att vi nu har en ny lagstiftning på plats, säger Mikael Ribbenvik.

    För närvarande bor ungefär 10 000 skyddsbehövande från Ukraina i Migrationsverkets anläggningsboenden på olika orter eller i tillfälliga boenden som drivs i kommunal regi. För många kommer lagändringen leda till att de kan bo kvar i samma kommun. För att en jämnare fördelning ska kunna uppnås kommer andra att behöva flytta till en annan kommun.

    – Bland de som flytt från Ukraina finns många barn och det är viktigt att utgå från deras behov. I första hand försöker vi lösa boendet där personerna redan befinner sig. I andra hand försöker vi genomföra övergången till en ny kommun så bra som möjligt med hänsyn till skolterminen, säger Mikael Ribbenvik.

    En stor del av de skyddsbehövande från Ukraina har själva ordnat med boende och kommer därför inte beröras av den nya lagstiftningen. Om de behöver hjälp med boende kan de, precis som tidigare, vända sig till Migrationsverket som då erbjuder boende där det finns lediga platser, enligt fördelningssystemet och närhetsprincipen.

    Fakta:

    • Anvisningarna kommer att göras utifrån fördelningstal som tar hänsyn till kommunens invånarantal, arbetsmarknad, totala mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan befinner sig i kommunen, inklusive personer med tillfälligt skydd. Det sammanlagda antalet som fördelas till kommunerna under året får inte överstiga 23 500.
    • Ansvaret för ekonomiskt stöd och särskilda bidrag ligger kvar hos Migrationsverket, medan kommunerna ansvarar för boende och samhällsservice som barnomsorg och skola. Med den nya lagen följer en modell för statlig ersättning till kommunerna som regeringen beslutat om.

    Läs även:

    Nya fördelningstal efter dialoger med kommuner

    Frågor och svar om massflyktsdirektivet

    Nu är besluten fattade som banar väg för en jämnare fördelning av skyddsbehövande mellan kommunerna

  • Migrationsverket på plats under Almedalsveckan

    Migrationsverket finns på plats under årets Almedalsvecka. Generaldirektör Mikael Ribbenvik, biträdande rättschef Anna Lindblad och experten Eva Norstedt deltar i ett flertal seminarier och företräder myndigheten.

    – Vi vill sprida kunskap och driva det faktabaserade samtalet om migration, säger Linda Widmark, kommunikationsdirektör.

    Är det skillnad på flykting och flykting? Hur möter vi hat och hot mot statsanställda? Vad blir EU:s vägval i migrationsfrågan? Det är några av de frågeställningar som diskuteras på seminarier under Almedalsveckan där Migrationsverket medverkar.

    – Det är viktigt att vara med när våra frågor diskuteras. Almedalsveckan är Sveriges största mötesplats för samhällsfrågor och många är intresserade av Migrationsverkets kunskap, säger Linda Widmark.

  • Anvisningar till kommuner för jämnare fördelning av skyddsbehövande har påbörjats

    Den 1 juli började Migrationsverket anvisa skyddsbehövande från Ukraina till kommunerna, som därmed tog över ansvaret för att ordna boendeplatser. Anledningen är att en ny lag trätt i kraft som ska fördela dem jämnare över landet.

    – Vi försöker se till att så få som möjligt av de som berörs behöver flytta från den kommun där de nu bor. Om man exempelvis har barn som går i skolan eller ett arbete i en kommun så försöker vi se till att man får bo kvar där. Men flyttar kommer att bli nödvändiga för att uppnå en jämnare fördelning, säger Magnus Önnestig, direktör Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

    Det är drygt 10 000 som idag bor i Migrationsverkets boenden, och som omfattas av lagen. Drygt 600 har redan tagits emot av kommunen, där många inte behövt flytta fysiskt, utan i de fallen har kommunen tagit över ansvaret för deras boende.

    – Vi har främst anvisat till kommuner där det finns en överenskommelse mellan kommunen och Migrationsverket. Ofta innebär det att de skyddsbehövande kan bo kvar i samma boende, säger Magnus Önnestig.

    Vissa kommuner ska ta emot fler andra färre

    Boden, Skellefteå, Sigtuna, Flen och Vänersborg är några av de drygt 50 kommuner där det idag bor fler skyddsbehövande i Migrationsverkets boenden än det antal som kommunen ansvarar för att ordna boende åt. Bland de kommuner som kan räkna med att framöver få fler skyddsbehövande finns Nordmaling, Östersund, Rättvik, Torsås och Degerfors.

    – Det är fortfarande för tidigt att säga hur många som kommer att behöva flytta. Vi vet inte heller till vilken kommun de kommer att få flytta. Däremot vet vi att flyttarna kommer att ske stegvis och i dialog med kommunerna så att de kan planera sitt mottagande av de skyddsbehövande, säger Magnus Önnestig.

    Efter att de skyddsbehövande tagits emot i kommunerna kommer Migrationsverket behöva avveckla boenden. I ett första skede avvecklas upphandlade bostäder och så kallade evakueringsboenden.

    Omkring 25 000 skyddsbehövande från Ukraina bor idag i ett boende som de själva har ordnat. Hittills har omkring 4 500 individer som omfattas av massflyktsdirektivet flyttat från eget boende till Migrationsverkets anläggningsboenden.

    De som inledningsvis har ordnat sitt boende på eget hand men senare behöver hjälp med boende ska även i fortsättningen vända sig till Migrationsverket som då erbjuder boende där det finns lediga platser, enligt fördelningssystemet och närhetsprincipen.

  • Utdraget krig i Ukraina ger ökade kostnader för mottagandet

    Migrationsverket bedömer att många skyddsbehövande från Ukraina blir kvar i Sverige en längre tid. Det innebär ökade kostnader för mottagandet – för 2023 uppskattas ytterligare sju miljarder kronor behövas i ersättningar till kommuner, regioner och personer som får skydd i Sverige. Det framgår i Migrationsverkets senaste prognos som publiceras idag.

    – Det finns för närvarande ingenting som tyder på att kriget i Ukraina upphör inom en snar framtid. Vi utgår därför från att det tillfälliga skyddet enligt EU:s massflyktsdirektiv förlängs efter den 4 mars 2023. Att de som får tillfälligt skydd blir kvar längre i Sverige innebär ökade kostnader, inte minst för kommunerna som sedan den 1 juli ansvarar för att ordna boenden, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.

    Migrationsverkets huvudscenario är att 55 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige under 2022. Huvudscenariot för 2023 är 15 000 skyddssökande.

    För närvarande lämnar betydligt färre personer Ukraina jämfört med vid krigets början och det är en relativt liten andel som söker sig till Sverige. Sedan i slutet på maj har antalet skyddssökande legat på omkring 500 per vecka.

    – Men man ska komma ihåg att det råder stor osäkerhet om hur kriget kommer att utvecklas. En eskalering kan leda till att antalet människor som söker skydd i Sverige ökar snabbt, säger Mikael Ribbenvik.

    Mass­flykts­di­rek­tivet kan förlängas

    De som flytt från Ukraina kan sedan i mars få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv. För närvarande gäller det tillfälliga skyddet till den 4 mars 2023, men i prognosen utgår Migrationsverket från att det förlängs ytterligare ett år. Det skulle innebära att många skyddsbehövande från Ukraina blir kvar längre i Sverige, något som i sin tur medför ökade kostnader för mottagandet.

    Migrationsverket bedömer att det, jämfört med nuvarande budgettilldelning, saknas cirka sju miljarder kronor nästa år och cirka fem miljarder kronor 2024. Det handlar framför allt om medel för ersättningar till kommuner, regioner och personer som får skydd.

    Förvalt­nings­an­slaget behöver höjas

    Till följd av det ökade antalet skyddssökande från Ukraina genomför Migrationsverket i år större rekryteringar – personalförstärkningar som myndigheten ser behov av att behålla nästa år. För 2023 bedömer Migrationsverket därför att myndighetens förvaltningsanslag behöver höjas med drygt en halv miljard kronor.

    – En lärdom från flyktingmottagandet 2015-2016 är att det får effekter på hela vår verksamhet under lång tid när många söker skydd i Sverige. Vi behöver ha mer personal för att inte väntetiderna ska öka inom andra ärenden, till exempel för de som ansöker om arbetstillstånd eller medborgarskap, säger Mikael Ribbenvik. Men också för att klara av andra behov som uppstår när förutsättningarna ändras snabbt.

    Den 1 juni trädde även ny lagstiftning för arbetskraftsinvandring i kraft, som påverkar arbetet med arbetsmarknadsärenden.

    – Den nya lagstiftningen innebär att handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd är mer komplex än tidigare. Den kräver också mer resurser av oss för att inte skapa orimliga väntetider, säger Mikael Ribbenvik.

    Prognosen i siffror

    Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2022 uppgår till cirka 4,3 miljarder kronor.

    Scena­rier för antalet skydds­sö­kande från Ukraina till Sverige

    Sedan den 24 februari har cirka 43 000 personer från Ukraina sökt skydd i Sverige.

    Scenarier 2022:

    • Lägre scenario: 48 000
    • Huvudscenario: 55 000
    • Högre scenario: 80 000

    Scenarier 2023:

    • Lägre scenario: 5 000
    • Huvudscenario: 15 000
    • Högre scenario: 100 000

    Återvändande

    Huvudscenariot är 5 000 skyddsökande från Ukraina lämnar Sverige 2022 och att 8 000 lämnar Sverige 2023.

    Plane­rings­an­ta­ganden för 2022, inkomna ansök­ningar övriga ären­de­ka­te­go­rier

    Siffror i parentes avser jämförelse med föregående prognos i april 2022.

    • Asyl, förstagångsansökningar (exkl. Ukraina): 18 000 (18 000)
    • Asyl, förlängningsansökningar 26 000 (26 000)
    • Studerandeärenden 30 000 (27 000)
    • Anknytningsärenden 41 000 (41 000)
    • Medborgarskapsärenden 70 000 (70 000)
    • Arbetsmarknadsärenden 93 000 (88 000)

    Kommun­mot­tagna och kvot­flyk­tingar

    Antalet kommunmottagna beräknas uppgå till totalt cirka 14 000 under 2022, vilket är en marginell justering nedåt jämfört med tidigare prognos. Kommunmottagna omfattar nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga, samt 5 000 kvotflyktingar som Migrationsverket har i uppdrag att överföra till Sverige.

    Skyddssökande från Ukraina som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ingår inte i prognosen för kommunmottagandet, då de är fortsatt inskrivna hos Migrationsverket.

    Åter­vän­dande

    Antalet självmant utresta beräknas till 5 000 under 2022.

    Läs prognosen i sin helhet Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.

  • Migra­tions­verket lämnar förslag om länstal av nyan­lända för 2023

    Migrationsverket föreslår till regeringen att 8 200 kvotflyktingar och före detta asylsökande i Migrationsverkets boenden som har beviljats uppehållstillstånd ska anvisas till kommunerna under 2023. I förslaget framgår också fördelningen mellan länen.

    I årets regleringsbrev gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att föreslå det antal nyanlända som ska omfattas av anvisningar till kommunerna under 2023 samt hur dessa ska fördelas på länsnivå, det vill säga länstal. Baserat på Migrationsverkets senaste prognos föreslås 8 200 personer omfattas av anvisningar till landets kommuner. 5 000 personer av dem är kvotflyktingar och övriga är före detta asylsökande som har fått uppehållstillstånd och som bott på något av Migrationsverkets boenden.

    Förslagen på länstal har Migrationsverket tagit fram i samråd med Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna samt Sveriges kommuner och regioner. Dessa tas fram utifrån kommunernas olika förutsättningar, så som befolkningsstorlek och arbetsmarknadsförutsättningar. Men även antalet asylsökande som redan vistas i kommunen samt tidigare mottagande av ensamkommande barn, nyanlända och asylsökande tas med i beräkningen.

    – Fördelningen av nyanlända infördes i och med bosättningslagen 2016. Syftet är att nå en sådan jämn fördelning som möjligt mellan kommunerna vad gäller mottagandet av nyanlända utifrån de kriterier som anges i bosättningslagen, men även att ge kommunerna ökad förutsägbarhet kring beredskap och kapacitet, säger Jens Carlander, expert vid Migrationsverkets nationella operativa avdelningen.

    Den 1 juli började en ny lag att gälla som innebär att kommunerna även tar över ansvaret för att ordna boende åt skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet med anledning av kriget i Ukraina. Det är en separat fördelning som inte ska förväxlas med denna.

    – De nya bestämmelserna från 1 juli handlar också om att få till en jämnare fördelning mellan kommunerna och vi har utgått från den inarbetade modellen kopplad till bosättningslagen. Samtidigt är det väldigt viktigt att betona att anvisningen av nyanlända enligt bosättningslagen gäller utöver anvisningen av skyddsbehövande från Ukraina enligt massflyktsdirektivet, säger Jens Carlander.

    Här hittar du Migrationsverkets förslag på antal nyanlända som ska omfattas av anvisningar till kommuner Pdf, 53 kB, öppnas i nytt fönster. och fördelning på länsnivå för 2023 samt redogörelse för hur kriterierna tillämpas. Pdf, 281.2 kB, öppnas i nytt fönster.

    Fakta

    Regeringen väntas fatta beslut om länstalen för 2023 i oktober månad. När länstalen är fastställda ska länsstyrelserna besluta om fördelning av kommuntal för mottagande av nyanlända, det vill säga hur fördelningen av länstalen ska fördelas mellan länets kommuner.

    Bosätt­nings­lagen

    Bosättningslagen infördes i mars 2016 och innebar att alla kommuner blev skyldiga att ta emot och ordna bostad till nyanlända, efter anvisning från Migrationsverket. Innan lagen trädde i kraft krävdes en överenskommelse mellan staten och kommunen.

    Nyanländ: En person som har beviljats uppehållstillstånd.

    Asylsökande: Den som sökt asyl och väntar på beslut.

    Läs mer

    Sveriges flyktingkvot

    Slutredovisning av uppdrag till Migrationsverket om en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande Pdf, 109 kB, öppnas i nytt fönster.

    Bosättning i en kommun

    Frågor och svar om bosättning

  • Nu erbjuds Migrationsverkets service på fler orter

    Samverkan mellan Migrationsverket och Statens servicecenter utökas. Från och med 22 augusti erbjuds allmän service för Migrationsverkets räkning på fler statliga servicekontor.

    På Statens servicecenters servicekontor i Halmstad, Kalmar, Trollhättan och Östersund kan du från och med den 22 augusti få stöd och hjälp med Migrationsverkets digitala tjänster. Från och med den 29 augusti erbjuds samma tjänster även på servicekontoren i Gävle, Helsingborg, Karlskrona och Karlstad. Syftet med det är att förbättra Migrationsverkets service genom ökad tillgänglighet och närvaro runt om i landet.

    Servicehandläggarna på de statliga servicekontoren hjälper till med Migrationsverkets digitala självbetjäningstjänster, hitta rätt information på Migrationsverkets hemsida samt information om regelverk och processer. Du kan även få hjälp med att fylla i och skicka in ansökan.

    Servicehandläggarna kan också hjälpa till att skriva ut underlag och blanketter samt ta emot handlingar som vidarebefordras till Migrationsverket. Går inte frågorna att lösa med hjälp av allmän information och stöd i digitala tjänster kommer servicehandläggarna istället att hänvisa till rätt instans på Migrationsverket.

    Här kan du besöka oss

    Stat­liga service­kontor som erbjuder Migra­tions­ver­kets tjänster

    Sedan den 1 september

    Visby, Mariestad, Borlänge

    Sedan 17 januari

    Linköping, Jönköping, Eskilstuna

    Till­kommer 22 augusti

    Halmstad, Trollhättan, Kalmar, Östersund

    Till­kommer 29 augusti

    Karlskrona, Helsingborg, Gävle, Karlstad

  • Sex av tio ukrai­nare kvar i samma kommun

    Sedan den 1 juli har cirka 11 000 personer från Ukraina anvisats till en svensk kommun. Runt 60 procent av dem kan bo kvar i samma kommun som de tidigare vistats i och cirka 30 procent får flytta till en närliggande kommun.

    – Flertalet har hittills kunnat få en anvisning inom sitt närområde, även om det också finns personer som behöver flytta längre. Vi ser dock att andelen personer som behöver flytta till en annan kommun kommer att öka över tid, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

    Den 1 juli trädde en ny lagstiftning i kraft, som innebar att kommunerna tog över ansvaret för att ordna boenden åt skyddsbehövande från Ukraina. Migrationsverket fick samtidigt i uppdrag att anvisa de som fått skydd till kommunerna, enligt de fördelningstal som anger hur många personer varje kommun ska ta emot. Syftet med den nya lagstiftningen är att åstadkomma en jämnare fördelning av skyddsbehövande över landet.

    Sex av tio kvar i kommunen

    När den nya lagen började gälla bodde runt 10 000 personer som fått skydd enligt massflyktsdirektivet i Migrationsverkets boenden. Av dem har nästan alla nu anvisats till en kommun. Cirka 60 procent har anvisats till samma kommun som de tidigare bott i och runt 30 procent till en närliggande kommun.

    – Så här långt har Migrationsverket prioriterat närhetsprincipen när vi anvisat personer och det innebär att vissa kommuner snabbt har uppfyllt sina fördelningstal. Framöver kommer vi i regel att anvisa personer relativt snart efter att de kommit till Sverige. För att uppnå en jämnare fördelning kommer vi då att prioritera anvisningar till de kommuner som hittills har tagit emot få personer, säger Magnus Önnestig.

    Tret­ti­otal kommuner har nått fördel­nings­talet

    Cirka 30 av landets 290 kommuner har i dagsläget anvisats lika många skyddsbehövande som de ska ta emot enligt fördelningstalet. Drygt hälften av kommunerna har tagit emot färre än hälften av det antal som fördelningstalet anger. Västernorrland är det län som har flest anvisade i förhållande till kommunernas sammanlagda fördelningstal.

    – Vi arbetar löpande med anvisningarna och på kommunnivå förändras siffrorna från dag till dag, säger Magnus Önnestig.

    I dagsläget är Migrationsverkets bedömning att cirka 19 000 personer som fått skydd enligt massflyktsdirektivet behöver hjälp med boende vid årets slut. Det är färre än de 23 500 som tidigare beräknats och som fördelningstalen utgår från.

    Besked om flytt i rimlig tid

    Kommunerna har, efter att de får besked om en anvisning, 30 dagar på sig att ordna boende. Kommunen ska dock acceptera anvisningen och i vissa fall har det medfört att personer med kort varsel fått besked om en förestående flytt.

    – Vi vill kunna ge den som behöver flytta information i så god tid som möjligt och tittar just nu på hur vi kan säkerställa det. På det stora hela är vår bild annars att samverkan med kommunerna fungerar bra och att den nya lagstiftningen lever upp till sitt syfte, säger Magnus Önnestig.

    Statistik: anvisningar enligt massflyktsdirektivet per län Excel, 10.4 kB, öppnas i nytt fönster.

    Mer statistik om sökande från Ukraina

    Läs mer om den nya lagstiftningen

    Närliggande kommun avser en annan kommun i samma län som personen tidigare vistats i, eller en kommun i ett angränsande län.

  • Personer som flytt från Ukraina får digital samhällsintroduktion

    Sedan snart ett år anordnar Migrationsverket en obligatorisk samhällsintroduktion för alla asylsökande. Nu är även en digital samhällsintroduktion på plats, riktad specifikt till dem som har fått skydd enligt massflyktsdirektivet.

    Ylwa Kallenbäck

    Ylwa Kallenbäck

    – De som har kommit hit från Ukraina och fått tillfälligt skydd befinner sig i gränslandet mellan att vara asylsökande och nyanlända. Det kan därför vara svårt att veta vad som gäller. Riktad information är ett sätt att öka tydligheten och tryggheten för den här gruppen, säger Ylwa Kallenbäck, projektledare på Migrationsverket.

    Regeringen gav i april i år Migrationsverket i uppdrag att tillhandahålla en obligatorisk samhällsintroduktion för personer som har fått tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet.

    Den digitala introduktion som nu lanseras består av en samling webbsidor med information som är anpassad för gruppen skyddsbehövande från Ukraina. Boende, vård, försörjning, skola och att resa inom EU är några saker om tas upp, liksom arbetsmarknaden i Sverige och normer och värderingar i det svenska samhället. Informationen finns på svenska, engelska, ukrainska och ryska.

    –Vi hoppas att introduktionen ska ge en bra grund för att förstå, arbeta och leva i det svenska samhället. Det är första gången massflyktsdirektivet aktiverats och det är därför inte så känt vad reglerna innebär, säger Ylwa Kallenbäck.

    Alla som har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och är 15 år eller äldre får ett brev med länkar till samhällsintroduktionen. Totalt handlar det i dagsläget om cirka 26 000 personer.

    Samhälls­in­tro­duk­tion för asyl­sö­kande sedan 2021

    På regeringens uppdrag anordnar Migrationsverket även en obligatorisk samhällsintroduktion för asylsökande. Sedan starten den 1 oktober förra året har cirka 2 700 personer deltagit. Samhällsintroduktionen för asylsökande ges som muntliga informationstillfällen och syftet är att hjälpa dem att förstå asylprocessen och det svenska samhället.

    Informationspassen tar upp allt från grunderna för att få skydd, till det svenska statsskicket och vilken sjuk- och tandvård man har rätt till som asylsökande. Även normer och värderingar diskuteras.

    – Från början var jag lite orolig över om deltagarna skulle orka lyssna på all information vi ger, men många har återkopplat att de är väldigt glada över att ha fått den här överblicken. Det känns som ett väldigt viktigt uppdrag, säger Ellinor Börjesson, samhällsinformatör och handläggare på Migrationsverket.


    Demonstrationsversion: Samhällsintroduktion för personer från Ukraina (endast på svenska)

    Fakta: Projekt med EU-finan­sie­ring

    Från den 1 januari i år till den 31 december 2024 bedrivs samhällsintroduktionen som ett projekt via EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF), vilket innebär att Migrationsverket får extern finansiering för att genomföra den. I EU-projektet ingår även att utvärdera verksamheten och kompetensutveckla informatörerna. I projektet har också ingått att ta fram den digitala samhällsintroduktionen för personer som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

    Logotyp Europeiska kommissionen
  • Slut­sats: uppe­hålls­till­stånd för studier miss­brukas

    Det finns starka indikationer på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Det visar en ny rapport från Migrationsverket.
    – Det som möjliggör missbruket är framför allt lagstiftningens utformning men en rad faktorer samspelar, säger Abraham Haro, enhetschef på Migrationsverket.

    I en ny rapport har Migrationsverket undersökt om och i vilken utsträckning studenter som får uppehållstillstånd för att studera i Sverige istället använder tillstånden för att arbeta här. Rapporten fokuserar på studenter från Pakistan – den tredje största internationella studentgruppen – men slutsatserna bedöms kunna gälla studenter även från andra länder.

    Hösten 2020 antogs cirka 360 studenter från Pakistan till en tvåårig masterutbildning vid ett svenskt lärosäte och fick ett uppehållstillstånd för studier. Bara en dryg tredjedel av dem ansökte ett år senare om att förlänga uppehållstillståndet för att genomföra andra året på sin utbildning. Knappt 30 procent ansökte istället om arbetstillstånd och ungefär lika många lämnade inte in någon ny ansökan alls.

    Många bor långt från studi­e­orten

    I rapporten har Migrationsverket också undersökt var studenterna bosatt sig, genom stickprov vid två lärosäten. Vid de två lärosätena – Högskolan Halmstad och Linnéuniversitetet – var endast 43 respektive 20 procent av de som antagits bosatta på sin studieort. Flertalet av studenterna bodde mer än 20 mil bort, oftast i någon av storstäderna.

    – Bara en av tre i den undersökta studentgruppen fortsätter andra året på sin utbildning, samtidigt som en majoritet väljer att bosätta sig långt från sin studieort. Det ser vi som indikationer på att många inte har haft som främsta avsikt att studera i Sverige, säger Abraham Haro.

    Ingen övre gräns för arbete

    Det som möjliggör missbruket bedöms främst vara lagstiftningens utformning. I Sverige finns, till skillnad från i många andra Schengenländer, ingen övre gräns för hur mycket en internationell student får arbeta vid sidan av sina studier. Här kan studenterna också efter 30 tagna högskolepoäng, eller en termins studier, ansöka om arbetstillstånd.

    – Just möjligheten att arbeta obegränsat är något som rekryteringsagenter i Pakistan använder som försäljningsargument när de marknadsför studier i Sverige, säger Abraham Haro.

    Andra faktorer som kan bidra till missbruk av uppehållstillstånden är det stora utbudet av studieplatser för internationella studenter och låga språkkrav till utbildningarna.

    – Vi har förståelse för att universitet och högskolor, bland annat av ekonomiska skäl, behöver fylla sina studieplatser men här behöver vi samarbeta bättre för att svenska utbildningar ska attrahera studenter som faktiskt avser att studera, säger Abraham Haro.

    Viktigt med inci­ta­ment för läro­sä­tena

    För att utreda studieavsikt gör Migrationsverket i viss utsträckning intervjuer med de antagna innan de beviljas uppehållstillstånd. Men enligt rapporten har utredningarna i sin nuvarande form begränsad effekt. Migrationsverket bör därför hellre fokusera utredningarna på antagna till de lärosäten som har störst andel avhopp. En rekommendation är också att Migrationsverket skapar incitament för universiteten och högskolorna att rekrytera studenter som fullföljer sina studier.

    – Det kan handla om att erbjuda dessa lärosäten förenklade rutiner som minskar administrationen, till exempel snabbspår eller uppehållstillstånd på två år istället för ett år, säger Abraham Haro.

    Rapport: Missbruk av uppehållstillstånd för studier Pdf, 777.1 kB, öppnas i nytt fönster.

    Fakta – uppe­hålls­till­stånd för studier

    Utlänningslagen anger att en ansökan om uppehållstillstånd för studier ”får avslås om det finns grundad anledning att anta att den sökande avser att vistas i Sverige av andra skäl än dem som ansökan avser”. Vidare ska uppehållstillstånd återkallas om en utlänning ”vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för”.

  • Stor osäkerhet när Ryss­land mobi­li­serar

    Snabba lagändringar, diffus information och pågående rättslig analys – det finns många osäkerhetsfaktorer kring frågan om vad den ryska mobiliseringsordern innebär för migrationssituationen i EU och Sverige.
    – Vår preliminära bedömning är att det kommer ha begränsad påverkan på Sverige, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

    Det går inte att säga exakt hur många ryska medborgare som har lämnat sitt hemland efter beslutet om partiell mobilisering den 21 september, men trovärdiga ryska medieuppgifter gör gällande att det handlar om cirka 260 000 personer. En majoritet av dem som lämnat har dock inte rört sig mot EU, utan mot Georgien, Kazakstan och Mongoliet.

    EU:s gränskontrollorgan Frontex rapporterar att nära 66 000 ryska medborgare rest in i EU under vecka 38 (mellan 19 och 25 september) – varav många med bil till Finland. Samtidigt beskrivs situationen vid EU:s gränser mot Ryssland som förhållandevis normal.

    – Vi vet att det kommer ryska medborgare till Sverige dagligen – främst personer med Schengenvisering från Finland – men en stor majoritet av dessa lämnar aldrig in en asylansökan och många reser sannolikt vidare till andra länder, säger Magnus Önnestig.

    Efter mobiliseringen har begränsningar för ryska medborgare införts både i Ryssland och EU. Finland antog under torsdagen 29 september ett beslut om att begränsa ryska medborgares inresor på turistvisum. Liknande beslut har redan fattats i Baltikum och Polen.

    – Finlands beslut begränsar ytterligare ryska medborgares möjligheter att lämna landet. Vi fortsätter att ta emot viseringsansökningar och om det skulle förändras så är det en politisk fråga, säger Magnus Önnestig.

    Det finns också mycket som tyder på att det blivit svårare för ryska män i vapenför ålder att lämna Ryssland – bland annat har rekryteringskontor uppförts vid gränserna mot Georgien och Kazakstan – men den ryska regeringen har än så länge inte utfärdat något formellt utreseförbud.

    Migrationsverket följer utvecklingen noga – både inne i Ryssland och rörelserna ut ur landet. I dagsläget är det svårt att bedöma exakt hur många av dem som kommer till Sverige som kommer att ansöka om asyl här. Antalet ryska asylsökande har ökat något senaste veckan men det är från mycket låga nivåer. En preliminär bedömning är att migrationspåverkan på Sverige kommer att vara begränsad.

    – Vi tror inte att Sverige kommer bli ett primärt mottagarland för ryska asylsökande i Europa men vi följer utvecklingen noga, säger Magnus Önnestig.

    En annan viktig faktor för vart personer flyr brukar vara var den befintliga diasporan finns. Den ryska diasporan i Sverige är relativt liten. Serbien har en stor rysk diaspora och landet har också tydligen deklarerat att landet är öppet för ryska medborgare. Andra länder med stor rysk diaspora är grannländer som Kazakstan och Uzbekistan.

    Migrationsverket har dock sedan tidigare räknat med att antalet asylsökande från Ryssland kommer att öka. I den senaste prognosen finns ett högre scenario för sökande från Ryssland med 3 000 ansökningar för såväl 2022 som 2023, som relaterar till den utveckling vi nu ser. Även planeringsantagandet för i år, med 1 600 sökande, tar höjd för en ökning.

    – Migrationsverket har beredskap för ett ökat antal ryska asylsökande om det skulle öka kraftigt. Vi håller på att analysera situationen noga, men situationen i Ryssland är mycket svårbedömd och vår analys är inte klar ännu, säger Magnus Önnestig.

    Statistik: Skyddss­ö­kande ryska medbor­gare per vecka 2022

    Ryska medborgare som sökt skydd i Sverige (asyl och massflyktsdirektivet) per vecka under 2022.

    Ryska medborgare som sökt skydd i Sverige (asyl och massflyktsdirektivet) per vecka under 2022.

    Fakta: Frågor och svar om asyl och Ryss­land

    Kan ryssar få asyl i Sverige för att de är rädda att tvingas kriga i Ukraina?

    Det går inte att beviljas asyl enbart på grund av att man är värnpliktig, inkallad eller inte vill delta i kriget mot Ukraina. Det måste göras en bedömning av vad exempelvis en inkallelse skulle innebära i det enskilda fallet för den sökande.

    Vad krävs för att man ska få skydd i Sverige om man berörs av den ryska mobi­li­se­ringen?

    För att beviljas skydd på grund av militärtjänstgöring måste tjänstgöringen kopplas till att den sökandes militärtjänstgöring/inkallelse direkt eller indirekt skulle innebära ett brott mot freden, ett brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelse och att det enda sättet att undgå detta är att vägra delta i strid. Den sökande måste också riskera något till följd av vägran.

    Men vi vet ju att Ryss­land hotar vapen­väg­rare med fäng­else och att ryska soldater har begått krigs­för­bry­telser i Ukraina – då borde väl alla som flyr mili­tär­tjänst­gö­ring få skydd i Sverige?

    Migrationsverket gör en individuell prövning av de skyddsskäl som en asylsökande uppger. Vi håller just nu på att analysera hur vi kommer att bedöma olika riskfaktorer i ryska ärenden, men vi utgår naturligtvis från gällande rätt, EU-domstolens rättspraxis, omvärldsinformation och vägledning från FN och EU. UNHCR publicerar den här veckan ett informationspaket om vapenvägran och asylprocesser och den europeiska asylbyrån EUAA arbetar med frågan om hur ryska krigsförbrytelser kan påverka asylprocesser inom EU.

  • Nytt förvar öppnas i Mölndal

    I fredags öppnades Migrationsverkets nya förvar i Mölndal. Utökningen av antalet förvarsplatser i hela landet har pågått under längre tid, och nu tillkommer förvaret i Mölndal med 114 förvarsplatser.

    Förvaret i Mölndal

    Det nya förvaret i Mölndal

    – Det känns bra att vi nu kan flytta in i nya lokaler som är bättre anpassade både för de förvarstagna och för våra medarbetare. Den nya byggnaden är framför allt större och bättre utrustad tekniskt. Alla våra förvar ska vara trygga platser att vistas i, säger Sara Sjudin, sektionschef.

    Det nya förvaret har ett starkt områdesskydd, modern teknisk utrustning och verksamheten är anpassad för att underlätta samarbetet med polisen och kriminalvården.

    – Lokalerna är anpassade för att skapa en trygg och säker miljö för både förvarstagna och medarbetare. Säkerheten är prioriterad med en dygnet-runt bemannad verksamhet, som bevakar lokalerna för att minimera risken för incidenter och upptäcka dem i god tid, säger Sara Sjudin.

    Planeringen för bemanning och organisation av personalen har pågått hela året, och till öppningen av det nya förvaret har Migrationsverket rekryterat runt 80 handledare samt nya enhetschefer och teamledare.

    – All ny personal kommer få genomgå en intern introduktionsutbildning på 8 veckor när man påbörjar sin anställning, därutöver genomgår man löpande självskyddsutbildningar, hjärt- och lungräddning, brand och många andra utbildningar, säger Sara Sjudin.

    Inom två veckor så kommer de första förvarstagna att flytta in. Det gamla förvaret i Kållered finns kvar tillsvidare – ett beslut om dess framtid ska tas efter en förstudie som Migrationsverket genomför just nu.

    Arbetet med att ytterligare utöka förvarskapaciteten i hela Sverige kommer att fortsatta och mot slutet av 2024 planerar Migrationsverket att öppna ett nytt förvar i norra Sverige med 20 platser och att utöka kapaciteten ytterligare i Flen med 50 platser genom ombyggnation av en befintlig fastighet. Det totala antalet förvarsplatser bedöms därmed kunna vara 637 vid utgången av 2024.

    Fakta – förvar

    I Sverige finns det idag 6 förvar (Gävle, Märsta, Flen, Mölndal (Kållered), Ljungbyhed och Åstorp. Just nu ca 500 platser i landet).

    Förvarskapaciteten ska enligt regeringens uppdrag till Migrationsverket utökas. Detta beskrivs i detalj i regleringsbrevet för 2022, och i Migrationsverkets plan uppger man att 117 förvarsplatser stegvis kan inrättas från i år till och med 2024. För detta fick myndigheten ett tillskott på 75 miljoner kronor för 2022. Från 2023 och framåt kommer myndigheten få 150 miljoner kronor per år i enlighet med riksdagens beslut om budgeten i höstas

    Personer som tas i förvar är oftast personer som har ett utvisningsbeslut.
    De som tas i förvar är personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige och ska avvisas eller utvisas. Förvar kan även användas om det är nödvändigt för att utreda någons rätt att vistas i landet eller om någons identitet är oklar. Det flesta beslut fattas av polisen, men det är Migrationsverket som ansvarar för att driva förvaren.

    Läs mer om förvarsverksamheten

  • Migrationsverket skärper kontrollen av pass och identitet

    Migrationsverket ökar kontrollerna av passhandlingar som visas upp vid en ansökan om tidsbegränsade uppehållstillstånd. Syftet är att höja säkerheten och minska riskerna för oegentligheter.

    För att öka säkerheten och minska riskerna för oegentligheter har Migrationsverket tagit fram nya rutiner för kontroll av passhandlingar. Detta är en av flera åtgärder som Migrationsverket vidtar efter kritik från Riksrevisionen. Den som ansöker om ett uppehållstillstånd för att få resa till Sverige kommer nu behöva visa upp sitt pass personligen hos Migrationsverket eller på en svensk ambassad/ett generalkonsulat innan ett beslut om uppehållstillstånd kan fattas.

    – Migrationsverket har ett ansvar att granska personers pass och identitet ifall de vill resa in eller bosätta sig i Sverige. Genom att vi nu utökar kontrollerna och satsar på mer utbildning av personal kommer vi kunna göra bättre och mer enhetliga kontroller av alla pass, säger rättschef Carl Bexelius.

    De nya rutinerna kommer att börja gälla den första november. Det betyder att personer som lämnar in, eller redan har en öppen ansökan om uppehållstillstånd, måste besöka en ambassad/generalkonsulat eller ett av Migrationsverkets servicecenter för att visa upp sitt pass.

    För att ingen ska behöva göra flera personliga besök än nödvändigt kommer besöket för att visa upp sitt pass kunna kombineras med det besök som man alltid behöver göra för att lämna fingeravtryck och fotograferas för sitt uppehållstillståndskort. Det här besöket kommer att ske före beslutet fattas.

    – Vi arbetar med att övergången till de nya rutinerna ska gå så smidigt som möjligt. Vi vill verkligen inte att de personer som vill komma till Sverige ska påverkas negativt av denna förändring men det kan vara så att Migrationsverkets handläggningstid kommer att öka något under en övergångsperiod, säger Carl Bexelius.

    Fakta: Skärpt kontroll av pass och iden­titet

    Vilka påverkas av ändring­arna?

    Alla ansökningar om uppehållstillstånd där det finns ett passkrav.

    Det gäller vid ansökan om:

    • arbetstillstånd eller tillstånd för egna företagare,
    • tillstånd för studerande/forskare
    • tillstånd för att leva med en anhörig i Sverige
    • visum och tillstånd att besöka Sverige eller förlänga ett besök.

    Det gäller vid både första ansökan om tillstånd och vid ansökan om förlängt uppehållstillstånd, om du har förnyat ditt pass. Det kan alltså gälla både dig som befinner dig i Sverige och dig som ansöker om att få flytta till Sverige för första gången.

    Det gäller inte vid ansökan om:

    • asyl eller skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv
    • uppehållskort, permanent uppehållskort, permanent uppehållsrätt eller ställning som varaktigt bosatt.

    Läs mer om hur de nya rutinerna för kontroll av pass påverkar dig som:

    Läs Riksrevisionens rapport här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • EU förlänger massflyktsdirektivet

    Skyddet för personer som flytt Ukraina efter Rysslands invasion förlängs till 2024.

    På EU-kommissionens inrådan kommer nu tillämpningen av massflyktsdirektivet att förlängas. Direktivet aktiverades i våras kort efter den ryska invasionen av Ukraina och förlängs nu till den 4 mars 2024. Förlängningen sker egentligen per automatik om EU inte upphäver aktiveringen efter ett år, och kommissionens förslag är alltså att ett sådant upphävande inte ska ske.

    – Det innebär att aktiveringen av direktivet kommer att förlängas om inte något av EU:s medlemsländer skulle stoppa det – vilket förefaller osannolikt givet utvecklingen i Ukraina, säger rättschefen Carl Bexelius.

    Det innebär att ukrainare som fått skydd enligt massflyktsdirektivet kommer att kunna få sina uppehållstillstånd förlängda ytterligare ett år. Migrationsverket ser just nu över frågan om hur man praktiskt ska gå tillväga för att förlänga tillstånden.

    – Vi arbetar inom myndigheten med att ta fram en process för att hantera förlängningen av dessa tillstånd. Vi kommer att återkomma med mer information så snart vi kan, säger processledare Per Möller.

  • Färre asyl­sö­kande från Geor­gien och Mongo­liet

    Antalet asylsökande från Georgien och Mongoliet har minskat sedan länderna förra året började bedömas som säkra ursprungsländer. Den genomsnittliga handläggningstiden har också blivit kortare sedan de nya reglerna infördes, visar Migrationsverkets statistik.

    I maj förra året började Migrationsverket tillämpa en lista över säkra ursprungsländer. Sedan 2018 har ett EU-land begränsade möjligheter att omedelbart avvisa personer om det inte finns en sådan förteckning. Åtta länder finns på Sveriges lista över säkra ursprungsländer: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Chile, Georgien, Kosovo, Mongoliet, Nordmakedonien och Serbien.

    – Asylsökande från dessa länder får fortfarande en individuell prövning av sin ansökan, men det är en snabbare process än i andra ärenden. Utgångspunkten är att länderna är säkra att återvända till, säger Per Adolfsson, t.f. enhetschef vid Migrationsverket.

    Färre geor­gier och mongoler söker asyl

    Sedan listan över säkra ursprungsländer började tillämpas har antalet asylsökande från framför allt Georgien och Mongoliet minskat. Från januari till maj 2021 kom det i snitt in cirka 40 asylansökningar per månad som gällde Georgien, jämfört med i snitt drygt 10 ansökningar per månad under de senaste tretton månaderna. För Mongoliet har det genomsnittliga antalet asylansökningar minskat från cirka 30 till drygt 10 per månad under samma period.

    – Georgien och Mongoliet är de två länder på listan som vi har flest asylsökande från och där tycks införandet av säkra ursprungsländer ha inneburit en minskning. För flera av de andra länderna handlar det om låga tal så det är svårt att dra några slutsatser, säger Per Adolfsson.

    Kortare tid till beslut

    För samtliga länder som bedöms som säkra ursprungsländer har handläggningstiden blivit kortare efter att det nya regelverket började tillämpas. Från januari till maj 2021 fick hälften av de asylsökande från de åtta länderna sitt ärende avgjort inom omkring 100 dagar. För det senaste året ligger motsvarande siffra på drygt 20 dagar.

    Totalt har Migrationsverket under de senaste tretton månaderna avslagit eller beviljat cirka 800 asylärenden som gäller sökande från säkra ursprungsländer. Omkring 600 personer har fått beslut om att de ska lämna landet, varav cirka 60 procent beslut om att avvisningen ska verkställas omedelbart. Övriga cirka 40 procent fick beslut om avvisning eller utvisning men inte med omedelbar verkställighet.

    Att en del får beslut enligt den ordinarie asylprocessen kan bero på att antagandet att landet är säkert att återvända till har brutits i deras fall.

    – Det kan till exempel handla om att personen har anfört sådana skäl att det uppstått tveksamhet om myndigheterna i hemlandet kan eller vill ge skydd. Att beslut fattats enligt den ordinarie processen kan också bero på att handläggningstiden har dragit ut på tiden, säger Per Adolfsson.

    Ett hundratal personer från säkra ursprungsländer har under de senaste tretton månaderna beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Det är dock inte fråga om uppehållstillstånd med skydd (asyl) som grund, utan tillstånden har beviljats av andra skäl.

    Fakta: Säkra ursprungs­länder

    Riksdagen beslutade i mars 2021 om att Migrationsverket skulle upprätta en lista över säkra ursprungsländer. Efter ett avgörande i EU-domstolen 2018 krävs en sådan lista om ett EU-land ska kunna genomföra omedelbara avvisningar när asylskälen är otillräckliga.

    För att ett land ska klassas som ett säkert ursprungsland måste landet uppfylla vissa krav. Det handlar bland annat om att det inte ska förekomma förföljelse, att det inte finns några inre väpnade konflikter och att det finns ett fungerande myndighetsskydd i landet.

    Migrationsverket ser regelbundet över vilka länder som ska klassas som säkra ursprungsländer. Listan uppdateras vid behov, till exempel om antalet asylsökande förändras eller om säkerhetsläget i ett land ändras.

    Läs mer: Migrationsverket börjar tillämpa en lista över säkra ursprungsländer

  • Migrationsverket och Statens servicecenter fördjupar samverkan

    Ökad tillgänglighet till Migrationsverkets tjänster och hjälp med fler myndighetsärenden hos Statens servicecenter. Det är inriktningen när myndigheternas generaldirektörer den 31 oktober undertecknade en avsiktsförklaring om fortsatt servicesamverkan.

    Migrationsverket och Statens servicecenter har för avsikt att fortsätta och fördjupa sin samverkan på de statliga servicekontoren. Syftet är att förbättra Migrationsverkets tillgänglighet och service för sökanden och andra intressenter.

    – Jag är glad att vi nu tar det här steget och går vidare i vårt samarbete med Statens servicecenter. För Migrationsverket innebär det en utökad närvaro runt om i landet som i sin tur underlättar för sökande med behov av fysiskt besök, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

    Sedan 2021 har Statens servicecenter erbjudit service för Migrationsverkets räkning på ett antal statliga servicekontor. Bland annat har besökare kunnat få stöd i att använda digitala självbetjäningstjänster samt information om regelverk och processer. Samverkan mellan myndigheterna har fungerat väl och den pilotverksamhet som genomförts visar på goda resultat.

    – Genom att samla tjänster från fler myndigheter på de statliga servicekontoren förenklar vi för besökarna. Vi breddar vårt utbud och kan erbjuda service till fler grupper, säger Statens servicecenters generaldirektör Åsa Lindh.

    Avsiktsförklaringen är startskottet för en långsiktig servicesamverkan mellan myndigheterna. Nästa steg är att påbörja införandet av fler tjänster på ytterligare servicekontor runtom i landet.

  • Fokus på jämnare fördelning av skyddsbehövande från Ukraina

    Sedan ansvaret att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina gick över till kommunerna har de tagit emot drygt 12 000 skyddsbehövande från Ukraina. Det visar färsk statistik från Migrationsverket.

    Ansvaret för att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina ligger sedan 1 juli på kommunerna. Som mest ska de i år ordna boende åt 23 500 individer. Med två månader kvar på året ser dock inte behovet ut att bli så stort. Enligt en beräkning som Migrationsverket nyligen lämnat till Justitiedepartementet kommer antalet anvisningar i år bli cirka 16 400.

    – Vad den verkliga siffran blir vet vi först vid slutet av året. Det beror på hur kriget utvecklas, hur många fler skyddsbehövande från Ukraina som kommer till Sverige, hur många som lämnar landet och hur många av de anvisade som väljer att flytta in i de boenden kommunerna ordnar, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

    Efter fyra månader har 36 kommuner fått anvisningar som motsvarar hela fördelningstalet för 2022. Men medan Karlskoga, Sundbyberg och Haparanda fyllt hela sin kvot har flera kommuner än så länge bara fått en bråkdel av de skyddsbehövande de har ansvar för att ordna boende åt.

    En förklaring till skillnaderna är att Migrationsverket försökt undvika att de som hunnit vara en tid i Sverige ska behöva flytta. Under de första månaderna har därför de kommuner där Migrationsverket haft boenden fått många anvisningar. Nu är Migrationsverkets ambition att i första hand anvisa till de kommuner som än så länge inte fått så många anvisningar.

    – Att vi nu prioriterar en jämnare fördelning innebär att de kommuner som hittills inte fått så många anvisningar nu får vara beredda på att ta emot fler skyddsbehövande från Ukraina. Utifrån hur väl vår samverkan med kommunerna fungerat hittills är jag övertygad om att det kommer att gå bra, säger Magnus Önnestig.

    Så många har din kommun tagit emot

    Här kan du ta del av aktuell statistik om anvisningarna. Du hittar den under rubriken: Måluppfyllelse anvisningar massflyktsdirektivet.

    Sökande från Ukraina - Migrationsverket

    Statistiken uppdateras i början av varje månad. Den visar både hur många skyddsbehövande från Ukraina varje kommun tagit emot och hur många platser som finns kvar i de olika kommunerna.

    Av statistiken framgår även könsfördelning och ålder. Nästan två tredjedelar av de anvisade är kvinnor och flickor. Majoriteten är i arbetsför ålder, en dryg tredjedel är barn under 18 år och mindre än en tiondel är 65 år eller äldre.

  • Färre nyan­lända anvisas till kommuner nästa år

    Migrationsverket föreslår att 3 300 nyanlända ska anvisas till landets kommuner 2023, vilket är en minskning jämfört med tidigare beräkning. Förändringen beror på regeringens besked att Sverige ska ta emot färre kvotflyktingar under den kommande mandatperioden.

    I augusti rapporterade Migrationsverket ett förslag till regeringen på hur många nyanlända respektive län ska ta emot 2023. Totalt bedömdes 8 200 personer då omfattas av anvisningar till landets kommuner nästa år. Efter den nya regeringens besked att antalet kvotflyktingar ska minskas till 900 personer per år har Migrationsverket reviderat bedömningen.

    Enligt den nya beräkningen ska 3 300 nyanlända anvisas för bosättning i en kommun under 2023. 600 av dem beräknas vara kvotflyktingar och 2 700 asylsökande som har fått uppehållstillstånd och tidigare bott i Migrationsverkets boenden.

    – Nedskrivningen beror framför allt på beskedet att Sverige ska ta emot färre kvotflyktingar nästa år. Men en orsak är också att vi ser att färre asylsökande som beviljats uppehållstillstånd behöver anvisas jämfört med vad vi bedömde i augusti, säger Jens Carlander, expert vid Migrationsverkets Nationella operativa avdelning.

    Personer från Ukraina anvisas enligt särskild lag

    Den 1 juli i år började en ny lag att gälla som innebar att kommunerna tog över ansvaret för att ordna boende åt personer från Ukraina som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Dessa anvisningar görs enligt en separat fördelning och gäller utöver anvisningen av nyanlända enligt bosättningslagen.

    Migrationsverket har lämnat en beräkning till regeringen för hur många personer från Ukraina som ska anvisas under nästa år. Beslut om det fattas av regeringen.

    Läs mer

    Nyhet från augusti: Migra­tions­verket lämnar förslag om länstal av nyan­lända för 2023

    Fakta: Bosätt­nings­lagen – så görs fördel­ningen

    Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsförutsättningar, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn, samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.

    Migrationsverket tar, i samråd med Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Regioner, fram förslag på hur många nyanlända respektive län ska ta emot. Detta görs utifrån beräkningar på kommunnivå och beslut om länstalen fattas av regeringen. Länsstyrelserna fattar beslut om hur många nyanlända de olika kommunerna ska ta emot.

    • Nyanländ – en person som har beviljats uppehållstillstånd.
    • Asylsökande – den som sökt asyl och väntar på beslut.
    • Kvotflykting – en person som har valts ut av UNHCR för vidarebosättning i ett annat land.
  • Prognos: 52 000 skyddssökande från Ukraina till Sverige i år

    Cirka 52 000 personer från Ukraina bedöms söka skydd i Sverige i år, enligt Migrationsverkets senaste prognos.
    – Men det råder stor osäkerhet kring hur kriget kommer att utvecklas. Vi kan inte utesluta att antalet personer som söker skydd i Sverige åter ökar kraftigt, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket.

    Under hösten har mellan 300 och 400 ansökningar om skydd från personer som flytt från Ukraina registrerats per vecka i Sverige. Utvecklingen har legat strax under Migrationsverket huvudscenario, som tidigare varit 55 000 skyddssökande under 2022.

    – I årets sista prognos skriver vi därför ner huvudscenariot något, till cirka 52 000 skyddssökande i år, säger Annika Gottberg.

    För 2023 ligger det tidigare huvudscenariot på cirka 15 000 skyddssökande kvar. Migrationsverket konstaterar att fler kan komma att lämna Ukraina på grund av svårare förhållanden under vintermånaderna, men bedömningen är att de främst söker sig till närliggande länder.

    – En ytterligare eskalering av kriget kan dock inte uteslutas. Vi har därför ett högre scenario som innebär att betydligt fler, uppemot 100 000 personer, kan söka skydd i Sverige under 2023, säger Annika Gottberg.

    Till­skott av medel i budget­pro­po­si­tionen

    I oktober meddelade EU att det tillfälliga skyddet enligt massflyktsdirektivet förlängs till den 4 mars 2024. Redan i juliprognosen utgick Migrationsverket från att direktivet skulle förlängas ett år till och kostnaderna för mottagandet därmed öka under 2023 och 2024.

    – I budgetpropositionen för 2023 tillför regeringen medel enligt de behov vi redovisat de kommande två åren, vilket är positivt. Det handlar framför allt om ersättningar till kommuner, regioner och personer som fått skydd, säger Annika Gottberg.

    Migrationsverkets prognoser utgår från den lagstiftning som gäller och eventuella propositioner som lagts fram, men tar inte hänsyn till aviserade lagändringar. De kommande lagändringar som regeringen meddelat i Tidöavtalet beaktas därmed inte i prognosen.

    Minskat antal kvot­flyk­tingar till Sverige

    I budgetpropositionen har regeringen lämnat besked om en minskning av antalet kvotflyktingar till Sverige under den kommande mandatperioden. Migrationsverket har också fått ett förberedande uppdrag kring det.

    – En minskning från 5 000 till 900 kvotflyktingar per år innebär att färre nyanlända kommer att bosättas i kommunerna de kommande åren, säger Annika Gottberg.

    Färre asyl­sö­kande än väntat från Ryss­land

    När det gäller antalet asylsökande sänker Migrationsverket planeringsantagandet, från cirka 18 000 till cirka 15 000 i år. Det beror framför allt på att antalet personer från Ryssland och övriga länder i Oberoende staters samvälde (OSS)* som sökt skydd har varit lägre än beräknat.

    – Vi har samtidigt sett en kraftig ökning av antalet asylsökande totalt sett till EU sedan i somras, men det har hittills haft en begränsad påverkan på Sverige. Planeringsantagandet för nästa år är cirka 18 000 asylsökande, vilket är en liten sänkning jämfört med föregående prognos, säger Annika Gottberg.

    Fler söker arbets­till­stånd

    Prognosen för hur många som väntas ansöka om arbetstillstånd skrivs upp för både 2022 och 2023. En förklaring är att det kommit in fler ansökningar än väntat om arbetstillstånd efter den ändring i lagstiftningen som trädde i kraft den 1 juni. En annan orsak är att fler ryska medborgare sökt arbetstillstånd sedan krigsutbrottet i Ukraina. Jämfört med samma period förra året rör det sig om en fördubbling.

    Även när det gäller ansökningar om medborgarskap skrivs prognosen upp, efter att fler än väntat sökt medborgarskap i år.

    Prognosen i siffror

    Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2022 uppgår till cirka 4,3 miljarder kronor.

    Scena­rier för antalet skydds­sö­kande från Ukraina till Sverige

    Sedan den 24 februari har cirka 49 000 personer från Ukraina sökt skydd i Sverige. För 2022 är huvudscenariot 52 000 skyddssökande.
    Scenarier 2023:

    • Lägre scenario: 8 000
    • Huvudscenario: 15 000
    • Högre scenario: 100 000

    Antal som lämnar landet

    Migrationsverket bedömer att fler som beviljats tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet lämnar Sverige jämfört med föregående prognos. För hela 2022 beräknas nu cirka 9 000 (5 000) personer lämna Sverige och cirka 10 000 (8 000) under 2023.

    Plane­rings­an­ta­ganden för 2022, inkomna ansök­ningar övriga ären­de­ka­te­go­rier

    Siffror i parentes avser jämförelse med föregående prognos i juli 2022.

    • Asyl, förstagångsansökningar (exkl. Ukraina): 15 000 (18 000)
    • Asyl, förlängningsansökningar 27 000 (26 000)
    • Studerandeärenden 30 000 (30 000)
    • Anknytningsärenden 40 000 (41 000)
    • Medborgarskapsärenden 83 000 (70 000)
    • Arbetsmarknadsärenden 101 000 (93 000)

    Kommun­mot­tagna och kvot­flyk­tingar

    Antalet kommunmottagna beräknas uppgå till totalt cirka 12 400 under 2022, vilket är en justering nedåt jämfört med tidigare prognos. Kommunmottagna omfattar nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga, samt 5 000 kvotflyktingar som Migrationsverket har i uppdrag att överföra till Sverige i år.

    Skyddssökande från Ukraina som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ingår inte i prognosen för kommunmottagandet, då de är fortsatt inskrivna hos Migrationsverket.

    Åter­vän­dande

    Antalet självmant utresta (med avslag på asylansökan) beräknas till 4 000 personer under 2022 och 4 200 under 2023. Detta omfattar inte personer från Ukraina som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

    Läs prognosen i sin helhet Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.

    Läs mer om den nya lagstiftningen för arbetstillstånd

    *Oberoende staters samvälde (förkortat OSS) är en mellanstatlig organisation som bildades efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 och består av Ryssland samt åtta andra före detta sovjetrepubliker. Baltstaterna, Georgien och Ukraina ingår inte.

  • Besluts­stoppet i ukrainska asylä­renden förlängs

    Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om Ukraina. Beslutstoppet förlängs på grund av den stora osäkerheten som råder efter Rysslands invasion.

    De allra flesta ukrainare som vill ha skydd i Sverige söker och får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Det förekommer dock att personer istället söker asyl, det vill säga skydd som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket har sedan tidigare beslutsstopp i asylansökningar från ukrainska medborgare på grund av det svårbedömda säkerhetsläge som råder i landet efter Rysslands invasion.

    – Huvudregeln fortsätter vara att vi inte ska fatta beslut i ukrainska asylärenden. Eftersom situationen i Ukraina förändras hela tiden saknas idag förutsättningar för att kunna göra en rättssäker, framåtsyftande bedömning, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.

    Den praktiska betydelsen av beslutsstoppet är begränsad, dels för att få personer ansöker på andra skyddsgrunder än massflyktsdirektivet, dels för att massflyktsdirektivet har företräde framför annan lagstiftning.

    – Om vi kan ge en person uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet så gör vi det i första hand, säger processledaren Fredrik Jonasson på Migrationsverkets digitaliserings- och utvecklingsavdelning.

    Det rättsliga ställningstagandet tar ställning i vissa andra rättsliga frågor. Till exempel preciserar det att barn till ukrainska föräldrar som fötts i Sverige ska omfattas av massflyktsdirektivet förutsatt att någon av föräldrarna fått tillfälligt skydd.

    Allt talar för att massflyktsdirektivet kommer att förlängas i vår. Det innebär att alla som omfattas av massflyktsdirektivet kommer att kunna få förlängt uppehållstillstånd i Sverige.

    – Vi arbetar med att ta fram en ansökningsprocess som är så smidig som möjligt för alla berörda. Vi kommer att berätta hur man ska göra för att ansöka om förlängning i god tid före fjärde mars, säger Fredrik Jonasson.

    Läs mer

    Rättsligt ställningstagande angående tillfälligt skydd, asyl och avslag i ärenden om uppehållstillstånd samt frågan om verkställighet för personer från Ukraina Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

    Läs mer om förlängningen av massflyktsdirektivet

    Fakta – ukrainska skydds­sö­kande

    Sedan Ryssland inledde kriget har nära 50 000 personer från Ukraina sökt uppehållstillstånd i Sverige. Drygt 48 000 personer har ansökt om skydd enligt massflyktsdirektivet och cirka 1 800 ukrainska medborgare har ansökt om asyl.

  • Ändrad EU-praxis föranleder ändring i ryskt ärende

    EU-domstolens praxis ökar möjligheten till uppehållstillstånd för utländska föräldrar med barn som har svenskt medborgarskap. En direkt följd är att ett beslut om utvisning i ett uppmärksammat ärende upphävs.

    EU-domstolen har meddelat flera domar på samma tema, men det är särskilt den senaste domen som påverkar möjligheten till uppehållstillstånd för föräldrar som lever tillsammans i EU med barn som är EU-medborgare.

    – Domen innebär en förändring eftersom det gör att personer som har barn i Sverige med svenskt medborgarskap i vissa fall får ökade möjligheter att få uppehållstillstånd, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.

    Praxisändringen gör att Migrationsverket idag har ändrat ett utvisningsbeslut och gett uppehållstillstånd till en rysk kvinna som fått barn med en svensk man sedan hon kom till Sverige.

    – Att Migrationsverket omprövar ett ärende med anledning av ny praxis hör inte till vanligheten. Men, under vissa förutsättningar har vi en skyldighet att ändra ett beslut om det är oriktigt. Detta ärende är ett exempel på just detta, säger Carl Bexelius.

    Migrationsverket har sedan EU-domen kom arbetat med analys och ny rättslig styrning för vad målet innebär för prövningen.

    – Vi fortsätter att analysera konsekvenserna och titta på frågor om vad som händer i liknande ärenden i olika skeden av rättsprocessen. Jag tror det är viktigt att ha en ödmjukhet inför vårt uppdrag utifrån komplexiteten som präglar det regelverk vi på Migrationsverket har att tillämpa, säger Carl Bexelius.

    Huvudregeln är fortfarande att den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning ska söka och få sitt uppehållstillstånd innan den kommer till Sverige. Migrationsverket bedömer att det är en relativt liten krets som berörs av den nya praxisen eftersom flera krav snävar av kretsen och den enbart rör familjer med barn som är svenska medborgare.

    Sammanfattning av EU-domstolens dom den 5 maj 2022 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sidan senast uppdaterad: