Läser in alla nyheter. Det tar en liten stund...
-
2022: Migrationsverket avgjorde fler ärenden än någonsin
Kriget i Ukraina ledde till att många sökte skydd i Europa och Sverige under 2022. Samtidigt förblev trycket inom arbetstillstånd och andra ärendeslag högt.
– Förra året avgjorde vi fler ärenden än någonsin. Sett över längre tid lägger vi mer resurser på bland annat arbets- och studerandetillstånd och mindre på asyl, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har präglat det gångna året, även för Migrationsverket. EU:s massflyktsdirektiv aktiverades för att snabbt hantera de många ansökningarna och Migrationsverket introducerade elektroniska ansökningar för att effektivisera prövningen. Under året fick drygt 45 000 ukrainare uppehållstillstånd i Sverige. Andra skyddssökande som fick asyl i Sverige kom från bland annat Afghanistan, Irak och Syrien. Totalt inkom drygt 16 000 asylansökningar, exklusive Ukraina, under förra året jämfört med drygt 11 000 ansökningar under 2021.
– 2022 var ett dramatiskt år, det gäller även för medarbetarna på Migrationsverket. De har hanterat Ukrainakrisen på ett föredömligt sätt samtidigt som de effektiviserat prövningen i andra ärendekategorier. Det är imponerande, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.
88 000 arbetstillståndsärenden avgjorda
Under året har Migrationsverket avgjort cirka 58 000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd och cirka 30 000 ansökningar om att förlänga tillstånd.
– Vi har avgjort fler arbetstillståndsärenden under 2022 än tidigare. Parallellt har vi vidtagit åtgärder och anställt nya medarbetare för att effektivisera processen och komma tillrätta med handläggningstiderna i förlängningsärenden, säger Mikael Ribbenvik.
Medborgarskap har vänt trenden
Lite i skymundan av Ukraina och arbetstillstånd har Migrationsverket fortsatt att effektivisera handläggningen av medborgarskapsärenden. Under året beviljades drygt 77 000 ansökningar om svenskt medborgarskap.
– Det är också fler ärenden än tidigare. Vi har lyckats vända trenden och korta handläggningstiderna inom medborgarskap. Det tar vi med oss in i 2023, säger Mikael Ribbenvik.
Ny inriktning 2023
Bortsett från Ukrainakrisen är en annan trend under ett par år tillbaka att antalet personer som söker skydd, minskar samtidigt som antalet ansökningar om arbets- och studerandetillstånd ökar. Migrationsverkets verksamhet har under de senaste tio åren förändrats och rört sig från asyl- till tillståndsprövning.
Utmärkande för 2022 var även att Sverige fick en ny regering vars målsättning är att genomföra ett migrationspolitiskt paradigmskifte.
– Inför 2023 har vi en ny politisk agenda ökat fokus på kontroll och uppföljning av redan fattade beslut. Det är ett utvecklingsarbete som vi i vissa delar redan påbörjat och nu intensifierar, säger Mikael Ribbenvik.
-
Migrationsverkets svar till regeringen om införande av återvändandecenter
Migrationsverket har nu redovisat uppdrag från regeringen gällande införande av återvändandecenter. Enligt rapporten är uppdraget komplext och det finns behov av vidare utredning och analys.
I juni 2022 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att redovisa hur myndigheten skulle kunna införa särskilda boenden, så kallade återvändandecenter, för asylsökande (exkluderat ensamkommande barn) som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.
I uppdraget ska Migrationsverket redovisa en beräkning av hur många platser som behövs under ett första skede 2023–2025, hur snart återvändandecentren skulle kunna införas samt hur stor kostnaden skulle bli.
– Vi har svarat på de frågor som regeringen ställer i uppdraget men både antalet platser och kostnaden för detta handlar om uppskattningar och att det finns fler områden som bör analyseras vidare kopplat till införande av återvändandecenter, säger Kristina Rännar processledare på Migrationsverket.
Konsekvenser vid införande
Migrationsverket har även i svaret lyft komplexiteten i uppdraget och vilka konsekvenser myndigheten ser vid ett införande.
– Vi ser bland annat behov av en dialog med kommuner och andra aktörer då vissa kommuner skulle påverkas om återvändandecenter införs, säger Kristina Rännar.
En annan del som skulle påverkas vid införandet av återvändandecenter är Migrationsverkets utreseboenden.
– Den verksamheten är snarlik ett återvändandecenter. Skillnaden är att fler personer skulle bo på ett återvändandecenter tidigare i processen, säger Kristina Rännar.
Hur barn påverkas av framförallt långa vistelser i återvändandecenter lyfts också i rapporten som ett område som behöver utredas ytterligare.
– Mot bakgrund av att det finns länder som enbart tar tillbaka sina medborgare om detta sker frivilligt finns en risk att vistelsen i ett återvändandecenter kan bli långvarig. Det innebär att skolgång måste anordnas för de barn som bor på centren vilket då kan få påverkan på kommuner där centren är belägna , säger Kristina Rännar.
Sammanfattning av Migrationsverkets svar
Redovisningen skulle ske genom två olika beräkningar. Den ena utifrån gällande regler inom lagen om mottagande av asylsökande (LMA) som bland annat innebär att rätten till bistånd, i form av boende för vuxna utan barn, upphör när tidsfristen för att frivilligt lämna landet upphör. Den andra beräkningen skulle utgå från ändrade regler i LMA där rätten till bistånd upphör först när personen lämnat landet.
Antalet platser
Cirka 1 300–2 900 platser uppskattas komma att behövas i återvändandecenter 2023–2025 med nuvarande reglering i lagen om mottagande av asylsökande (LMA) där rätten till bistånd upphör för vuxna utan barn när tidsfristen för frivillig avresa löper ut.
För den andra beräkningen, där rätten till bistånd upphör när personen lämnat landet, uppskattas cirka 1 500–3 900 platser behövas för 2023-2025.
Tid för införandet
Om Migrationsverket förändrar sina egna befintliga boenden (tillfälliga boenden) och istället ställer om verksamheten kan återvändandecenter börja införas relativt snabbt, uppskattningsvis inom 6–9 månader. Om det istället handlar om ny- eller ombyggnation av bostäder eller anskaffning och anpassning av fastigheter bedömer myndigheten att det skulle ta flera år att införa återvändandecenter.
Kostnad
Kostnaden för att införa återvändandecenter påverkas av om Migrationsverket ställer om verksamhet vid befintliga kollektiva bostäder eller om myndigheten skaffar nya anläggningar. Vid nyanskaffning uppskattas kostnaden till cirka 100 000 kronor per plats.
Att driva återvändandecenter uppskattas medföra en merkostnad på cirka 260 miljoner kronor under åren 2023–2025 vid nuvarande reglering i LMA och en merkostnad om cirka 690 miljoner kronor vid ändrade regler i LMA för samma tidsperiod.
Läs rapporten Redovisning av uppdrag om införande av återvändandecenter
Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster. i sin helhet. -
Ny dom bekräftar Migrationsverkets rätt att sänka dagersättning
Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att Migrationsverket kan sänka biståndet till asylsökande om rätten till bistånd förändrats. Det kan ske trots att ett biståndsbeslut är positivt och gynnar sökanden.
– Vi välkomnar domen. Den är tydlig och bekräftar att vi gör rätt när vi drar in eller sänker biståndet till personer som till exempel fått pengar eller arbete, säger Migrationsverkets verksjurist Theresa Karlbjörn.För att den som söker asyl ska få rätt till dagersättning eller annat bistånd krävs att man saknar pengar eller andra tillgångar. Det är en grundläggande förutsättning för att få ekonomiskt stöd och om den förändras är sökanden skyldig att anmäla det till Migrationsverket, det kan till exempel handla om att sökanden fått arbete eller en summa pengar.
Inom förvaltningsrätten finns samtidigt en grundläggande princip om att beslut som gynnar enskilda inte får ändras om det inte framgår av beslutet, de föreskrifter det grundats på eller om den enskilde vilselett myndigheten.
Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen prövat om Migrationsverket hade rätt att sänka dagersättningen till en asylsökande efter att han fått en summa pengar. Asylsökanden överklagade beslutet med hänvisning till principen om att myndigheten inte fick ändra ett gynnande beslut trots att det inte framgick av beslutet att så kunde ske.
– Det var viktigt för oss att få klarlagt av högsta instans att vi gör rätt när vi ändrar beslut om bistånd om förutsättningarna har förändrats, säger Theresa Karlbjörn.
Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att avsaknad av egna pengar är en grundläggande förutsättning för att få bistånd. Det framgår av såväl lagen om mottagande av asylsökande m.fl. som andra bestämmelser och förarbeten till lagen – domstolen slog därmed fast att det framgår av föreskrifterna att en ändring kan ske om en sökande får tillgång till pengar. Migrationsverket har därför rätt att återkalla ett beslut om dagersättning när det visar sig att en sökande har egna medel.
– Numera skriver vi uttryckligen i alla beslut att vi kan dra in biståndet om förutsättningarna förändras, säger Theresa Karlbjörn.
Förvaltningslagen om när en myndighet får ändra ett beslut
37 § En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning.
Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om
- det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas,
- tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller
- felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.
-
I dag öppnar ansökan om förlängt tillfälligt skydd
Från den 1 februari kan personer från Ukraina ansöka om förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet. Ansökan görs digitalt och är öppen till och med den 4 mars.
– Det är viktigt att alla som ska förlänga sina uppehållstillstånd ansöker i e-tjänsten senast det datumet, säger Sanela Ovcina, regiondirektör på Migrationsverket.Sedan massflyktsdirektivet trädde i kraft den 4 mars förra året har närmare 50 000 personer beviljats tillfälligt skydd i Sverige. Cirka 40 000 av dem är fortfarande kvar i landet och kan, från och med idag, ansöka om att förlänga sina uppehållstillstånd till den 4 mars 2024. Alla som berörs har fått ett brev till sin postadress med information om hur förlängningsansökan går till.
Endast mejladress och mobil krävs
Ansökan görs via en e-tjänst och det enda som krävs för att använda den är en mejladress och ett mobiltelefonnummer. Den sökande behöver inte bifoga några dokument eller passkopior.
– En ansökan kan omfatta flera familjemedlemmar. Som vårdnadshavare får man gärna ansöka för sina barns räkning, säger Sanela Ovcina.
Efter att ansökan skickats in i e-tjänsten måste alla familjemedlemmar besöka Migrationsverket personligen för att bli fotograferade och lämna fingeravtryck till sina nya uppehållstillståndskort. Tid för besöket bokar man i e-tjänsten i samband med ansökan. Det går att lämna fingeravtryck och fotograferas på 15 orter i landet och man kan ansöka om ersättning för eventuella resekostnader.
Viktigt att ansöka i tid
Det är viktigt att ansöka om förlängt uppehållstillstånd senast 4 mars. Den som ansöker för sent måste ansöka om skydd, boende och ekonomiskt stöd på nytt. Man kan då också förlora rätten att arbeta fram tills man fått ett nytt beslut.
Mer information
Läs mer om ansökan om förlängning av skydd enligt massflyktsdirektivet
Frågor och svar om massflyktsdirektivet -
Sänkt prognos för antalet asylsökande till Sverige
Migrationsverkets huvudscenario är fortsatt att cirka 15 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige i år. Samtidigt sänks prognosen för antalet asylsökande för både 2023 och 2024.
– Jämfört med tidigare kan vi se att asylsökande sedan ett antal år tillbaka i lägre grad söker sig till Sverige, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket.Cirka 50 600 personer från Ukraina sökte skydd i Sverige under 2022. Det var i linje med huvudscenariot i Migrationsverkets föregående prognos och i enlighet med det lägre scenariot i prognosen från april 2022. De senaste två månaderna har cirka 260 ansökningar om skydd kommit in per vecka. Antalet ansökningar har inte ökat under vintermånaderna.
Mot den bakgrunden ser Migrationsverket inget skäl att ändra huvudscenariot, som är att 15 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige under 2023. Men det råder fortsatt stor osäkerhet om hur kriget kommer att utvecklas.
– En ytterligare eskalering kan inte uteslutas och skulle kunna leda till att antalet personer som söker skydd återigen ökar kraftigt. Vi har därför kvar det högre scenariot på upp till 100 000 skyddssökande från Ukraina i år, säger Annika Gottberg.
Lägre andel av de asylsökande till Sverige
Antalet asylsökande totalt i Europa var under 2022 det högsta sedan 2016. Även i Sverige sökte fler personer asyl förra året jämfört med under pandemiåren, men siffrorna var lägre än under 2018 och 2019.
Av de som sökte asyl i Sverige under 2022 (exklusive sökande från Ukraina) hade cirka 9 600 personer, eller 65 procent, nyligen rest in i landet. Övriga var sökande som befunnit sig här en längre tid och exempelvis haft ett avslagsbeslut som preskriberats.
– Under de senaste åren har vi sett att en allt lägre andel av de asylsökande i Europa söker sig till Sverige. Vi justerar därför ner prognoserna för 2023 och framåt, säger Annika Gottberg.
Migrationsverket bedömer att cirka 16 000 personer söker asyl i Sverige under 2023 respektive 2024. Jämfört med bedömningen i föregående prognos innebär det en minskning med 2 000 asylsökande i år, och en minskning med 3 000 asylsökande nästa år.
Fler ansökningar om medborgarskap väntas
Prognosen för antalet ansökningar om svenskt medborgarskap justeras upp för åren 2023 till 2025. I år beräknas cirka 80 000 ansökningar om medborgarskap komma in och under 2024 drygt 70 000 ansökningar. Att siffrorna skrivs upp beror på uppdaterade data för hur många som kan bli aktuella för medborgarskap de kommande åren.
– Sett till utfallet 2022 finns en viss generell ökning som skulle kunna bero på att fler än tidigare av de personer som sedan länge haft permanent uppehållstillstånd ansöker om svenskt medborgarskap. Vi kommer att följa hur detta utvecklar sig, säger Annika Gottberg.
Minskat anslag får stora konsekvenser
Huvudprognosen utgår från det behov av medel på förvaltningsanslaget som Migrationsverket ser för de kommande åren. Från 2025 har regeringen aviserat att anslaget ska bli avsevärt lägre än de behov som myndigheten fört fram.
Migrationsverket har tidigare framhållit att en lägre tilldelning bedöms få stor påverkan på verksamheten redan under nästa år. Enligt den konsekvensanalys som myndigheten gjort skulle den föreslagna anslagsnivån för 2025 leda till en kraftig minskning av antalet avgjorda ärenden och längre väntetider för sökande. Som en följd bedöms också kostnaderna för mottagning av asylsökande öka med cirka en miljard kronor.
– Med tanke på det osäkra läget i omvärlden och kriget i Ukraina ser vi ett stort behov av att Migrationsverket har stabila förutsättningar de närmaste åren. Det är avgörande för att vi även i fortsättningen ska kunna ha en hög förmåga att hantera förändringar och fortsätta arbetet med att minska väntetiderna, säger Annika Gottberg.
Prognosen i siffror
Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2023 uppgår till cirka 4,7 miljarder kronor.
Scenarier för antalet skyddssökande från Ukraina till Sverige
Under 2022 sökte cirka 50 600 personer från Ukraina skydd i Sverige.
Migrationsverkets scenarier 2023:
- Lägre scenario: 8 000
- Huvudscenario: 15 000
- Högre scenario: 100 000
Antal som lämnar landet
Migrationsverket bedömer att cirka 10 000 personer som beviljats tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet lämnar Sverige under 2023.
Planeringsantaganden för 2023, inkomna ansökningar övriga ärendekategorier
Siffror i parentes avser jämförelse med antagandena för 2023 i prognosen från november 2022.
- Asyl, förstagångsansökningar: 16 000 (18 000)
- Asyl, förlängningsansökningar 33 000 (28 000)
- Studerandeärenden 27 000 (27 000)
- Anknytningsärenden 45 000 (48 000)
- Medborgarskapsärenden 80 000 (75 000)
- Arbetsmarknadsärenden 100 000 (100 000)
Kommunmottagna och kvotflyktingar
Antalet kommunmottagna beräknas uppgå till cirka 9 500 under 2023. Kommunmottagna omfattar nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga samt 900 kvotflyktingar, som Migrationsverket har i uppdrag att överföra till Sverige i år.
Skyddssökande från Ukraina som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ingår inte i prognosen för kommunmottagandet då de är fortsatt inskrivna hos Migrationsverket.
Återvändande
Antalet självmant utresta (med avslag på asylansökan) beräknas till 4 200 personer under 2023 och 4 700 under 2024. Detta omfattar inte personer från Ukraina som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.
Läs prognosen i sin helhet
Pdf, 1001.9 kB, öppnas i nytt fönster. -
Migrationsverket svarar: Hur lång tid tar det att få arbetstillstånd?
Migrationsverket arbetar för att göra prövningen av arbetstillstånd smidigare och mer förutsägbar. Men hur långa är handläggningstiderna egentligen? Och varför kan man få vänta på tillstånd?
De flesta som söker tillstånd för att få komma till Sverige och arbeta får sin ansökan avgjord inom fyra månader. Men vissa ärenden tar längre tid och myndigheten har vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med det. Målet är att inga ärenden ska ta längre tid än fyra månader, vilket motsvarar den förordningsstyrda handläggningstiden.
Migrationsverket har sedan några år infört ett snabbspår för företag som uppfyller vissa krav – det är de så kallade certifierade företagen. Där ska handläggningstiden vara förutsägbar och kort; tio dagar är det mål verket satt upp för flera år sedan. Andelen certifierade företag har vuxit och det pågår en översyn av kraven för certifiering för att verksamheten ska klara ett läge med fler inkomna ärenden, ändrad lagstiftning och nya uppdrag från regeringen
Den här artikeln ska besvara några av de frågor som ofta ställs om prövningen och handläggningstiderna för arbetstillstånd. Om inget annat sägs är siffrorna är baserade på ärenden som avgjorts under 2022.
Hur långa är handläggningstiderna för att få arbetstillstånd?
Under 2022 har handläggningstiderna vuxit i vissa kategorier och i dagsläget kan det till och med inträffa att en sökande får vänta över ett år. Men att några få behöver vänta länge betyder inte att alla måste göra det. Det är stor skillnad mellan olika typer av ärenden.
Första gången eller förlängning
För det första är det stor skillnad mellan den som söker arbetstillstånd för första gången och den som söker förlängt arbetstillstånd. Att få beslut om förlängning tar betydligt längre tid – idag är den genomsnittliga handläggningstiden i ett förlängningsärende 220 dagar, medan ett förstagångsärende tar ungefär hälften så lång tid – i snitt 116 dagar, alltså strax under fyra månader. 70 procent av förstagångsärendena tar kortare tid än fyra månader, medan över 60 procent av förlängningsärendena avgörs efter mer än fyra månader.
Genomsnittstiden i antal dagar – ökning mellan 2019 och 2022. Förlängningsärenden har ökat mer än förstagångsansökningar. Källa: Migrationsverket
Certifierade eller inte
För det andra kan man titta på snabbspåret separat. För certifierade ärenden har genomsnittstiden för förstagångsärenden under flera år legat under en månad; över 80 procent av ärendena avgjordes inom en månad. Under 2022 har genomsnittstiden vuxit till 58 dagar, cirka 30 procent av de certifierade företagens ärenden avgörs inom en månad. Snittet för icke-certifierade företag i förstagångsärenden var under 2022 144 dagar.
Så har genomsnittstiden för certifierade respektive ocertifierade arbetsgivare ökat mellan 2019 och 2022. Källa: Migrationsverket
Hur många fick vänta hur länge? Diagrammet visar hur stor andel av de sökande som fick sin ansökan avgjord inom en viss tid, beroende på om de hade en certifierad eller icke-certifierad arbetsgivare. Siffrorna avser förstagångsärenden 2022. Källa: Migrationsverket
Genomsnitt eller median
För det tredje kan man skilja på mediantid och genomsnittstid. Mediantiden för förstagångsansökningar var 52 dagar för ärenden som avgjordes under 2022, medan genomsnittstiden var 116 dagar. För förlängningsärenden var mediantiden 148 dagar, medan genomsnittstiden var 220 dagar. Mediantiderna är överlag kortare än de genomsnittliga handläggningstiderna, vilket syns i handläggningstiderna för arbetstillstånd. Om det finns ett stort antal ärenden med långa handläggningstider kan detta leda till långa genomsnittliga handläggningstider. Då kan det vara bra att komplettera med medianmåttet för att ge en mer nyanserad bild av hur handläggningstiderna har utvecklats.
Slutsats: skillnad mellan olika ärenden
Det är alltså stor skillnad på vilken kategori ärendet tillhör när man söker arbetstillstånd. Det går snabbast att få beslut om man ansöker första gången för ett certifierat företag. Längst tid tar det för icke-certifierade företag att förlänga tillståndet; genomsnittstiden var under 2022 335 dagar, vilket betyder att risken är stor att man måste vänta mer än ett år.
Handläggningstiden för de flesta, nära tre av fyra sökande, som förra året fick arbetstillstånd för första gången i Sverige var under fyra månader. Motsvarande tid vid förlängningsansökningar var klart längre.
Varför har handläggningstiderna ökat?
Hur man än räknar över tid sticker 2022 ut som ett år med växande handläggningstider. Och detta trots att Migrationsverket under lång tid arbetat för snabbare och smidigare prövning av arbetstillståndsärenden. Det finns flera förklaringar till att handläggningstiderna har ökat – en del har Migrationsverket kunnat påverka, andra inte.
- Bemanning. När Ryssland invaderade Ukraina sökte många skydd i Sverige, vilket innebar att myndigheten flyttade resurser inom prövningen. Många som arbetade med arbetstillstånd fick prioritera ukrainska ansökningar om uppehållstillstånd.
- Fler ärenden. Under 2022 inkom 105 000 arbetstillståndsärenden till Migrationsverket, vilket var fler än någonsin tidigare.
- Ny lag 1 juli 2022. Komplexiteten i arbetstillstånd har ökat med ny lagstiftning. Det påverkar inte bara produktiviteten utan skapar också hinder i digitaliseringen som pågår på myndigheten för att effektivisera prövningen.
- Pass i original. För att leva upp till kraven på identitetskontroll införde Migrationsverket förra året nya rutiner som innebär att en sökande ska visa upp pass i original när de ansöker om tillstånd. Det väntas få genomslag i form av längre handläggningstider för dem som söker arbetstillstånd första gången och som nu måste ta sig till en ambassad och visa upp sitt pass för att kunna få uppehållstillstånd.
Inkomna ansökningar 2021-2022. Antalet inkomna arbetstillståndsärenden har ökat under de senaste två åren. Inom asylprövningen är det i synnerhet Rysslands invasion av Ukraina som påverkat antalet inkomna ärenden. Källa: Migrationsverket
Vad gör Migrationsverket nu?
För att komma tillrätta med handläggningstiderna i arbetstillståndsärenden har Migrationsverket vidtagit en rad åtgärder. Den enskilt viktigaste åtgärden är att öka antalet personer som arbetar med arbetstillstånd, och under förra året ökade bemanningen från 200 till 300 personer i prövningen.
Vidare har en fokusgrupp inrättats för att se över hela systemet och identifiera förbättringar – där har medarbetare från prövningen en given roll. Digitaliseringen är också en viktig komponent för att göra ansökningsprocessen snabbare, smidigare och mer lättillgänglig för sökanden.
Parallellt arbetar Migrationsverket tillsammans med näringslivet för att vidta de åtgärder som faktiskt efterfrågas. Bland annat finns en extern referensgrupp där det förs en dialog om det ansträngda läget inom arbetstillstånd och olika vägval framåt.
-
Missvisande uppgifter om Migrationsverket i media
En artikel i tidningen Fokus som fått spridning i samhällsdebatten förmedlar uppgifter om Migrationsverkets arbete som ger en förenklad och felaktig bild. Tidningen plockar uppgifter ur olika granskningsrapporter utan att ange hela bakgrunden. Därför vill myndigheten här ge mer information och fakta.
Det stämmer att Migrationsverket sedan 2015 beviljat nästan en miljon uppehållstillstånd. I den siffran ingår allt från tillstånd för asyl och anknytning till beslut för bärplockare, studenter och EU/EES-medborgare. Tidningen Fokus skriver att ”det visar sig att ett stort antal av dem är felaktigt beviljade.” Det stämmer inte.
Anknytningsärenden
Vad gäller anhöriginvandring skriver Fokus: ”I en intern rapport från 2017 framkom att en stor mängd av tillstånden i så kallade anknytningsärenden (anhöriginvandring i dagligt tal) byggde på felaktiga beslutsunderlag.” Det påståendet grundar sig på en av Migrationsverkets interna regionala kvalitetsuppföljningar från 2017, där 443 bifallsärenden om anknytning, arbete och studier följts upp. Den uppföljningen visade bland annat att 8 procent av de granskade anknytningsärendena utretts för lite och 12 procent för mycket. Den visade också att utgången i beslutet bedömdes vara fel i åtta procent av fallen och att det var oklart om utgången var rätt i en lika stor andel. Fokus återger inte de siffrorna utan bara den del av uppföljningen som rörde nyetablerade anknytningar där utgången bedömes som fel i 28 procent av de granskade ärendena. Det delresultatet lyfts fram som belysande för ärendeslaget i stort. Det blir naturligtvis missvisande.
Samma år gjordes en nationell granskning av anknytningsärenden vars övergripande resultat visade att Migrationsverket tog rätt beslut såtillvida att utgången i ärendet var korrekt, uppehållstillstånd beviljades för rätt tid, besluten hade en enhetlig utformning och var begripliga för den sökande. Även den nationella analysen (som baserades på 404 ärenden) visade att vi kunde utveckla förmågan att utreda ärenden efter beskaffenhet. Ibland utreddes för mycket, ibland för lite. Även om utgången normalt var korrekt fanns det undantag. I sex procent av ärenden bedömdes utgången inte vara rätt med avseende på de olika utfallen. Det handlade både om bifall och avslag. Det är något helt annat än den bild som Fokus ger av att ett stort antal beslut felaktigt beviljats.
Situationen runt 2015
Artikeln i Fokus kretsar i stora delar kring perioden runt 2015 när Migrationsverket ställdes inför att på kort tid ta emot över 160 000 asylsökande från redan höga nivåer 2014. Ingen annan myndighet i svensk statsförvaltning har ställts inför att öka sin kapacitet så kraftigt på så kort tid. Det innebar utmaningar som är väldokumenterade i olika granskningar. Trots massiva nyrekryteringar växte sig ärendekön lång.
Migrationsverkets ansvar för antalet asylsökande
En annan aspekt som tas upp är antalet asylsökande i Sverige och vilket ansvar Migrationsverket har för det. När kriget i Syrien bröt ut 2012 och drev svårt utsatta människor på flykt bedömde Migrationsverket att ingen kunde återvända dit. Samtliga övriga EU-länder gjorde samma bedömning. Det var en flyktingström av historiska mått som skapade stor påverkan i hela Europa.
Inledningsvis beviljade myndigheten tillfälliga tillstånd eftersom det var osäkert hur konflikten skulle utvecklas men när kriget eskalerade togs beslut om att bevilja permanenta uppehållstillstånd. Beslutet grundande sig på att det fanns ett generellt behov av skydd och att ingen lösning på konflikten fanns i sikte. Huvudregeln i gällande rätt var då att ge permanent uppehållstillstånd.
Grunder för uppehållstillstånd i asylärenden efter 2015
Det stämmer att Migrationsverket under de exceptionella omständigheter som rådde hade svårt upprätthålla samma kvalitet i prövningen som under normala förhållanden. Det visar de kvalitetsuppföljningar myndigheten gjorde 2016 och 2017.
I tidningen Fokus blir slutsatsen att runt hälften av besluten de här åren kan ha fattats på felaktiga grunder, vilket inte stämmer med innehållet i rapporterna. Det analyserna, som bygger på 400 slumpvis utvalda ärenden vardera år, bland annat visar är att utgången av ärendet bedömdes vara fel i 2 procent av de granskade ärendena 2016 och 4 procent 2017. Det handlade om fel både i fråga om bifall och avslag.
Uppföljningarna visade också att myndigheten i många fall inte utrett ärenden i tillräcklig omfattning i förhållande till ärendenas beskaffenhet. 2016 bedömdes att 20 procent inte var tillräckligt utredda och att det var diskutabelt i 19 procent. Året efter bedömdes att 19 procent av ärendena hade behövt utredas djupare. Det som framkom var bland annat att myndigheten kunde ha gått djupare i ärenden för att få en bättre grund för bedömningen av om personen ska betraktas som flykting eller ha annan skyddsstatus. 2016 bedömdes att en procent fick felaktig status, 2017 att det var sex procent. Det fanns också en andel på 27 respektive 13 procent där klassningen var diskutabel. Som enskild kan man överklaga en statusförklaring och även i efterhand ansöka om ändrad statusförklaring men här fanns en risk för rättsförlust.
Rapporterna visar att det fanns allvarliga kvalitetsbrister men att myndigheten hade ett system för att identifiera bristerna och vidta åtgärder. Själva syftet med de nationella analysrapporter som årligen genomfördes var att bedriva ett systematiskt arbete med att stärka kvaliteten. I analysrapporten från 2017 listas en rad åtgärder som vidtagits med anledning av föregående års rapport och en lista med rekommendationer lämnades som lades till grund för det fortsatta arbetet. Inget av det nämns i Fokus. Och återigen är det viktigt att komma ihåg hur förutsättningarna såg ut.
Även andra påståenden i tidningsartikeln är förenklat beskrivna och skulle kunna förklaras djupare. Medias granskning är viktig och missförhållanden ska belysas när de förekommer. Lika viktigt är dock att granskningar av komplexa skeenden beskriver hela bilden och inte förenklar eller utelämnar centrala delar.
-
Ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina
Det senaste året har miljoner ukrainare flytt kriget. Runt 50 000 av dem kom till Sverige för att få skydd. I dagsläget är runt 40 000 ukrainare inskrivna i mottagningssystemet.
Den 24 februari 2022 gick ryska trupper in i Ukraina, vilket var inledningen till en fullskalig invasion och den största flyktingströmmen i Europa sedan andra världskriget. En dryg vecka efter invasionen aktiverade EU massflyktsdirektivet för ukrainska skyddssökande, och sedan invasionen har nära fem miljoner ukrainare fått uppehållstillstånd i ett EU-land.
Runt 50 000 ukrainare har under året sökt skydd i Sverige, vilket var i linje med huvudscenariot i Migrationsverkets sista prognos för året. Av dessa är cirka 23 000 kvinnor, 11 000 män och 16 000 barn. De allra flesta som kommit från Ukraina det senaste året har sökt – och fått – uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.
– Vi införde i rekordfart en e-tjänst som gjorde det smidigare för de sökande och vi riggade en organisation lika snabbt för att säkerställa att de skulle få besked kort därefter, säger Sara Åhman, tf. direktör vid Migrationsverkets nationella operativa avdelning.
Förstora bildenAntal ukrainare månadsvis som sökt skydd i Sverige från 24 februari 2022–sista januari 2023. Klicka på bilden för att förstora.
Mindre andel har sökt asyl
En mindre grupp ukrainare har sökt asyl, cirka 1 900 personer. En del har sökt asyl för att de inte omfattas av massflyktsdirektivet – de kan till exempel ha lämnat Ukraina före invasionen. En del har sökt både massflyktsdirektivet och asyl – av dem har de som kan få uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet fått det. På grund av det osäkra läget i landet fattar Migrationsverket för närvarande inte beslut i ukrainska asylärenden.
Av dem som fått skydd enligt massflyktsdirektivet har runt 8 900 meddelat att de lämnat Sverige, men det utesluter inte att flera kan ha lämnat landet utan Migrationsverkets kännedom.
40 000 inskrivna i mottagningssystemet
I dagsläget är drygt 40 000 ukrainare inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Nästan 25 000 personer har ordnat boende på egen hand – ofta med hjälp frivilligorganisationer eller svenskar som ställt upp med boende med mera.
Av dem som vänt sig till Migrationsverket för att få hjälp med boende har de allra flesta, drygt 13 000 personer, kunnat anvisas till en kommun och i nuläget är det bara 1 300 som bor i något av Migrationsverkets anläggningsboenden.
– Det som särskiljer dem med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är att de är kvar i vårt mottagningssystem även efter att de flyttat till kommunala boenden. Det sker enligt den nya lag som infördes den 1 juli, en lag som vi som myndighet påtalade behovet av och som möjliggör anvisningar till kommunerna utifrån en jämnare fördelning i landet, säger Sara Åhman.
Migrationsverket för inte statistik över hur många ukrainare som arbetar. Men av dem som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet får cirka 22 000 personer dagersättning.
Osäkerhet om hur kriget utvecklas framåt
Under vintern har antalet skyddssökande från Ukraina inte ökat och huvudscenariot är att 15 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige under 2023. Men det råder fortsatt stor osäkerhet om hur kriget kommer att utvecklas.
– En ytterligare eskalering kan inte uteslutas och skulle kunna leda till att antalet personer som söker skydd återigen ökar kraftigt. Vi har därför kvar det högre scenariot på upp till 100 000 skyddssökande från Ukraina i år, säger Sara Åhman.
De som fick uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet under 2022 behöver ansöka om förlängning för att uppehållstillståndet ska fortsätta gälla. Sista ansökningsdag är den 4 mars och hittills har 30 000 ansökningar kommit in.
Läs mer om att söka förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet
Statistik över skyddssökande från Ukraina
Sverige: Antal ukrainare som sökt uppehållstillstånd
- Totalt: 50 565
- Vuxna kvinnor: 23 071
- Vuxna män: 11 191
- Barn: 16 308
Siffrorna avser perioden 24 februari 2022-31 januari 2023.
Källa: Migrationsverket
EU: Antal sökande enligt massflyktsdirektivet
- Totalt: 4 699 392
Fem största mottagarländer:
- Polen: 1 548 287
- Tyskland: 1 309 694
- Tjeckien: 315 667
- Italien: 190 354
- Spanien: 164 379
Källa: European union agency for asylum, EUAA
-
Årsredovisning 2022 lämnad till regeringen
Kriget i Ukraina påverkade Migrationsverkets verksamhet förra året på flera sätt, från 50 000 ukrainska ansökningar enligt massflyktsdirektivet till omflyttning av personal. Trots detta fattade myndigheten fler beslut än någonsin tidigare i olika ärendeslag.
Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 präglade det gångna året, även för Migrationsverket. På kort tid aktiverades EU:s massflyktsdirektiv och Migrationsverket introducerade bland annat elektroniska ansökningar för att effektivisera handläggningen. Prioriteringen av ukrainska ärenden fick konsekvenser för den övriga prövningen och återvändandearbetet eftersom medarbetare omfördelades inom myndigheten.
"Jag är imponerad över hur myndighetens medarbetare har lyckats lösa uppgiften att handlägga dessa ansökningar och administrera boende och övriga delar i mottagandet. Det har krävt en gemensam kraftsamling och snabbt framtagna e-tjänster och digitala lösningar. Under löpande gång satte vi dessutom ett helt nytt system för boende i funktion. Tack vare den reformen, som trädde i kraft den 1 juli, är Sverige idag bättre rustat att hantera massflyktssituationer genom att alla kommuner delar på ansvaret", skriver generaldirektören Mikael Ribbenvik i förordet till årsredovisningen.
Fler beslut än någonsin
Det fanns även andra faktorer som påverkade Migrationsverkets verksamhet under året. Ny lagstiftning, fler ansökningar och krav på att uppvisa pass i original krävde mer resurser i tillståndsärenden. Det ledde till ökade handläggningstider i arbetstillståndsärenden, och myndigheten inledde en särskild satsning.
"Inom den operativa verksamheten har vi haft fortsatt fokus på att korta ärendeköerna och öka andelen beslut som fattas inom författningsstyrd tid, med en särskild satsning på arbetsmarknadsärenden. En summering av resultatet visar att myndigheten sammantaget har fattat fler beslut än någonsin tidigare i de olika ärendeslagen. Det är starkt med tanke på förutsättningarna", skriver Mikael Ribbenvik i förordet.
Även i medborgarskapsärenden fattades ett historiskt högt antal beslut, drygt 93 000. En positiv utveckling under året kunde konstateras med fler avgjorda äldre ärenden och förkortade kötider i de öppna ärendena, vilket lägger grund för kortade handläggningstider på sikt.
Myndighetens service utvecklas
Med kriget i Ukraina ökade även efterfrågan på myndighetens service samtidigt som personal flyttades till andra delar av myndigheten som behövde bemannas. Trots detta blev svarstiden på e-post kortare och andelen besvarade telefonsamtal ökade. Den digitala servicen utvecklades också men sammantaget har myndighetens service ännu inte nått en tillfredsställande nivå.
Under året ökade förvarskapaciteten med öppnandet av ett nytt förvar i Mölndal, och arbetet med att öka antalet förvarsplatser fortsatte. Antalet verkställda återvändandebeslut minskade jämfört med föregående år, men 55 procent av ärendena avslutades genom ett självmant återvändande vilket var i nivå med de två föregående åren.
Mikael Ribbenvik avslutar förordet: "Dynamiken och variationen i uppdraget är det som får många att vilja jobba på Migrationsverket. Här finns en stark vilja till utveckling och stor erfarenhet av att möta växlande förutsättningar. Jag känner mig därför trygg inför det fortsatta arbetet. Det gångna året visar att vi är robusta i vår förmåga att möta både väntade och oväntade förändringar."
Läs hela Migrationsverkets årsredovisning 2022
Pdf, 9.2 MB, öppnas i nytt fönster. -
Migrationsverket har lämnat in budgetunderlag för 2024–2026 till regeringen
Den 23 februari lämnade Migrationsverket in budgetunderlaget för åren 2024–2026 till regeringen. Inför den nya treårsperioden pekar Migrationsverket på att förutsättningarna ser annorlunda ut idag än för ett år sedan, inte minst med anledning av kriget i Ukraina och den osäkerhet som råder om utvecklingen framåt.
– Med tanke på det osäkra omvärldsläget är det av stor vikt att myndigheten har en finansiering som skapar stabilitet, framhåller planeringsdirektör Annika Gottberg.
Hanteringen av tillfälligt skydd för dem som flytt från Ukraina, och höjda prognoser i andra ärendeslag, innebär att verksamheten ökar i omfattning och blir mer resurskrävande. Samtidigt leder bland annat inflation och prisökningar till oundvikliga kostnadsökningar.
Migrationsverket ser behov av ytterligare drygt 800 miljoner kronor för åren 2024 och 2025. Tillskottet behövs för att klara en mer resurskrävande verksamhet, fortsätta utvecklingen mot kortare väntetider och genomföra de politiska reformerna inom området.
Annika Gottberg framhåller att det föreslagna tillskottet behövs för att myndigheten ska kunna bedriva en verksamhet med en budget i balans.
– Myndigheten behöver stabila förutsättningar för att hantera förändringar, klara grunduppdraget och fortsätta korta väntetiderna så att vi kan ge de sökande besked inom författningsstyrd tid i våra olika ärenden, säger hon.
Annika Gottberg lyfter också fram behovet av satsningar med anledning av de reformer som regeringen vill genomföra inom asyl- och migrationsområdet. Migrationsverkets underlag bygger på en initial bedömning av kostnaderna av det som är känt idag.
– Det krävs bland annat tillskott för att stärka återvändande, återvandring och återkallelse av uppehållstillstånd i enlighet med det uppdrag som myndigheten tilldelats. De reformer som tillkommer behöver finansieras, säger Annika Gottberg.
Jämfört med beräknad nivå i budgetpropositionen för 2023 ser myndigheten ett ökat behov på förvaltningsanslaget med cirka 240 miljoner kronor 2024 och cirka 570 miljoner kronor 2025. Beräkningen bygger på att en del av de ökade kostnaderna kan täckas av EU-fondmedel via asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF).
För övriga anslag ser Migrationsverket totalt sett ett minskat behov av medel för åren 2024 och 2025 i förhållande till beräknade nivåer i budgetpropositionen för 2023.
Om tillskottet av förvaltningsmedel uteblir behöver Migrationsverket minska verksamheten under 2024.
– Det skulle medföra en kraftig ökning av antalet öppna ärenden och längre handläggningstider samt försämra myndighetens förmåga att hantera omvärldsrelaterade förändringar, säger Annika Gottberg.
I budgetunderlaget redovisar Migrationsverket inte bara resursbehoven utan också vilka planer och ambitioner myndigheten har för utvecklingen de kommande åren, bland annat när det gäller service och digitalisering.
Läs mer: Migrationsverkets budgetunderlag 2024-2026
Pdf, 511.9 kB. -
Fler fall av misstänkt människohandel identifierade 2022
Under förra året upptäckte Migrationsverket drygt 500 fall av misstänkt människohandel – nästan dubbelt så många som 2021.
– Ökningen beror på att två av ärendena omfattade ett stort antal personer. Båda dessa gäller misstänkt tvångsarbete, säger Lisa Hultin Knutas, central samordnare mot människohandel på Migrationsverket.Migrationsverket ska på regeringens uppdrag bidra i arbetet mot människohandel. Under förra året identifierade myndigheten totalt 515 misstänkta fall, jämfört med 261 fall under 2021. Cirka hälften av fallen 2022 är knutna till två specifika ärenden.
– Det ena ärendet gäller misstänkt arbetskraftsexploatering i Sverige. Det andra ärendet rör ansökningar om arbetstillstånd där det funnits misstanke om risk för exploatering. I det fallet har personerna inte befunnit sig i Sverige, säger Lisa Hultin Knutas.
Både under 2022 och 2021 var misstänkt tvångsarbete den vanligaste formen av exploatering bland de fall Migrationsverket upptäckte. En femtedel av fallen förra året gäller misstanke om människohandel för sexuella ändamål. När det gäller denna form av exploatering var närmare 90 procent av de misstänkt utsatta kvinnor eller flickor.
Fakta: Identifierade fall av människohandel 2022
Antal fall av misstänkt människohandel/människoexploatering som Migrationsverket identifierade under 2022, uppdelat på kön och ålder:
Kön/ålder
Antal fall
Män
284
Pojkar
10
Kvinnor
210
Flickor
11
Totalt
515
-
Drygt 33 000 personer har sökt förlängt tillfälligt skydd
Den 4 mars stängde ansökan för att förlänga uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Drygt 33 000 personer har ansökt och har nu fram till början på maj på sig att fotograferas för sina nya uppehållstillståndskort.
Närmare 40 000 personer med skydd enligt massflyktsdirektivet var inskrivna i mottagningssystemet den 1 februari när e-tjänsten för ansökan om förlängning öppnade. De fick alla ett brev till sin postadress med information om hur förlängningsansökan går till. Drygt 33 000 personer har nu skickat in en ansökan om förlängt uppehållstillstånd.
– Vi hade räknat med fler ansökningar och kommer nu att titta närmare på varför det inte blev så. Det kan vara så att personer har lämnat Sverige utan att meddela Migrationsverket och därför funnits kvar i vårt mottagningssystem. De kommer i så fall att bli utskrivna från systemet nu, säger Sanela Ovcina, regiondirektör på Migrationsverket.
Av dem som sökt förlängning har cirka 7 200 personer redan hunnit få sina beslut och nya uppehållstillståndskort. De nya korten tillverkas och skickas ut så snart den sökande fotograferats och lämnat fingeravtryck. Besöket för fotografering kan ske fram till den 5 maj och tid för det bokade man vid ansökan.
– Alla som har ansökt i tid har fått en bekräftelse på sin ansökan i form av ett mejl och ett papperskvitto. De dokumenten intygar att man har rätt att vistas i Sverige tills man har fått sitt beslut och nya uppehållstillståndskort, säger Sanela Ovcina.
De som inte ansökt om förlängt uppehållstillstånd men vill stanna i Sverige måste ansöka om skydd enligt massflyktsdirektivet, samt boende och ekonomiskt stöd, på nytt.
Totalt har Migrationsverket sedan i mars förra året beviljat drygt 49 000 personer uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Cirka 9 000 personer har sedan dess registrerats som självmant utresta eller avvikna och därför skrivits ut ur mottagningssystemet.
Läs mer om ansökan om förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet
-
Digitala LMA-kort sparar miljoner
De digitala LMA-korten som infördes den 1 januari 2022 innebär att den asylsökande behåller samma kort under hela asylprocessen. Under förra året ledde det till en besparing på cirka 6,5 miljoner kronor.
– Det nya kortet har också bidragit till färre besök, mindre administration och minskad risk för felaktiga utbetalningar, säger Anna-Johanna Viking, processledare på Migrationsverket.
LMA-kort med QR-kod
Alla asylsökande får ett så kallat LMA-kort från Migrationsverket som ett bevis på att de har rätt att vistas i Sverige under asylprocessen och är berättigade till bland annat subventionerad sjukvård och läkemedel. Korten används vid kontakter med exempelvis kommuner, apotek och sjukvården.
Tidigare behövde LMA-kortet bytas ut när giltighetstiden gick ut, vilket var förenat med både administration och kostnader för nya kort. Men den 1 januari 2022 infördes digitala kort, där alla förtryckta uppgifter som behöver ändras i samband med uppdateringar har tagits bort. Istället finns uppgifterna nu digitalt och kontrolleras genom att man skannar en QR-kod.
– Koden kan skannas av alla som den asylsökande kommer i kontakt med. Den leder till en öppen tjänst på Migrationsverkets externa webbplats som innehåller den information som tidigare fanns tryckt på kortet, förklarar Anna-Johanna Viking, processledare på Migrationsverket.
Korrekta uppgifter i realtid
Ett viktigt syfte med QR-koden är just att uppgifterna nu är korrekta i realtid. Det gör att bara de som har rätt till förmåner får del av dem och felaktiga utbetalningar minskar.
I samband med att de nya korten infördes har också många moment i hanteringen automatiserats. Bland annat beställs nya LMA-kort automatiskt efter det att den asylsökande har lämnat fingeravtryck och fotograferats. När kortet är klart skickas ett brev till den sökande och även det sker med automatik.
– Tidigare lade vi mycket tid på administration runt korten som till exempel att beställa nya och makulera gamla. Nu sparar vi både vår egen tid och skattebetalarnas pengar. För de sökande är det en fördel att kortets giltighet kan förlängas i samband med att han eller hon besöker Migrationsverket i ett annat ärende, säger Nikolaos Rossis, handläggare vid en av Migrationsverkets mottagningsenheter.
LMA betyder lagen om mottagande av asylsökande. LMA-kortet är ett plastkort med ett foto på den asylsökande och som visar att han eller hon är asylsökande.
-
Skärpta krav för permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen
Efter en vägledande dom från Migrationsöverdomstolen ändrar Migrationsverket bedömningen av vad som krävs för att få permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Kravet på egen försörjning måste nu vara uppfyllt när det tidsbegränsade uppehållstillståndet upphör.
– Vi har uppdaterat vår bedömning i enlighet med Migrationsöverdomstolens avgörande, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.Den som ansöker om permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen måste visa att hen kan försörja sig som anställd eller egen företagare. Ansökan ska lämnas in innan det tidsbegränsade uppehållstillståndet slutar att gälla. Tidigare har Migrationsverket dock bedömt att det räcker att kravet på egen försörjning är uppfyllt när ansökan prövas.
I en vägledande dom gör Migrationsöverdomstolen en annan bedömning. Enligt domstolen måste anställningen vara påbörjad innan det tidsbegränsade uppehållstillståndet löper ut.
– Till följd av domen kommer Migrationsverket framöver att kräva att alla villkor för permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen är uppfyllda senast den sista dagen för det tidsbegränsade uppehållstillståndet. Det gäller oavsett om den som söker försörjer sig som anställd eller egen företagare, säger Carl Bexelius.
Förändringen innebär att det inte längre är möjligt att få permanent uppehållstillstånd om man vid ansökningstillfället bara har ett anställningsbjudande, eller ett avtal om en anställning som man kommer att påbörja efter sista dagen för sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd.
– Migrationsöverdomstolens nya dom innebär att kraven för permanent uppehållstillstånd måste vara uppfyllda både när man ansöker och när Migrationsverket prövar ansökan, säger Carl Bexelius.
För att uppfylla lagens krav på ”varaktig försörjning” kräver Migrationsverket att man har en fast anställning eller en visstidsanställning om minst två år. I praktiken kommer det framöver innebära att man kan få avslag om man hade ett avtal om två års anställning när det tidsbegränsade uppehållstillståndet löpte ut, men det vid prövningstillfället återstår mindre än två år av anställningen.
De nya kraven gäller omedelbart
Den nya bedömningen gäller alla ansökningar om permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, och påverkar även de som lämnade in sin ansökan innan Migrationsöverdomstolen meddelade sin dom.
Läs mer
Läs mer om vad som krävs för att få permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen
-
Frågor kring statslöshet klargörs i nytt rättsligt ställningstagande
I ett nytt ställningstagande klargör Migrationsverket hur statslöshet ska definieras och hur myndigheten ska utreda frågan.
– Det här är ett viktigt ställningstagande – både för att frågan i sig är central och för att den har betydelse i flera led, säger Migrationsverkets biträdande rättschef Anna Lindblad.
Det pågår en global FN-kampanj för att statslöshet ska bekämpas fram till 2024. Sverige har fått kritik för att bland annat sakna definition, bestämmelser och närmare styrning av begreppet statslöshet.
– Att vi inte har vägledning i dessa frågor har öppnat för oklarheter i tillämpningen, inte bara internt på Migrationsverket utan även i förhållande till andra myndigheter, säger Anna Lindblad.
Syftet med det rättsliga ställningstagandet är att definiera statslöshet och ge vägledning till hur bedömningen av statslöshet ska gå till när en persons identitet utreds.
– I arbetet med ställningstagandet har vi samverkat med Skatteverket för att åstadkomma största möjliga samsyn, säger Anna Lindblad.
Att vara statslös medför att man saknar många av de rättigheter som tillfaller personer med medborgarskap i ett land. Statslösa berövas ofta grundläggande mänskliga rättigheter som exempelvis tillgång till utbildning, sjukvård, rätt att få pass och möjligheter att resa.
Enligt ställningstagandet ska definitionen i 1954 års FN-konvention om statslösa gälla i Migrationsverkets tillämpning, ”den som ej av någon stat med tillämpning av dess lagstiftning anses såsom dess medborgare”.
Det slås även fast att statslösheten kan vara av avgörande betydelse för den enskilde och att det därför är viktigt att den utreds ordentligt.
Vid en prövning om uppehållstillstånd är frågan om statslöshet en lika viktig del av identiteten som frågan om vilket medborgarskap en person har. Dessutom har frågan om statslöshet betydelse för prövningen om svenskt medborgarskap eftersom statslösa har något kortare krav på hemvisttid än andra – fyra år istället för fem.
Det finns olika orsaker till att en person blir statslös och det styrs i regel av föräldrarnas medborgarskap, var man föds och vilken lagstiftning som gäller. Om ett barn föds i Sverige med utländska föräldrar är det alltså föräldrarnas hemländers lagstiftning kring medborgarskap som avgör.
– Det är en invecklad prövning där vi måste pröva andra länders lagstiftning. Olika länder har olika regler, i vissa länder kan man till exempel ärva medborgarskap från sin mamma men inte sin pappa. I andra länder har det betydelse om föräldrarna är gifta eller inte, säger Anna Lindblad.
Fakta om statslöshet
Det finns två huvudsakliga principer för hur en person får medborgarskap i ett land:
- Territorialprincipen är att den som föds i ett land också får medborgarskap där, det gäller till exempel USA.
- Härstamningsprincipen innebär att det är föräldrarnas medborgarskap som avgör, det gäller i Sverige.
Statistik 2022
Inkomna asylansökningar statslösa: 336
Beviljade uppehållstillstånd: 589
Medborgarskapsärenden: 2156 beviljade, 459 avslag
-
Uppdrag om vandel redovisat till regeringen
I årets regleringsbrev har Migrationsverket i uppdrag från regeringen att analysera möjligheterna att öka kontrollen av vandel och levnad när myndigheten handlägger ansökningar om uppehållstillstånd.
– En stor del av de kontroller kopplade till vandel som idag går att göra gör vi redan. Men ytterligare informationsinhämtning, till exempel genom fler kontrollfrågor vid ansökan, kan göra vandelsprövningen mer effektiv, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.Redan idag görs kontroller om ifall den sökande lever ”ett skötsamt liv” innan Migrationsverket fattar beslut om bland annat uppehållstillstånd för arbete eller studier. När en ansökan om uppehållstillstånd kommer in görs en automatisk kontroll mot Säpos register innan ärendet går vidare till handläggning. För alla personer över 15 år görs också kontroller i Polismyndighetens misstanke- och belastningsregister och i EU:s databas Schengen Information System (SIS).
Fler slagningar i de befintliga systemen bedöms inte vara ett effektivt sätt att öka kontrollen av vandel, bland annat eftersom systemen endast innehåller uppgifter om individer som blivit dömda eller misstänkta för brott i Sverige och Schengen.
Istället menar Migrationsverket att fokus för en utökad vandelsprövning bör vara att hämta in relevanta uppgifter på andra sätt. Exempelvis genom fler individualiserade frågor i ansökningsformuläret till den som söker uppehållstillstånd för första gången.
– Det skulle kunna vara frågor om eventuell tidigare brottslighet, men även frågor för att fånga upp säkerhetsindikatorer. Sådana frågor ställs idag i viss utsträckning till den som söker uppehållstillstånd för arbete eller studier, men de kan vara relevanta även till exempelvis medsökande familjemedlemmar, säger Carl Bexelius.
Bara en begränsad andel ärenden bedöms kunna fångas upp genom fler frågor vid ansökan, men svaren kan också ha ett värde när någon senare ansöker om förlängt eller permanent uppehållstillstånd.
– Om det senare framkommer att en person lämnat oriktiga uppgifter i samband med sin första ansökan kan det ligga till grund för att återkalla uppehållstillstånd. Att Migrationsverket ställer individualiserade frågor i det här sammanhanget kan också tänkas ha en signaleffekt, säger Carl Bexelius.
När Migrationsverket idag gör vandelsprövning handlar det om att kontrollera eventuell brottslighet, annan misskötsamhet i kombination med brottslighet och om personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
– Med gällande lagstiftning är möjligheterna att kontrollera andra faktorer än brottslighet och misstänkt brottslighet begränsade. Det kräver i så fall förändrad lagstiftning, säger Carl Bexelius.
Redovisning: Skärpta kontroller av vandel i tillståndsärenden
Pdf, 236.8 kB, öppnas i nytt fönster. -
Vissa svårigheter med att tillämpa ändrade regler för anhöriginvandring
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss skärpta villkor för anhöriginvandring och att möjligheten till uppehållstillstånd av humanitära skäl begränsas.
– Vi ser vissa svårigheter med att tillämpa de förändringar som föreslås, säger Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, med anledning av att myndighetens yttrande lämnats till regeringen.I ett utkast till lagrådsremiss föreslår regeringen förändringar i utlänningslagen som innebär att villkoren för anhöriginvandring skärps. Bland annat föreslås att möjligheterna till undantag från försörjningskravet för anhöriga begränsas.
Idag har kvotflyktingar möjlighet att få undantag om deras anhöriga ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning inom tre månader från det att de själva kommer till Sverige. Regeringen föreslår att tidsfristen istället, liksom för andra flyktingar, ska gälla från det att personen beviljats uppehållstillstånd eller förklarats som flykting. Man vill också begränsa möjligheten till undantag från försörjningskravet för dem som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande.
– Förändringarna kan innebära att Migrationsverket i en högre andel ärenden behöver avgöra om det är förenligt med Sveriges internationella åtaganden att försörjningskravet upprätthålls. Det kan kräva både mer tid och resurser av myndigheten, säger Anna Lindblad.
Vägledning kring ändrade krav på anknytningsperson
Regeringen vill även ändra kraven för vem som kan vara anknytningsperson. För närvarande är huvudregeln att man för att kunna ta hit familjemedlemmar ska vara svensk medborgare eller ha permanent uppehållstillstånd. Men även en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd kan i vissa fall vara så kallad anknytningsperson. Det förutsätter dock att hen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid.
Regeringen vill ersätta utlänningslagens nuvarande skrivning ”uppehållstillstånd under en längre tid” med begreppet ”varaktigt uppehållstillstånd”.
– Vi ser att det behövs mer vägledning om vad denna förändring innebär i praktiken, säger Anna Lindblad.
Höjd åldersgräns för gifta och sambor
Regeringen föreslår också att gränsen för vid vilken ålder uppehållstillstånd kan vägras höjs från 18 till 21 år för personer som är gifta eller sambo. Migrationsverket ser att den förändringen kan leda till svårigheter i tillämpningen. Det gäller bland annat hur bestämmelsen förhåller sig till ansökningar från personer som inte är gifta eller sambor, men har för avsikt att bli det.
Särskilt ömmande omständigheter kan tas bort
Regeringen föreslår i lagrådsremissen även att möjligheten till uppehållstillstånd av humanitära skäl begränsas. Förslaget är att bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter tas bort. Istället ska barn, liksom vuxna, kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. För barn behöver dock de omständigheter som kommer fram inte ha samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.
– Den förändringen innebär att regelverket blir mindre komplext och det välkomnar Migrationsverket. Den skrivning som föreslås skulle göra det lättare att tillämpa lagen, säger Anna Lindblad.
Fakta: Nuvarande lagstiftning för anhöriginvandring
Den som har permanent uppehållstillstånd i Sverige har möjlighet att ta hit sina familjemedlemmar. Även en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd kan i vissa fall göra det, förutsatt att hen bedöms ha goda utsikter att beviljas ett uppehållstillstånd för en längre tid.
Framför allt är det make eller maka, sambo och minderåriga barn som kan få uppehållstillstånd på grund av anknytning, men i undantagsfall även andra anhöriga. Det kan då till exempel gälla barn över 18 år eller föräldrar till vuxna barn som bor i Sverige.
För att uppehållstillstånd ska beviljas måste anknytningspersonen i de flesta fall kunna försörja sina familjemedlemmar och även stå för en bostad av tillräcklig storlek och standard. I vissa fall går det att få undantag från försörjningskravet.
-
Enkät om situationen för personer från Ukraina
På regeringens uppdrag skickar Migrationsverket idag ut en enkät till personer som beviljats skydd enligt massflyktsdirektivet. Genom enkäten vill regeringen få bättre kunskap om hur skyddsbehövande från Ukraina har det i Sverige.
Regeringen har bett FN:s migrationsorganisation IOM (International Organization for Migration) att genomföra en enkätundersökning bland personer som har lämnat Ukraina för att söka skydd i Sverige. Syftet är att få en bättre bild av hur den här gruppen har det i Sverige och vilka utmaningar de har upplevt, till exempel när det gäller att komma in på arbetsmarknaden. Migrationsverket har fått i uppdrag av regeringen att skicka ut enkäten.
Enkäten går ut den 4 april till alla personer över 18 år som har beviljats skydd enligt massflyktsdirektivet. Enkäten skickas till den mejladress som personerna lämnade när de ansökte om skydd.
Det är frivilligt att svara på enkäten och varken Migrationsverket eller IOM kommer att kunna se vem som har besvarat den.
Läs mer om undersökningen på IOM:s webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. -
Migrationsverket ber om undantag från förvaltningslagen
Migrationsverket, Domstolsverket och tre förvaltningsdomstolar föreslår att man tillfälligt ska pausa prövningen av ärenden där enskilda begär att deras ärende ska avgöras, så kallad dröjsmålstalan.
– Vi ser att prövningen av dröjsmålsärenden tar alltför mycket resurser från den vanliga prövningen. Det leder till längre handläggningstider, vilket motverkar själva syftet med regleringen, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.Migrationsverket, Domstolsverket och förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö har i en skrivelse föreslagit att regeringen under 18 månader ska göra undantag från möjligheten till dröjsmålstalan enligt 12 § förvaltningslagen. Förslaget gäller arbetsmarknads- och medborgarskapsärenden och syftet är att åstadkomma en paus för att kunna korta handläggningstiderna och minska balanserna.
Trots omfattande åtgärder för att korta handläggningstiderna inom arbetstillstånd och medborgarskap är de genomsnittliga tiderna långa. Ett växande antal ansökningar om såväl arbetstillstånd och medborgarskap som dröjsmålstalan gör att resurserna i dagsläget inte kan användas effektivt.
– Att många enskilda begär att deras ärenden ska avgöras tar mycket resurser och leder till att handläggningstiderna generellt blir längre – inte minst som många dröjsmålsärenden överklagas till domstol, säger Mikael Ribbenvik.
Myndigheterna anser att ett undantag från 12 § förvaltningslagen under en övergångsperiod skulle ge dem möjlighet att avgöra ärenden som ligger i balans och på sikt uppnå förordningsstyrda handläggningstider. I skrivelsen föreslås att regeringen gör förändringen genom en förordning som ger ett undantag från bestämmelsen i 12 § förvaltningslagen. Det framgår av förvaltningslagen (4 §) jämfört med regeringsformen (8 kapitlet, 7 §, andra stycket) att regeringen kan göra ett sådant undantag.
Möjligheten till dröjsmålstalan infördes sommaren 2018 för att göra det möjligt för enskilda att skynda på avgörandet i förvaltningsärenden som dragit ut oskäligt länge på tiden.
– Vi påpekade redan i vår remiss att det här kunde leda till motsatsen – alltså längre handläggningstider eftersom våra medarbetare får ägna tid åt att pröva dröjsmålsärenden istället för att pröva ansökningar om arbetstillstånd och medborgarskap i sak, säger Mikael Ribbenvik.
Myndigheterna skriver att "bestämmelsen om dröjsmålstalan förefaller inte vara tänkt att användas för den typen av mängdärenden som ärenden om arbetstillstånd och medborgarskap är. Bestämmelsen är avsedd för mer komplicerade ärenden där handläggningstiden drar ut på tiden, exempelvis skatteärenden."
Hemställan till justitiedepartementet
Pdf, 288.8 kB, öppnas i nytt fönster.Fakta – handläggningstider m.m.
- Antalet inkomna ärenden om arbetstillstånd och medborgarskap har ökat med 18 procent 2022 jämfört med 2018.
- Under 2022 inkom cirka 190 000 ärenden i de två ärendeslagen tillsammans.
- Under 2022 cirka 75 000 ärenden om dröjsmålstalan.
- Balanserna har ökat med i genomsnitt 20 000 ärenden per år.
- Genomsnittlig handläggningstid arbetstillstånd: 171 dagar.
- Genomsnittlig handläggningstid medborgarskap: 431 dagar.
- Till förvaltningsdomstolarna har det de senaste åren överklagats mellan 13 000 och 33 000 ärenden om dröjsmålstalan per år.
Förvaltningslagens allmänna skyndsamhetskrav gäller för all Migrationsverkets prövning, men för vissa ärendeslag finns även särskilda författningsreglerade handläggningsfrister. För arbetstillståndsärenden är den fristen fyra månader, för medborgarskap saknas sådan tidsfrist.
Gällande dröjsmålstalan finns det däremot en frist på sex månader (180 dagar) från ansökningsdagen innan sökanden får lämna in ansökan om att ärendet ska avgöras. Den fristen är kortare för arbetstillståndsärenden, fyra månader (120 dagar).
-
JO-kritik mot förvarsverksamheten i Mölndal
JO uppmärksammar efter en granskning brister vid Migrationsverkets förvar i Mölndal.
– Vi ser allvarligt på kritiken. En del av det som lyfts fram är redan åtgärdat. Men vi kommer självklart att titta noga på övriga delar, särskild det som handlar om bemötandefrågor, säger Sara Sjudin, sektionschef i Migrationsverkets region Väst.JO gjorde i januari en oanmäld inspektion av Migrationsverkets förvar i Mölndal. I det protokoll som nu publicerats uppmärksammar myndigheten ett flertal brister vid förvaret, bland annat vad gäller personalens bemötande av de förvarstagna.
– Förvaret var vid tiden för inspektionen nyöppnat och vi har utvecklat arbetssätt och rutiner sedan dess, säger Sara Sjudin.
All personal som rekryteras till förvaren måste uppfylla grundkraven, som omfattar genomförd gymnasieutbildning och godkända språktester.
– Alla förvarsanställda får också en särskild utbildning. Då vi har anställt många medarbetare på kort tid har utbildningen dock behövt delas upp i flera delar som istället ges över längre tid, säger Sara Sjudin.
Enligt JO har förvaret varken rutiner eller en organisation som möter det lagstadgade kravet på läkarundersökning vid vissa beslut om avskiljande. Vid besöket noterade man även brister vad gäller anpassningen för att ta emot barn.
– En del av de brister som framförs är redan åtgärdade, till exempel har utrustning till barn köpts in. Andra uppgifter stämmer inte. Förvarstagna har tillgång till sjukvård fem dagar i veckan och en läkare kan också tillkallas vid behov, säger Sara Sjudin.
Vidare riktar JO kritik mot säkerhetsrutinerna vid förvaret. Redan 2017 efterfrågade Migrationsverket från regeringen större möjligheter att söka igenom boenderum och utföra kroppsvisitationer.
– JO:s kritik aktualiserar än mer behovet av förändrad lagstiftning på det här området. Kritiken som förs fram gällande förvarets säkerhetsrutiner behöver också vägas mot vår plikt att värna säkerheten och tryggheten för både den egna personalen och de förvarstagna. Samtidigt är det självklart att varje säkerhetsinsats om berör individens integritet och rättigheter måste övervägas noga och utföras med respekt för alla förvarstagna, säger Sara Sjudin.
Läs mer på JO:s webbplats: JO uppmärksammar allvarliga brister i förvaret i Mölndal
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. -
Migrationsverkets service på fler statliga servicekontor
Från och med i höst kommer Migrationsverkets service att erbjudas på flera av ytterligare Statens servicecenters servicekontor. Det står klart efter att Migrationsverkets generaldirektör undertecknat en överenskommelse om fortsatt samverkan.
Sedan 2021 har Statens servicecenter erbjudit service för Migrationsverkets räkning på ett antal statliga servicekontor. Bland annat har besökare kunnat få stöd i att använda digitala självbetjäningstjänster, samt information om regelverk och processer.
Nu tas sista steget i samverkan genom att Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik har skrivit på en överenskommelse som innebär att Statens servicecenter ska erbjuda Migrationsverkets service på fler orter. Även utbudet av tjänster ska öka på sikt.
– Samverkan mellan myndigheterna har fungerat väl och den pilotverksamhet som genomförts visar på goda resultat. Med det här avtalet kan vi fullt ut utveckla samarbetet med Statens servicecenter. Det är positivt att vi på det sättet kan öka vår tillgänglighet och underlätta kontakten med våra sökande samtidigt som vi använder statens resurser på ett effektivt sätt, säger Mikael Ribbenvik.
Service på fler orter
Statens servicecenter har 131 servicekontor i Sverige och i dagsläget erbjuds Migrationsverkets service på 14 av dessa.
Till hösten kommer även följande orter att erbjuda service för myndighetens räkning: Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Västerås, Örebro, Kiruna, Umeå, Sundsvall, Skellefteå, Växjö, Södertälje, Uppsala och Luleå. De nya kontoren kommer att införas stegvis.
-
Verkställighetsstopp till Sudan
Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius har beslutat att utfärda ett rättsligt ställningstagande om verkställighetsstopp med anledning av de strider som har brutit ut i Sudan.
I helgen utbröt våldsamma strider i huvudstaden Khartoum i Sudan mellan den paramilitära styrkan RSF och landets reguljära armé. Situationen är allvarlig och Migrationsverket följer utvecklingen i landet.
Ta del av det rättsliga ställningstagandet
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. -
Migrationsverket hemställer om lagändring för potentiella säkerhetshot
Personer som misstänks för exempelvis terrorism eller krigsbrott och som utgör ett säkerhetshot mot Sverige men som inte kan utvisas, har i dag samma förmåner som skyddsbehövande. Det vill Migrationsverket ändra på och har därför hemställt hos regeringen om en lagändring.
– Det är enligt vår mening orimligt att individer som vi beslutat ska utvisas eftersom de bedöms utgöra säkerhetshot, eller för att de misstänks för synnerligen allvarlig brottslighet, ska tillåtas etablera sig i landet och ha samma rättigheter och förmåner som skyddsbehövande, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.Säkerhetspolisen och Migrationsverket har ett nära samarbete och bland dem som söker asyl eller uppehållstillstånd i Sverige upptäcks ibland misstänkta säkerhetshot. Personerna kan exempelvis misstänkas ha kopplingar till internationell terrorism. I de fall Säkerhetspolisen uppfattar att personerna utgör ett hot mot Sverige fattar Migrationsverket beslut om utvisning, men personerna blir ändå ofta kvar i landet. Det beror på att det som regel inte går att verkställa besluten eftersom ingen får utvisas till ett land där han eller hon riskerar dödsstraff, tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling.
En potentiell terrorist som löper risk i hemlandet kan med andra ord vägras asyl, men inte skickas tillbaka för att det strider mot internationella konventioner. Det kan också röra sig om personer som kan misstänkas ha begått krigsförbrytelser eller andra grova brott.
Utifrån hur nuvarande lagstiftning är utformad har Migrationsverket därmed inget annat val än att ge dessa individer tillfälliga uppehållstillstånd (ett år). Med uppehållstillståndet följer en rad förmåner som t.ex. arbetstillstånd, folkbokföring och tillgång till det svenska välfärdssystemet.
– I förlängningen kan detta innebära att inkomster eller medel ur den svenska välfärden används för att finansiera säkerhetshotande verksamhet, säger Mikael Ribbenvik.
Frågan är inte ny. Redan 2017 prövade Migrationsverket att inhibera (tillfälligt stoppa) en utvisning i stället för att bevilja tillfälligt uppehållstillstånd för att personen därmed inte skulle ges tillgång till de förmåner som ett uppehållstillstånd ger. Ärendet överklagades till Migrationsöverdomstolen som höll med i sak, men till sist ändå landade i slutsatsen att det saknades förutsättningar i gällande rätt för att besluta om anstånd eller inhibition.
Om någon öppning kring en persons utvisning inte skett när tiden för uppehållstillståndet löper ut tvingas dessutom Migrationsverket att förlänga uppehållstillståndet under ytterligare ett år. Det gör att antalet individer hela tiden ökar och sedan 2020 har ett sextiotal personer som bedömts utgöra säkerhetshot beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd. Om man dessutom lägger till de personer som till exempel uteslutits från skyddsstatus på grund av misstankar om folkrättsbrott med mera så rör det sig om cirka 340 personer.– Det här urholkar trovärdigheten för vårt system, något vi påtalade för regeringen redan för tre år sedan. Det är högst rimligt att vi nu får samma typ av bestämmelser som andra länder har. De föreslagna författningsändringarna skulle bidra till att öka Sveriges förmåga att reducera säkerhetshot kopplade till individer som befinner sig i landet, avslutar Mikael Ribbenvik.
-
Ukrainare kan bli kvar länge i Sverige enligt ny prognos
Allt mer talar för att kriget i Ukraina kan pågå länge. I en ny prognos utgår Migrationsverket från att det tillfälliga skyddet enligt EU:s massflyktsdirektiv förlängs till den 4 mars 2025 och att många skyddsbehövande blir kvar i Sverige efter det.
– Vi antar att det stora flertalet kommer att vilja stanna i Sverige om kriget fortsätter och att de då ansöker om framför allt asyl, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket.Personer som har flytt från Ukraina kan få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv. I dagsläget gäller skyddet till den 4 mars 2024. I den prognos som publiceras idag utgår Migrationsverket från ett nytt huvudscenario som baseras på ett långvarigt krig och att EU förlänger skyddet i ytterligare ett år.
Enligt massflyktsdirektivet kan det tillfälliga skyddet gälla som längst i tre år och skulle därmed upphöra den 4 mars 2025 även om det fortfarande pågår ett krig i Ukraina. Migrationsverket bedömer det som sannolikt att flertalet av dem som har haft tillfälligt skydd i Sverige då ansöker om uppehållstillstånd på en annan grund – framför allt asyl, men även arbetstillstånd.
– En utveckling med ett långvarigt krig i Ukraina framstår som allt mer trolig. Om kriget fortsätter är det rimligt att anta att flertalet av dem vars tillfälliga skydd löper ut vill stanna kvar i Sverige. Incitamenten att stanna antas också öka ju längre man vistas här, säger Annika Gottberg.
Migrationsverkets huvudscenario för 2023 är, liksom i föregående prognoser, att 15 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige i år. Även för 2024 har ett huvudscenario tagits fram och på 10 000 skyddssökande nästa år.
Fler bedöms lämna Sverige
Cirka 13 000 personer som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet väntas lämna Sverige under 2023 – 3 000 fler än i föregående prognos. Migrationsverket justerar upp siffran efter att många personer blivit utskrivna ur mottagningssystemet sedan den 4 mars, då de inte ansökt om att förlänga sina uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Bedömningen är att dessa personer har lämnat Sverige utan att meddela Migrationsverket.
Totalt har cirka 20 procent av dem som fått tillfälligt skydd registrerats som utresta från Sverige. Ungefär en tredjedel har uppgett att de ska återvända till Ukraina, men det kan röra sig om fler än så.
– För resterande två tredjedelar är landet de avsett att åka till okänt eller så har de angett ett annat land än Ukraina som destination. En liten andel av dem som rest ut från Sverige har kommit tillbaka, säger Annika Gottberg.
Ökade mottagningskostnader
Cirka 44 000 personer med tillfälligt skydd uppskattas vara inskrivna i mottagningen den 4 mars 2025. Därefter antas omkring hälften söka asyl i Sverige om kriget fortsätter. Potentiellt kan det handla om 22 000 ytterligare ukrainska asylansökningar under 2025.
Att skyddsbehövande från Ukraina beräknas stannar kvar längre i Sverige påverkar mottagningskostnaderna, bland annat i form av ersättningar till kommuner, regioner och sökande. Det har också betydelse för Migrationsverkets behov av resurser.
– Vi ser fortsatt ett stort behov av att Migrationsverket har en stabil dimensionering framöver. Dels mot bakgrund av omvärldsläget, dels för att kunna fortsätta det pågående arbetet med att korta handläggningstiderna. Det nya huvudscenariot för Ukraina innebär också att kapaciteten inom mottagningen och asylprövningen behöver öka under 2025 och 2026, säger Annika Gottberg.
Prognosen i siffror
Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2023 uppgår till cirka 4,7 miljarder kronor.
Scenarier för antalet skyddssökande från Ukraina till Sverige
Scenarier 2023:
- Lägre scenario: 10 000
- Huvudscenario: 15 000
- Högre scenario: 70 000
Scenarier 2024:
- Lägre scenario: 1 000
- Huvudscenario: 10 000
- Högre scenario: 100 000
Antal som lämnar landet
Migrationsverket bedömer att cirka 13 000 personer som beviljats tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet lämnar Sverige under 2023 och cirka 8 000 personer under 2024.
Planeringsantaganden för 2023, inkomna ansökningar övriga ärendekategorier
Siffror i parentes avser jämförelse med antagandena för 2023 i prognosen från februari i år:
- Asyl, förstagångsansökningar: 16 000 (16 000)
- Asyl, förlängningsansökningar: 33 000 (33 000)
- Studerandeärenden: 30 000 (27 000)
- Anknytningsärenden: 45 000 (45 000)
- Medborgarskapsärenden: 80 000 (80 000)
- Arbetsmarknadsärenden: 100 000 (100 000)
Kommunmottagna och kvotflyktingar
Antalet kommunmottagna beräknas uppgå till cirka 9 400 under 2023. Kommunmottagna omfattar nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga samt 900 kvotflyktingar, som Migrationsverket har i uppdrag att överföra till Sverige i år.
Skyddssökande från Ukraina som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ingår inte i prognosen för kommunmottagandet då de är fortsatt inskrivna hos Migrationsverket.
Återvändande
Antalet självmant utresta (med avslag på asylansökan) beräknas till cirka 4 200 personer under 2023 och cirka 4 000 under 2024. Detta omfattar inte personer från Ukraina som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.
Läs prognosen i sin helhet
Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster. -
Migrationsverket svarar: hur många åker tillbaka till sitt hemland?
I den här delen av Migrationsverket svarar belyser vi återvändande och återvandring – två områden som ofta blandas ihop men som är två helt olika saker.
På vilka olika sätt kan personer återvända eller återvandra?
Vi inleder med att reda ut en första grundläggande fråga: vad är skillnaden mellan återvändande och återvandring?
Ett förenklat svar är att återvändande är när en person har fått ett beslut om avvisning eller utvisning som innebär att denne är skyldig att lämna Sverige och Schengenområdet. Om personen inte följer beslutet kan ärendet lämnas över till polisen – överlämnandet kan ske på två grunder: antingen för att det behövs tvång för att verkställa beslutet, eller för att personen håller sig undan och måste efterlysas. Migrationsverket avslutar återvändandeärendet när personen har rest ut eller om ärendet lämnas över till polis för verkställighet. Vi förklarar begreppet verkställighet längre ner.
Återvandring är istället när en person som har ett giltigt uppehållstillstånd själv väljer att lämna Sverige och flytta tillbaka till hemlandet eller ett annat land där personen har rätt att vistas.
Vad händer efter beslutet?
Beroende på om man har fått ett beslut om avvisning eller utvisning har man olika lång tid på sig att lämna Sverige. Vid avvisning gäller två veckor och vid utvisning fyra. Om det finns särskilda skäl kan man få längre tid än så på sig att lämna Sverige. Tiden börjar räknas från när beslutet har fått laga kraft – alltså vid tidpunkten då det inte längre går att överklaga. Migrationsverket ansvarar för att hålla återvändandesamtal med den som ska återvända för att ge stöd och information om, bland annat, hur återvändandet går till och vad myndigheten kan bistå med.
När en person med ett återvändandebeslut har rest ut ur Sverige och Schengenområdet säger man att beslutet är verkställt – men att Migrationsverket har fattat beslut om av- eller utvisning betyder inte alltid att myndigheten kan verkställa beslutet. I vissa fall kan det saknas praktiska förutsättningar för att en person ska kunna återvända. Det handlar framför allt om situationer där:
- Den som måste återvända är ett barn utan vårdnadshavare och det saknas ordnat mottagande i hemlandet – då får en utvisning inte genomföras även om ett sådant beslut har fattats.
- Personen inte vill medverka till att skaffa en resehandling och myndigheten inte heller kan hjälpa till med det. Att myndigheten inte kan hjälpa till med att skaffa en resehandling kan bero på att det inte finns tillräckligt med uppgifter om personen i ärendet eller att det inte finns något återtagandeavtal med landet i fråga: det vill säga ett avtal om strukturerat samarbete med mottagarlandet vid ett återvändande.
Vad kan Migrationsverket göra?
En vanlig missuppfattning är att Migrationsverket utvisar personer med tvång. Det stämmer inte. Migrationsverket arbetar endast med självmant återvändande och får inte tvinga en person att återvända. Däremot har Migrationsverket möjlighet att fatta beslut om att ta en person i förvar för att därefter, om personen fortsatt vägrar att följa sitt återvändandebeslut, lämna över ärendet till Polismyndigheten som har rätt att använda tvång om det behövs. Det är dock viktigt att poängtera att verkställandet ska ske på ett så humant och rättssäkert sätt som möjligt.
Stöd vid återvändande
En person som har fått beslut om av- eller utvisning och ska återvända har i vissa fall rätt till ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Det kallas för återetableringsstöd och syftar till att underlätta återetablering i hemlandet. Det är endast medborgare i vissa länder som har rätt till stödet – bland annat Afghanistan, Eritrea, Irak, Palestina och Somalia.
Storleken på återetableringsstödet beror på hur gammal den sökande är – 30 000 kronor för den som har fyllt 18 år och 15 000 kronor för den som är minderårig. Stödet kan inte överstiga 75 000 kronor per familj.
Stöd vid återvandring
I vissa fall kan Migrationsverket betala ut resebidrag till personer som vill återvandra till sitt hemland. Det gäller för den som har uppehållstillstånd:
- som flykting
- som skyddsbehövande
- på grund av synnerligen ömmande omständigheter, eller
- som kvotflykting.
Den som vill återvandra kan, förutom bidrag för den faktiska resan, också få bidrag i kontanter. Hur mycket man kan få beror på hur gammal man är och hur många som ingår i familjen: högst 10 000 kronor för varje vuxen och 5 000 kronor för varje minderårigt barn. En familj kan inte få mer än 40 000 kronor sammanlagt i kontanter.
Totalt inkom 33 ansökningar om återvandringsbidrag under förra året, varav två stycken beviljades.
Under 2022 registrerades totalt 11 580 återvändandeärenden, diagrammet visar hur många av dessa som har rest ut självmant.
Alla som återvänder reser inte ut enligt sitt beslut (att lämna Schengen) utan reser istället till ett annat land inom Schengen. Diagrammet visar hur fördelningen har sett ut för de återvändandeärenden som avslutades 2022.
Så många återvändandeärenden överlämnades till polis under 2022, antingen för att det behövdes tvång eller för att personen var avviken.
Vilka medborgarskap var vanligast bland de som återvände självmant under 2022? Diagrammet visar de tio största medborgarskapen.
Så många återvände 2022
Under 2022 registrerades 11 580 återvändandeärenden. Ett återvändandeärende registreras av Migrationsverket när beslutet om av- eller utvisning blir verkställbart, vilket vanligtvis sker genom att det får laga kraft.
Av dessa 11 580 beslut är 4 409 individer idag registrerade som självmant utresta – 3 723 har rest enligt sitt beslut och lämnat Schengen, resterande har rest till ett annat land inom Schengen.
Ser man tillbaka några år har antalet registrerade återvändandeärenden minskat: under 2020 registrerades 18 523 ärenden, och under 2021 registrerades 13 782.
Vad gäller faktiska utresor har Migrationsverket registrerat 6 800 självmana återvändanden under 2020 och 6 300 under 2021.
Migrationsverket lämnade under året över 4 674 ärenden till polis – 3 666 på grund av att personen var avviken och 1 008 på grund av att man behövde använda tvång.
För samtliga frivilliga utresor under 2022 stod Irak, Uzbekistan, Albanien, Ryssland och Ukraina för de fem största medborgarskapen.
Vad händer framåt?
Migrationsverket har flera uppdrag av regeringen som berör återvändande och återvandring. Detta är därför frågor som kommer att fortlöpa under hela 2023.
Bidra till att öka det självmana återvändandet
Migrationsverket ska skapa förutsättningar för att personer med beslut om av- eller utvisning i asylärenden och tillståndsärenden ska återvända självmant i större utsträckning. Det gäller även personer med beslut om avvisning med omedelbar verkställighet – vilket exempelvis kan handla om att en asylansökan bedöms som uppenbart ogrundad och det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund.
Samverkan för att effektivisera återvändandearbetet
Ett annat uppdrag är att Migrationsverket tillsammans med Polismyndigheten och Skatteverket ska se över hur myndigheterna ska samverka för att bidra till ett effektivare återvändandearbete.
Antalet verkställigheter ska öka med 50 procent
Migrationsverket och Polismyndigheten har i uppdrag att gemensamt öka antalet verkställigheter av avvisnings- och utvisningsbeslut med 50 procent under 2023 jämfört med år 2021 – vilket i siffror betyder knappt 9 000 personer.
Kunskapen om och antalet som återvandrar ska öka
Migrationsverket ska öka kunskapen om vilket stöd som erbjuds för den som återvandrar frivilligt – i syfte att få fler att göra det. Här har en arbetsgrupp på Migrationsverket tillsatts för att komma framåt i det nya uppdraget.
Ett par siffror i texten har uppdaterats efter publicering.
Så många återvände 2022
Under 2022 registrerades 11 580 återvändandeärenden. Ett återvändandeärende registreras av Migrationsverket när beslutet om av- eller utvisning blir verkställbart, vilket vanligtvis sker genom att det får laga kraft.
Av dessa 11 580 beslut är 4 409 individer idag registrerade som självmant utresta – 3 723 har rest enligt sitt beslut och lämnat Schengen, resterande har rest till ett annat land inom Schengen.
Ser man tillbaka några år har antalet registrerade återvändandeärenden minskat: under 2020 registrerades 18 523 ärenden, och under 2021 registrerades 13 782.
Vad gäller faktiska utresor har Migrationsverket registrerat 6 800 självmana återvändanden under 2020 och 6 300 under 2021.
Migrationsverket lämnade under året över 4 674 ärenden till polis – 3 666 på grund av att personen var avviken och 1 008 på grund av att man behövde använda tvång.
För samtliga frivilliga utresor under 2022 stod Irak, Uzbekistan, Albanien, Ryssland och Ukraina för de fem största medborgarskapen.
Vad händer framåt?
Migrationsverket har flera uppdrag av regeringen som berör återvändande och återvandring. Detta är därför frågor som kommer att fortlöpa under hela 2023.
Bidra till att öka det självmana återvändandet
Migrationsverket ska skapa förutsättningar för att personer med beslut om av- eller utvisning i asylärenden och tillståndsärenden ska återvända självmant i större utsträckning. Det gäller även personer med beslut om avvisning med omedelbar verkställighet – vilket exempelvis kan handla om att en asylansökan bedöms som uppenbart ogrundad och det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund.
Samverkan för att effektivisera återvändandearbetet
Ett annat uppdrag är att Migrationsverket tillsammans med Polismyndigheten och Skatteverket ska se över hur myndigheterna ska samverka för att bidra till ett effektivare återvändandearbete.
Antalet verkställigheter ska öka med 50 procent
Migrationsverket och Polismyndigheten har i uppdrag att gemensamt öka antalet verkställigheter av avvisnings- och utvisningsbeslut med 50 procent under 2023 jämfört med år 2021 – vilket i siffror betyder knappt 9 000 personer.
Kunskapen om och antalet som återvandrar ska öka
Migrationsverket ska öka kunskapen om vilket stöd som erbjuds för den som återvandrar frivilligt – i syfte att få fler att göra det. Här har en arbetsgrupp på Migrationsverket tillsatts för att komma framåt i det nya uppdraget.
Ett par siffror i texten har uppdaterats efter publicering.
-
Prövningen av ansökningar från bärplockare är igång
Antalet ansökningar om arbetstillstånd för bärplockning från thailändska medborgare har minskat något i år. Handläggningen av tillstånden pågår men är något försenad.
— En orsak till minskningen kan vara den missvisande nyhet som spreds i januari om att ambassaden i Bangkok stoppar viseringar för bärplockare på grund av missförhållanden. Men det är inte ambassaden som utfärdar arbetstillstånd. Det är Migrationsverkets uppdrag att pröva och bevilja dessa, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Fram till vecka 19 i år har 2 850 ansökningar om arbetstillstånd från thailändska bärplockare lämnats in till myndigheten. Än så länge har ansökningarna dock bara börjat komma in.
Bärplockare från Thailand är viktiga säsongsresurser för svenska bärplockarföretag. Det är Migrationsverket medvetet om. Samtidigt får myndigheten signaler om oseriösa kontrakt och uteblivna löner kopplat till lokala bemanningsföretag i Thailand.
— Uppgifterna om missförhållanden kommer från den svenska ambassaden. Migrationsverket tar uppgifterna på mycket stort allvar och som myndighet är vi skyldiga att agera, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Under 2023 kommer Migrationsverket att stärka kontrollen av såväl svenska företag som lokala bemanningsföretag som de svenska företagen anlitar.
Liksom tidigare läggs stor vikt vid vad som skett under tidigare genomförda säsonger, det vill säga att både thailändska och svenska aktörer visar att åtaganden gentemot bärplockare och myndigheter har fungerat.
Det görs bland annat genom att kontrollera att kontrakt finns och att svenska företag har betalat de thailändska bemanningsföretagen för utförda tjänster.
Kort sagt så ska det finnas faktiska anställningsförhållanden mellan bemanningsföretagen och bärplockarna.
Utöver det utgår Migrationsverket som tidigare från att den enskilde bärplockaren får information om anställningsvillkor och förutsättningarna för arbetet i Sverige.
— Vi räknar ändå med att få in närmare 6 000 ansökningar i år. Prövningen av dessa ansökningar kommer att ta tid. Med ett gott samarbete mellan oss, ambassaden, de thailändska bemanningsföretagen och bärplockarföretagen i Sverige kommer det att ändå gå bra, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Kan svenska bärplockarföretag säkerställa att ansökningar om arbetstillstånd skickas till Migrationsverket under maj hinner myndigheten troligen pröva ansökningarna innan bärsäsongen normalt startar. Det förutsätter dock att de sökande uppfyller villkoren för tillståndet.
Faktaruta
Så här många arbetstillstånd för bärplockare av vilda bär beviljades från 2015 till 2022:
2022: 6 594
2021: 5 176
2020: 3 092
2019: 6 199
2018: 4 987
2017: 3 079
2016: 3 326
2015: 3 990- Genom åren är det uteslutande thailändska medborgare som anlitas som plockare av vilda bär i Sverige, exempelvis lingon, hjortron och blåbär.
- Migrationsverket äger uppdraget att pröva och utfärda arbetstillstånd för bärplockare.
- Ambassadens roll är att kontrollera pass i original, fotografera och ta fingeravtryck på sökande.
- Den som vill komma till Sverige och plocka bär ska lämna in en ansökan till Migrationsverket och få den beviljad innan inresa.
- Företag som anlitar utländska bärplockare tecknar på eget initiativ kollektivavtal med fackförbundet Kommunal.
- En bärplockare behöver såsom andra löntagare som vill arbeta i Sverige kunna leva upp till gällande försörjningskrav om minst 13 000 kronor i månaden före skatt.
-
Snabbare för högkvalificerad arbetskraft att komma till Sverige
Bättre service till arbetsgivare som anställer högkvalificerad arbetskraft ska minska handläggningstiden hos Migrationsverket och därmed bidra till ett konkurrenskraftigt Sverige.
I regleringsbrevet för 2023 fick Migrationsverket i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring. För att möta det uppdraget och för att ta ett omtag av hela processen för arbetstillstånd har Migrationsverket beslutat att införa en ny modell för att hantera arbetstillståndsärenden samt inrätta enheter för internationell rekrytering. Den nya modellen främjar särskilt rekryteringen för arbetsgivare som söker högkvalificerad arbetskraft utanför EU, men syftar också till att korta handläggningstiden för alla arbetsmarknadsärenden.
– En välfungerande process för arbetskraftsinvandring är viktig för att företagen ska kunna rekrytera, växa och investera i Sverige, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör på Migrationsverket.
Bättre service
För att kunna stödja arbetsgivare att etablera sig och rekrytera arbetskraft kommer Migrationsverket att ge bättre service till de som anställer högkvalificerad arbetskraft och därmed bidra till ett konkurrenskraftigt Sverige.
– Vi kommer göra kommunikationssatsningar efter behov och serviceteam kommer stödja företag och arbetsgivare vid bland annat rekrytering av högkvalificerad arbetskraft samt vid stora nyetableringar, säger Mikael Ribbenvik.
30 dagar handläggningstid
När den nya modellen är implementerad ska en komplett ansökan om arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft få beslut inom 30 dagar.
– Att vi hjälper dessa arbetsgivare att göra en komplett ansökan minskar handläggningstiden. Det ska vara enklare för arbetsgivaren att kontakta oss och få stöd i processen, säger Mikael Ribbenvik.Modellen innebär att arbetstillståndsärenden delas in i fyra olika kategorier utifrån yrke och bransch.
– Den nya modellen innebär ett större fokus på arbetsgivarens möjlighet att få hit högkvalificerad arbetskraft. Nya enheter för internationell rekrytering kommer uteslutande att handlägga, och ge service till de arbetsgivare som rekryterar denna grupp, säger Mikael Ribbenvik.De nya enheterna för internationell rekrytering kommer ersätta dagens certifieringsprocess, som redan idag hanterar en stor del av alla arbetstillståndsansökningar till högkvalificerade yrken. Det innebär att certifieringen kommer fasas ut.
Införandet av den nya modellen planeras ske i slutet av 2023. En arbetsgrupp skapas för dialog med näringslivet om införandet av den nya modellen.
-
31 000 personer har fått förlängt tillfälligt skydd
Cirka 31 000 personer från Ukraina har hittills beviljats förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet. Nio av tio av dem som ansökt har nu fått sina beslut.
– Så här långt har nästan alla vars ärenden vi prövat i sak beviljats förlängt uppehållstillstånd till den 4 mars 2024, säger Sanela Ovcina, regiondirektör på Migrationsverket.Under perioden 1 februari till 4 mars kunde personer med skydd enligt massflyktsdirektivet ansöka om att förlänga sina uppehållstillstånd. Drygt 33 000 personer skickade in en ansökan om förlängning.
Migrationsverket har nu fattat beslut i drygt 31 000 ärenden och nästan lika många personer har beviljats fortsatt skydd. Drygt 2 000 förlängningsansökningar återstår att avgöra.
De som ansökt om förlängning har gjort det via en e-tjänst och handläggningen sker till stor del med automatik. Men i vissa fall krävs mer manuell hantering.
– Det kan innebära att processen tar längre tid, men vår bedömning är att i princip alla ska ha fått beslut innan maj månad är slut, säger Sanela Ovcina.
I januari, innan förlängningsansökan öppnade, var närmare 39 000 personer med skydd enligt massflyktsdirektivet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Sedan dess har omkring 5 500 personer skrivits ut ur systemet. Migrationsverkets bedömning är att flertalet av dem har lämnat Sverige utan att meddela myndigheten.
Sedan årsskiftet får alla som för första gången ansöker om och beviljas skydd enligt massflyktsdirektivet uppehållstillstånd till den 4 mars nästa år. Det innebär att drygt 33 000 personer från Ukraina för närvarande har ett giltigt uppehållstillstånd till det datumet.
Läs mer om skydd enligt massflyktsdirektivet
Mer statistik över ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet
-
Beslut om utveckling av förvarsverksamheten
Migrationsverkets generaldirektör har beslutat om en samlad strategisk utveckling av förvarsverksamheten. Syftet är att stärka förvaren som attraktiva arbetsplatser med en trygg och säker miljö för både medarbetare och förvarstagna, samtidigt som kapaciteten utökas med 100 förvarsplatser till år 2025 – helt i enlighet med det uppdrag myndigheten fått från regeringen.
De senaste åren har Migrationsverkets förvarsverksamhet utökats och kommer fortsätta öka. Antalet förvarsplatser är av central betydelse för att återvändandet ska fungera. Men förutom fler förvarsplatser behöver myndigheten tillgodose alla behov som både anställda och förvarstagna har så att hela systemet fungerar optimalt och gynnar det samlade arbetet med återvändande.
– Här har vi ett utrymme för utveckling där vi bland annat ska se om det behövs regeländringar för att skapa bättre förutsättningar för myndigheten att bedriva förvarsverksamhet, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Fler platser bedöms kunna bidra till såväl Migrationsverkets som Polismyndighetens arbete med att öka återvändandet. Samtidigt ökar fler förvarsplatser behovet av kompetent och engagerad personal på samtliga förvar i landet. Därför ska de befintliga förmågorna och arbetstidsavtalen analyseras. Därutöver ska utvecklingen koordineras med andra myndigheter, främst Kriminalvården. På så sätt blir förvaren attraktiva arbetsplatser med stödjande ledarskap och hög kompetensnivå bland de anställda.
– Nu tar vi ett samlat grepp av förvarsverksamheten så att vägen framåt blir smidigare. Våra förvar behöver vara bra arbetsplatser som drar till sig anställda med rätt kunskaper och erfarenhet. Samtidigt ska de vara trygga platser för både medarbetare och förvarstagna, säger Mikael Ribbenvik.
-
Migrationsverket svarar: hur får man svenskt medborgarskap?
I samband med Sveriges nationaldag vill Migrationsverket uppmärksamma frågan om medborgarskap och förklara hur det går till när man blir svensk medborgare. Ämnet har länge varit ett av myndighetens största – den här artikeln ska besvara några av de vanligaste frågorna.
Hur blir man svensk medborgare?
Det finns olika sätt att bli svensk medborgare: genom ansökan, anmälan eller automatiskt genom födsel eller adoption. Ett barn blir svensk medborgare vid födseln om någon av föräldrarna är svenska medborgare, men det kan också handla om ett barn som adopteras av en svensk förälder.
Vi kommer i den här artikeln att fokusera på de personer som blir svenska medborgare genom en ansökan eller anmälan – eftersom det är de vanligaste tillvägagångssätten som står för flest antal medborgarskapsärenden varje år.
Kraven för att bli svensk medborgare genom ansökan finns i lagen om svenskt medborgarskap, som säger att man ska:
- Ha fyllt 18 år
- Kunna styrka sin identitet
- Ha bott i Sverige en viss tid
- Ha levt ett skötsamt liv
- Ha permanent uppehållstillstånd eller ha uppehållsrätt eller uppehållskort, eller uppehållsstatus.
Att ha levt ett skötsamt liv innebär att man inte får ha skulder eller ha begått brott i Sverige. Migrationsverket hämtar in uppgifter från Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Om man har skulder eller har begått brott kan man ändå bli svensk medborgare – men det måste ha gått en viss tid efter att skulderna är betalda och straffen avtjänade.En anmälan om att bli svensk medborgare är ett förenklat tillvägagångssätt jämfört med ansökan. Alla kan inte lämna in en anmälan, utan det gäller endast minderåriga barn, unga vuxna mellan 18 och 21 år och nordiska medborgare.
Det finns olika typer av anmälningar om svenskt medborgarskap och därmed olika krav – och undantag från kraven. Här begränsar vi oss till anmälan enligt 7 § lagen om svenskt medborgarskap, som gäller för minderåriga barn. En sådan anmälan kan lämnas in om barnet:
- Har permanent uppehållstillstånd, uppehållsrätt, uppehållskort eller uppehållsstatus i Sverige
- Har bott i Sverige i minst tre år, eller två år om barnet är statslöst
- Inte har fyllt 18 år.
För den här gruppen ställs inget krav på styrkt identitet eller skötsamhet, som det gör vid en ansökan.Så många blev svenska medborgare 2022
Förra året inkom ungefär 86 000 ärenden om att bli svensk medborgare, under samma period avgjordes nästan 92 000 ärenden. Dessa siffror visar på att myndigheten avgjorde fler ärenden än vad som togs emot.
Den genomsnittliga handläggningstiden för de avgjorda ansökningarna var 519 dagar och andelen beviljande låg på 84 procent. Vad gäller anmälningar var den genomsnittliga handläggningstiden 82 dagar och andelen bifall 80 procent. Om man ser till antal blev nästan 90 000 personer svenska medborgare under 2022: 75 000 genom ansökan och 15 000 genom anmälan.
Diagrammet visar hur fördelningen såg ut mellan inkomna ansökningar och anmälningar om medborgarskap under 2022.
Diagrammet visar hur fördelningen såg ut mellan avgjorda ansökningar och anmälningar om medborgarskap under 2022.
Av de som beviljades svenskt medborgarskap under 2022 var dessa tio medborgarskap de vanligaste.
Vid årets slut fanns lite mer än 88 000 öppna ansökningar och drygt 6 000 anmälningar.
Av de personer som beviljades svenskt medborgarskap under 2022 stod Syrien, Eritrea, Somalia, Afghanistan och Irak för de fem största medborgarskapen.
Hur lång tid tar det att få beslut?
Migrationsverket har sedan flera år tillbaka långa handläggningstider för ansökan om medborgarskap. Det beror främst på det stora antalet ansökningar som har kommit in på kort tid – vilket kan kopplas ihop med den stora flyktingströmmen år 2015 då 163 000 personer sökte asyl i Sverige, varav drygt 95 000 beviljades uppehållstillstånd.
Av de medborgarskapsansökningar som har avgjorts de senaste sex månaderna har 75 procent fått beslut inom 36 månader, resterande 25 procent har fått vänta längre än så. När det gäller anmälningar som har avgjorts de senaste sex månaderna har 75 procent fått beslut inom tio månader.
Varför tar det så lång tid?
Det finns flera faktorer som påverkar hur lång tid man får vänta på beslut, här är några exempel:
- Utredningskrävande eller inte – alla nyinkomna ärenden genomgår en så kallad screening. Där görs en kategorisering utifrån hur utredningskrävande ärendet är. Ett mindre utredningskrävande ärende kan ofta avgöras inom sex månader.
- Kontroll hos andra myndigheter – Migrationsverket är beroende av uppgifter från andra myndigheter som Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kronofogdemyndigheten. Beroende på den sökandes bakgrund kan registerkontrollen ta olika lång tid – något som Migrationsverket inte kan påverka.
- Begäran om avgörande – enligt 12 § förvaltningslagen kan man begära att ärendet ska avgöras när man har väntat på beslut i minst sex månader. Att många sökande lämnar in en sådan begäran tar mycket resurser från den vanliga prövningen, vilket leder till att handläggningstiderna generellt blir längre.
Det säger lagen
När man pratar om handläggningstider brukar man prata om författningsstyrda tider – det vill säga så lång tid som lagar och förordningar säger att en myndighet har på sig att fatta beslut. När det gäller ansökan om svenskt medborgarskap finns ingen sådan tid, dock gäller förvaltningslagen: de ska hanteras så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt, och det ska göras på ett rättssäkert sätt.
Vad gör Migrationsverket för att korta ner handläggningstiderna?
Migrationsverket arbetar ständigt för att förbättra läget och korta ner handläggningstiderna. Till exempel har verksamheten som arbetar med medborgarskapsärenden utökats från en ort till två. I dag arbetar nästan 200 personer med handläggningen – en siffra som kommer att öka ytterligare under kommande år.
En annan åtgärd som har vidtagits är att myndigheten har bett om ett tillfälligt undantag från 12 § förvaltningslagen, det vill säga möjligheten att lämna in en begäran om avgörande. Syftet är att skapa en paus i hanteringen av så kallade dröjsmålsärenden för att kunna korta ner handläggningstiderna och minska antalet ärenden som väntar.
Digitaliseringen är också en viktig del i arbetet för att nå kortare handläggningstider, till exempel kan myndigheten fatta helt automatiska beslut i ärenden eller utföra automatiska kontroller och kompletteringar.
Ett svenskt medborgarskap kan inte återkallas
Frågan om huruvida ett svenskt medborgarskap kan återkallas eller inte väcker ofta debatt. Det svenska medborgarskapet skyddas av en av våra fyra grundlagar och är därigenom oåterkalleligt. Det gäller även om man har begått brott eller på annat sätt inte har levt ett skötsamt liv.
Skillnad på återkallelse och förlust
Det är vanligt att återkallelse blandas ihop med förlust av medborgarskap, vilket är något annat. En svensk medborgare förlorar sitt svenska medborgarskap när man fyller tjugotvå år om man är född utomlands, aldrig har bott i Sverige och inte heller har varit här under förhållanden som visar att man har samhörighet med landet.
Aktuella politiska förslag
Regeringen arbetar med förslag från utredningen Ändrade regler i medborgarskapslagen.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och har nu även presenterat sitt arbete med att tillsätta nya utredningar för att stärka det svenska medborgarskapet, vilket man menar kan göras genom skärpta krav. Förutom att utreda ett införande av krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap undersöker regeringen möjligheten att starta en utredning om vilka omständigheter som ska kunna ligga till grund för återkallelse av medborgarskap.Regeringen menar också att det behövs en mer enhetlig reglering för ansökan och anmälan om medborgarskap, eftersom det i dag inte finns något krav på hederligt levnadssätt vid en anmälan, som det gör vid en ansökan.
-
20 procent av de sökande kan påverkas av höjt försörjningskrav
Regeringen föreslår ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, från dagens 13 000 kronor till 26 560 kronor. Migrationsverket har nu svarat på den utskickade remissen.
– Vi ställer oss positiva till utformningen av kravet på god försörjning. En schablonbaserad beräkning ökar förutsebarheten för den arbetssökande och bidrar till enhetligheten i prövningen. Det förutsätter dock att lagstiftningen och vägledningen är entydig och precis, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.Regeringen föreslår att en god försörjning enligt utlänningslagen ska innebära att en arbetskraftsinvandrare får en lön på minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige. Det innebär att försörjningskravet ökar till 26 560 kronor och kommer att justeras årligen, i samband med att SCB publicerar uppgifter om medianlön i Sverige.
Syftet med ett höjt försörjningskrav är, enligt regeringen, att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.
Yrken som påverkas
De yrkesområden som påverkas mest är yrken inom service, omsorg, försäljning, lantbruk, trädgård, skogsbruk, fiske och yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. De har en lön som ligger under föreslaget krav.
Enligt Migrationsverkets statistik har ungefär var fjärde arbetstagare en lön under det föreslagna kravet. Många ligger däremot strax under det nya lönekravet och kan uppnå kravet genom en realistisk löneökning.
– Vår bedömning är att det i realiteten är cirka 10-20 procent av de sökande som kommer påverkas av regeländringen, säger Carl Bexelius.
Arbetstagare som är undantagna det nya kravet är de som nyttjar den fria rörligheten, de som har eller ansöker om EU-blåkort, ICT-tillstånd och säsongsarbetare.
Fler kontroller
Migrationsverket uppskattar att det kommer, vid införandet av nya kravet, finnas redan inlämnade ansökningar där lönen inte når upp till nya kravet på 26 560 kr. Naturligt för dessa ärenden är att arbetsgivaren och arbetstagaren ska få möjlighet att inkomma med en justerad lön, vilket innebär att ärendet behöver kompletteras, vilket i sin tur kan påverka handläggningstiden
– Det finns en risk att oseriösa arbetsgivare redovisar en lön som ser ut att uppfylla kravet men den lön som betalas ut är mycket lägre, något som myndigheten behöver kontrollera, säger Carl Bexelius.
Börja gälla i oktober
Ändringen ska träda ikraft den 1 oktober 2023 och det föreslås att det inte finns behov av övergångsbestämmelser.
– Myndigheten behöver anpassa handläggningsstöd och handläggningssystem för att möta det nya kravet. Även information till externa parter, ansökningsblanketter, e-tjänster och beslutsmallar behöver justeras i samband med ändrad lagstiftning. Därför är det av vikt att detta beaktas i samband med datum för ikraftträdandet, säger Carl Bexelius.
Läs Migrationsverkets yttrande
Pdf, 765.2 kB, öppnas i nytt fönster. -
Migrationsverket får nya möjligheter att öka säkerheten på förvaren
Efter att Migrationsverket hemställt hos regeringen om ändringar i förordningen om belastningsregister och förordningen om misstankeregister har regeringen nu beslutat att genomföra de ändringar myndigheten föreslagit. Det ger Migrationsverket bättre möjligheter att förhindra att sökande som begått brott får anställning på myndighetens förvar.
Migrationsverket har hittills inte fått ta del av uppgifter i polisens belastnings- och misstankeregister inför anställningar vid myndighetens förvar. Men nu har regeringen beslutat att Migrationsverket ska ha den möjligheten. Förändringen träder i kraft 1 augusti. Då blir det lättare för myndigheten att vid rekryteringar bedöma kandidaternas lämplighet. När Migrationsverket i december bad regeringen att genomföra de nu beslutade ändringarna beskrev myndigheten i sin hemställan registerkontroller som en viktig säkerhetsåtgärd.
– Våra förvar ska vara en trygg och säker miljö för både förvarstagna och anställda. Vi behöver veta om de som söker anställning på förvaret har ett kriminellt förflutet. Därför är regeringens beslut både viktigt och välkommet, säger Migrationsverkets tillförordnade generaldirektör Inga Thoresson Hallgren.
I sin hemställan till regeringen framhöll Migrationsverket att förvarsverksamheten är en viktig del i den reglerade invandringen. För att öka möjligheterna att verkställa beslut om avvisningar och utvisningar ska Migrationsverket fram till 2025 skapa 100 nya förvarsplatser. Det innebär att många nyanställningar väntar.
– Regeringens beslut kommer verkligen i rätt tid. De närmaste åren kommer vi behöva nyanställa hundratals personer vid våra förvar. Inför varje ny anställning behöver vi kunna ta del av uppgifter ur belastnings- och misstankeregistret. Annars finns en risk att kriminella element infiltrerar verksamheten, säger Migrationsverkets säkerhetsdirektör Patrik Salino.
-
Migrationsverket gör tillfälliga passkontroller i Nordamerika i sommar
I juli ska mobila team utföra passkontroller på fem orter i USA och Kanada för att underlätta för studenter och arbetstagare som vill få uppehållstillstånd i Sverige.
Sedan 1 november 2022 måste alla som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige visa upp sitt pass vid ett personligt besök på ambassaden innan ett positivt beslut kan fattas av Migrationsverket. Förändringen har varit särskilt kännbar för viseringsfria personer som tidigare kunde få uppehållstillstånd och resa till Sverige utan att besöka ambassaden.
Regeringen har sedan dess gett Migrationsverket i uppdrag att underlätta för dessa personer som kan behöva resa långt och lägga mycket tid för att besöka ambassaden. En av de åtgärder som Migrationsverket nu genomför är att skicka personal till fem olika orter i Nordamerika under juli månad.
– Det är en satsning som vi får utvärdera parallellt med att vi tittar på andra lösningar, säger sektionschef Oskar Ekblad.
Urvalet av orter har gjorts noggrant utifrån när efterfrågan är som störst, var den är som störst och var personer tvingas resa längst till en ambassad. Många studenter ansöker om uppehållstillstånd vid en viss tidpunkt eftersom de behöver komma till Sverige när terminen börjar. Arbetstagare är också välkomna till passkontrollen även om de inte söker uppehållstillstånd med samma regelbundenhet.
– Vi har valt att göra den här satsningen i USA och Kanada. Det är platser som är stora till ytan med många studenter som vi hoppas kunna fånga upp med ett kort besök, säger Oskar Ekblad.
Migrationsverkets personal kommer, tillsammans med ambassadpersonal, på plats att undersöka pass i original för studenter och arbetstagare. De kommer att sitta på centrala platser, i huvudsak på campus vid större universitet (se faktaruta nedan).
– Ingen föranmälan krävs. Vi bedömer att vi kan ta hand om alla som dyker upp förutsatt att inte samtliga kommer i sista sekund, säger Oskar Ekblad.
Migrationsverket kommer att utvärdera insatsen och fortsätta att titta på andra lösningar. Bland annat undersöks möjligheter för digitala lösningar och användningen av en extern tjänsteleverantör på plats och huruvida det kan ske med hänsyn till regelverk och informationssäkerhet.
Fakta om de tillfälliga passkontrollerna
De tillfälliga kontrollstationerna är öppna för dig som
- bor i USA eller Kanada,
- har ansökt om uppehållstillstånd för att studera eller arbeta, och
- inte behöver ett visum för att resa till Sverige.
Datum för den tillfälliga passkontrollen
3 juli: Svenska konsulatet, Vancouver, Kanada
4 juli: University of British Columbia, Vancouver, Kanada
5-6 juli: University of California Berkely, San Francisco, Kalifornien, USA
7 juli: University of California, Los Angeles, Kalifornien, USA
10-11 juli: Rice University, Houston, Texas, USA
12 juli: DePaul University, Chicago, Illinois, USA
13 juli: Svenska konsulatet, Chicago, Illinois, USA
Ingen intervju på de tillfälliga kontrollstationerna
Den som behöver ett uppehållstillståndskort eller visum kan inte utnyttja de tillfälliga passkontrollerna, utan måste besöka den svenska ambassaden i Washington eller Ottawa för fotografering och fingeravtryck. Detsamma gäller den som ska genomföra en intervju, till exempel om man vill flytta till en anhörig i Sverige. Kontakta i dessa fall ambassaden i Washington eller Ottawa för tidsbokning och mer information.
-
Träffa Migrationsverket i Almedalen
Migrationsverket är i Almedalen för att prata om arbetskraftsinvandring och insatser för att stärka svensk konkurrenskraft.
– En väl fungerande process för arbetskraftsinvandring är viktig för att företag ska kunna rekrytera, växa och investera i Sverige. Nu tar Migrationsverket på uppdrag av regeringen fram en ny modell som ska underlätta för högkvalificerad arbetskraft att komma till Sverige, säger Fredrik Bengtsson, regiondirektör för Migrationsverkets region Syd.I Almedalen har Migrationsverket tre seminarier och panelsamtal på temat arbetskraftsinvandring och om en ny modell för att hantera arbetstillståndsärenden.
– Den nya modellen främjar särskilt rekryteringen för arbetsgivare som söker högkvalificerad arbetskraft utanför EU, men syftar också till att korta handläggningstiden för alla arbetsmarknadsärenden, säger Fredrik Bengtsson.
Seminariet ”Stärkt konkurrenskraft? Hur kan det bli lättare för internationell kompetens att arbeta i Sverige?” tar avstamp i den nya modellen och hur den kommer fungera, vilka yrken som omfattas, samt hur det möter arbetsmarknadens behov och förväntningar.
– Detta är viktiga frågor för oss och vi vill sprida kunskap till arbetsgivare om möjligheten att få hit högkvalificerad arbetskraft, säger Fredrik Bengtsson.
Migrationsverket leder också panelsamtalet ” Nyetablering av stora företag i Sverige – hur möter vi behovet av utländsk arbetskraft?”. En panel diskuterar hur myndigheter kan arbeta mer samordnat för att stödja näringslivet och regionerna för att bättre hantera arbetskraftsbrister som kan mötas av utlandsfödda personer.
Migrationsverket arrangerar också ett samtal om arbetslivskriminalitet och arbetet med att förhindra att oseriösa arbetsgivare kringgår regelverken och systematiskt utnyttjar utländsk arbetskraft.
Fakta: Migrationsverket i Almedalen
Datum: 28 juni
Plats: Konstmuseet Lokal 110, S:t Hansgatan 21, Visby.
Alla programpunkter sänds digitalt på Almedalen Play.
10.00-11.00: Stärkt konkurrenskraft? Hur kan det bli lättare för internationell kompetens att arbeta i Sverige?
13.45- 14.30 Nyetablering av stora företag i Sverige – hur möter vi behovet av utländsk arbetskraft?
15.00-15.45:Kan vi stoppa utnyttjandet av utländsk arbetskraft?
Övrig närvaro i Almedalen för Migrationsverket:
Biträdande rättschef Anna Lindblad deltar den 28 juni 14.00-14.45 i seminariet En asyllagstiftning på rättslig miniminivå – vad betyder det?
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Fredrik Bengtsson deltar den 28 juni kl 12-13 i Dataspelsbranschens lunchseminarium 25000 spelutvecklare efterlyses – kompetensförsörjning i dataspelsbranschen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. -
Osäkert om föreslagna åtgärder får fler att välja asylboenden
Asylsökande ska bo i statliga boenden och eget boende tas bort som uttryckligt alternativ, föreslår en statlig utredning. Migrationsverket är i huvudsak positivt till förslagen men befarar att effekterna överskattas.
– Vi ser det som osäkert om de åtgärder som föreslås får fler att välja Migrationsverkets boenden, säger rättschef Carl Bexelius med anledning av att myndighetens yttrande lämnats till regeringen.Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande föreslår i sitt delbetänkande att Migrationsverket ska tilldela alla asylsökande en plats på ett asylboende. Eget boende ska inte längre finnas som uttryckligt alternativ.
Att bo på asylboende ska också, med begränsade undantag, vara ett villkor för att få dagersättning, särskilt bidrag och undantag från kravet på arbetstillstånd. Även skötsamhet på asylboendet föreslås bli ett villkor för dagersättning.
– Möjligheten att sätta ned dagersättningen om en asylsökande missköter sig är en viktig signal, men med tanke på ersättningens nivå bedömer vi att det är tveksamt hur effektiv en sådan åtgärd blir. Vi ser också risker med förslaget att inrätta särskilda boenden för personer som missköter sig, säger Carl Bexelius.
Om fördelarna med att bo på asylboende ska uppnås bedömer Migrationsverket att det krävs en ökad andel kollektiva bostäder framför lägenheter och även omfattande åtgärder för att höja standarden.
De förändringar som utredningen föreslår skulle också kräva betydligt fler boendeplatser än idag. Migrationsverket betonar i yttrandet att det kommer att ta tid att anskaffa det antal platser som beräknas behövas. Möjligheterna att få fram upp till cirka 8 500 nya boendeplatser på mindre än ett år bedöms som små.
– Det blir svårt att uppnå ett så stort antal platser utan att även upphandla tillfälliga bostäder och en sådan upphandling är en långsiktig process. För att vi ska kunna öka boendekapaciteten på ett ordnat sätt bör regeringen överväga att förlänga övergångsbestämmelserna för förändringarna med minst ett år, säger Carl Bexelius.
I yttrandet konstaterar Migrationsverket att utredningen berör flera av myndighetens strategiska frågor och att förslagen får stor påverkan på verksamheten.
– Förslagen behöver utvecklas närmare för att konsekvenserna ska kunna bedömas full ut, men helt klart är att åtgärderna skulle ha en omfattande påverkan på Migrationsverkets verksamhet och behov av medel, säger Carl Bexelius.
Läs Migrationsverkets yttrande
Pdf, 308.1 kB, öppnas i nytt fönster.Läs utredningens delbetänkande
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Fotnot: Regeringen fattade nyligen beslut om tilläggsdirektiv till utredningen utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande. Tilläggsdirektivet innebär att utredaren ska analysera och ta ställning till vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att få till en ordning där asylsökande bor på anvisade asylboenden och är tillgängliga för myndigheterna.
-
Färre kvotflyktingar till Sverige
Migrationsverket har fattat beslut om vidarebosättningsprogrammet 2023. I enlighet med regeringens reformpolitik blir det färre kvotflyktingar och större fokus på kvinnor, barn och möjligheter för integration.
– Det är ett väldigt viktigt uppdrag även om vi kommer att ha färre utvalda i år, säger sektionschef Oskar Ekblad på Migrationsverket.
Under 2023 ska Migrationsverket på uppdrag av regeringen ta ut och överföra 900 flyktingar och skyddsbehövande till Sverige genom UNHCR:s program för vidarebosättning. Dock finns idag en eftersläpning som innebär att cirka 400 personer med uppehållstillstånd från vidarebosättningsprogrammen 2022 och 2021 kommer till Sverige i år.
– Därför omfattar beslutet cirka 500 personer. Tillsammans med de tidigare 400 utgör de årets grupp av kvotflyktingar som kommer till Sverige, säger Oskar Ekblad.
Enligt beslutet ska de 500 kvotflyktingarna fördelas enligt följande.
- Syrien och närområdet (syrier som befinner sig i Libanon och Irak): 350 platser
- CRRF-länderna (kongoleser från Demokratiska republiken Kongo som befinner sig i Uganda): 100 platser.
- Akutärenden. Prioriterade och brådskande ärenden globalt, olika medborgarskap. Ska främst kunna användas för ärenden där det föreligger ett särskilt svenskt intresse: 50 platser.
Förutom att beslutet omfattar färre personer än tidigare ska två tredjedelar utgöras av kvinnor, flickor och utsatta grupper, däribland HBTQI-personer. Vidare kommer nya integrationskriterier beaktas i den sammanvägda bedömningen. Bland annat kan driftighet, färdigheter, utbildning och arbetslivserfarenhet och värderingar av betydelse för att integreras i det svenska samhället komma att beaktas vid bedömningen.
– Rent praktiskt handlar det om att välja ut dem som verkligen vill till Sverige – också när de har fått information om svenska lagar och värderingar, säger Oskar Ekblad.
-
Cirka 5 400 tillstånd beviljade för bärplockare
Migrationsverket är på väg att avsluta säsongens prövning av ansökningar från thailändska bärplockare. Av drygt 5 900 ansökningar nekas närmare 450 personer arbetstillstånd efter att myndigheten genomfört fördjupade kontroller av arbetsgivarna.
I maj månad skattade Migrationsverket att närmare 6 000 thailändska bärplockare planerade att söka arbetstillstånd i Sverige för att plocka vilda bär under sensommaren och tidig höst. Fram till vecka 28 inkom total 5 906 ansökningar.
Till årets bärsäsong har till i dag cirka 5 400 fått personer arbetstillstånd, medan närmare 450 ansökningar har avslagits. Det är flera avslag jämfört med tidigare år.
— De huvudsakliga skälen till avslagen är brister hos de thailändska bemanningsföretagen, eller hos de svenska bärföretagen eller en kombination av dessa skäl. Mer än så kan vi inte säga eftersom varje enskild beslutsmotivering omfattas av sekretess, säger Erik Holmgren, enhetschef för arbetstillstånd vid Migrationsverket.
Det innebär att många som ansökt om arbetstillstånd via thailändska bemanningsföretag kopplade till de svenska bärföretagen inte får möjlighet att arbeta i Sverige.
— Vi förstår att besluten kan få stora konsekvenser för såväl bärplockare som svenska bärföretag. Men utöver uppdraget att pröva ansökningar har Migrationsverket även i uppgift att se till att människor inte utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden, konstaterar Erik Holmgren.
Migrationsverkets fördjupade kontroller har genomförts efter uppgifter om dubbla anställningskontrakt och uteblivna löner.
Under årets säsong har kontrollerna bland annat skett genom muntliga utredningar med de thailändska bemanningsföretagen och deras roll som arbetsgivare, liksom utredningar av förutsättningarna för att organisera arbetet i Sverige.
Utöver detta har utredningarna anpassats efter de enskilda ärendenas innehåll.
Tidigare publiceringar
Så här många arbetstillstånd
för bärplockare av vilda bär beviljades mellan åren 2015 och 2022År
Beviljade
Avslag
Avskrivna och övrigt
2022
6 594
52
54
2021
5 175
33
16
2020
3 092
15
328
2019
6 199
1
21
2018
4 990
0
15
2017
3 079
0
9
2016
3 331
0
21
2015
4 097
0
14
Siffrorna i tabellen har inför denna publicering uppdaterats. Det innebär framför allt att antalet beviljade tillstånd för år 2015 har justerats upp med cirka 100 beviljade tillstånd.
- Åren före säsongen 2023 var den vanligaste orsaken till avslag att anställningserbjudandet inte längre kvarstått.
- Vanligaste orsaken till avskrivna ärenden är att ansökan har tagits tillbaka av sökande.
- Orsaken till att så många ärenden avskrevs 2020 kan förklaras med pågående pandemi och tillhörande nationella reserestriktioner i både Thailand och Sverige.
-
Migrationsverket upphandlar ankomst- och utreseboende
För att öka antalet plaster för ankomst och utresa upphandlar Migrationsverket nu ett boende i nära anslutning till Arlanda flygplats. Boendet kan också, i framtiden, bli aktuellt som ett återvändandecenter.
– Migrationsverket har ett behov av fler platser för att ta emot personer som kommer till Sverige samt boendeplatser inför utresa, säger Oskar Ekblad, tjänsteförättande avdelningsdirektör, nationella operativa avdelningen, NOA.
I upphandlingen vill Migrationsverket ha en heltäckande tjänst som inkluderar bland annat utrustade boenderum, utrymmen för servering av måltider, hygien, lek och socialt umgänge med plats för 400 till 800 personer.
Migrationsverket behöver också finnas på rätt plats vad gäller kontor, förvar och tillfälliga bostäder, därför är närheten till en internationell flygplats är också ett krav i upphandlingen.
– Genom att ha ett ankomst- och utreseboende i närheten av Arlanda flygplats, som också ligger i närheten av våra kontor och förvar, kan vi samla vår verksamhet och arbeta mer effektivt, säger Oskar Ekblad.
I juni fick Migrationsverket i uppdrag av regeringen att påbörja inrättande av återvändandecenter. Det är ett särskilt boende för personer som fått ett avslag på sin asylansökan och måste lämna Sverige.
– Vi håller på att se över alternativ för hur ett sådant återvändandecenter kan se ut och var det ska ligga. Boendet vi nu upphandlar skulle kunna bli aktuellt som ett återvändandecenter, men idag är tänkt som ett ankomst- och utreseboende, säger Oskar Ekblad.
Ett återvändandecenter är en bostad för personer som har ett verkställbart överförings-, utvisning- eller avvisningsbeslut och personerna som bor där kan röra sig fritt till och från bostaden.
– Det är ännu oklart när vi kan ha ett återvändandecenter på plats eller hur många det kan handla om, det är något som vi börjar titta på, säger Oskar Ekblad.
Återvändandecenter
- Migrationsverket har redan idag särskilda utreseboenden för personer som ska lämna landet och som befinner sig i en mer aktiv fas av sitt återvändande.
- Det nya uppdraget innebär att samtliga med verkställbara överförings-, utvisnings- eller avvisningsbeslut, även de som inte har en planerad resa, ska erbjudas plats i ett återvändandecenter.
- Under förra året var det cirka 74 procent som fick avslag på sin asylansökan och därmed också ett utvisningsbeslut. Det betyder att en stor majoritet av de asylsökande behöver återvända.
- Migrationsverket ska löpande informera regeringskansliet och även presentera en rapport om hur arbetet med att inrätta center fortgår. Rapporten ska bland annat innehålla en redovisning av ekonomiska och personella konsekvenser och redovisas senast den 1 december 2023.
-
Migrationsverket ser fortsatt behov av stabila ekonomiska förutsättningar
Migrationsverket behöver en stabil grundfinansiering de kommande åren. Framför allt som en följd av kriget i Ukraina, men också för att kunna fortsätta arbetet med att korta handläggningstiderna.
– Stabila ekonomiska förutsättningar är också viktigt för myndighetens arbete med reformerna inom migrationsområdet, säger planeringsdirektör Annika Gottberg med anledning av att myndighetens prognos idag lämnats till regeringen.Redan i april månads prognos utgick Migrationsverket från ett långvarigt krig i Ukraina och att de som flytt till Sverige blir kvar här under en längre tid. Det påverkar både mottagningskostnaderna, som framför allt består av ersättningar till kommuner, regioner och sökande, och Migrationsverkets behov av medel.
Inför höstens budgetproposition föreslår Migrationsverket därför att myndigheten för 2024 tilldelas cirka 4,7 miljarder kronor på förvaltningsanslaget – lika mycket som i år. För 2025 föreslår Migrationsverket en tilldelning på cirka 4,9 miljarder kronor.
För 2024 skulle det innebära 240 miljoner kronor mer än nivåerna i regeringens budgetproposition från hösten 2022. För 2025 innebär det 800 miljoner kronor mer än i budgetpropositionen.
– Skillnaden beror framför allt på konsekvenserna av ett långvarigt krig i Ukraina. På grund av kriget och det osäkra omvärldsläget behöver Migrationsverket fortsatt stabila förutsättningar under de närmaste åren. Det är också avgörande för att vi ska kunna fortsätta arbetet med att nå författningsstyrda handläggningstider, säger Annika Gottberg.
När det gäller mottagningskostnaderna beräknar Migrationsverket att behovet av medel överstiger nuvarande tilldelning med cirka 2,7 miljarder kronor för år 2025.
Cirka 14 000 ukrainare bedöms söka skydd i år
I den senaste prognosen justeras huvudscenariot för antalet skyddssökande från Ukraina ned något för i år jämfört med föregående prognos, från 15 000 till 14 000. För 2024 är huvudscenariot liksom tidigare att 10 000 ukrainare söker skydd. Hittills i år har drygt 7 500 personer från Ukraina sökt tillfälligt skydd i Sverige.
Färre väntas söka asyl i Sverige
När det gäller antalet asylsökande sänks planeringsantagandet med cirka 2 000 per år för 2023 och framåt. För 2023 och 2024 är prognosen nu att cirka 14 000 personer per år söker asyl här.
– Totalt i Europa har antalet asylsökande ökat kraftigt sedan hösten 2022, men det har haft en begränsad påverkan på Sverige. Under de senaste åren har det skett en påtaglig minskning av Sveriges andel av antalet asylansökningar i Europa. Vi ser att den trenden har fortsatt hittills i år, säger Annika Gottberg.
Sänkt prognos för ansökningar om arbetstillstånd
När det gäller ansökningar om arbetstillstånd sänker Migrationsverket prognosen med totalt mellan 7 000 och 11 000 ansökningar per år under åren 2023 till 2026. Det sker mot bakgrund av det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare som väntas träda i kraft den 1 oktober i år, enligt förslag från regeringen.
Prognosen i siffror
Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2023 uppgår till cirka 4,7 miljarder kronor.
Scenarier för antalet skyddssökande från Ukraina till Sverige
Scenarier 2023:
- Lägre scenario: 10 000
- Huvudscenario: 14 000
- Högre scenario: 60 000
Scenarier 2024:
- Lägre scenario: 1 000
- Huvudscenario: 10 000
- Högre scenario: 100 000
Huvudscenariot, och det högre scenariot, utgår från att det tillfälliga skyddet enligt massflyktsdirektivet förlängs till den 4 mars 2025. Det lägre scenariot utgår från att det tillfälliga skyddet upphör den 4 mars 2024.
Antal som lämnar landet
Migrationsverket bedömer att cirka 12 000 personer som beviljats tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet lämnar Sverige under 2023 och att cirka 8 000 personer gör det under 2024.
Planeringsantaganden för 2023, inkomna ansökningar övriga ärendekategorier
Siffror i parentes avser jämförelse med antagandena för 2023 i prognosen från april i år:
- Asyl, förstagångsansökningar: 14 000 (16 000)
- Asyl, förlängningsansökningar: 33 000 (33 000)
- Studerandeärenden (förstagång och förlängning): 30 000 (30 000)
- Anknytningsärenden (förstagång och förlängning): 45 000 (45 000)
- Arbetsmarknadsärenden (förstagång och förlängning): 93 000 (100 000)
- Medborgarskapsärenden: 80 000 (80 000)
Kommunmottagna och kvotflyktingar
Antalet kommunmottagna beräknas uppgå till cirka 9 400 under 2023. Kommunmottagna omfattar nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga samt 900 kvotflyktingar, som Migrationsverket har i uppdrag att överföra till Sverige i år.
Skyddssökande från Ukraina som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ingår inte i prognosen för kommunmottagandet då de är fortsatt inskrivna hos Migrationsverket.
Återvändande
Antalet självmant utresta (med avslag på asylansökan) beräknas till cirka 4 200 personer under 2023 och cirka 3 800 under 2024. Detta omfattar inte personer från Ukraina som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.
Läs prognosen i sin helhet
Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster. -
Krav på informationsutbyte kan stärka arbetet med återvändande
Med en utökad underrättelseskyldighet skulle Skatteverket kunna bidra till ett effektivare återvändandearbete. Det behövs också tekniska lösningar som gör det möjligt att utbyta information på ett effektivt sätt. Det är slutsatsen i den rapport om ökad samverkan i återvändandearbetet som Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket lämnat till regeringen.
Det tre myndigheterna har i sina regleringsbrev för 2023 fått i uppdrag att analysera hur myndigheterna ska samverka för att bidra till ett effektivare arbete med återvändande för personer som fått beslut om att lämna Sverige. I uppdraget, som samordnats av Migrationsverket, ingår en kartläggning och analys av hur Skatteverkets information kan bidra till en effektivare hantering.
Slutsatsen i rapporten, som nu lämnats till regeringen, är att Skatteverket får in uppgifter som är viktiga i återvändandearbetet men som de verkställande myndigheterna inte alltid känner till. Därför finns behov av ett utökat utbyte av information.
– För att kunna verkställa ett beslut om återvändande behöver vi normalt ha en id-handling eller resehandling och veta var personen finns och Skatteverket kan ha den informationen, säger Anna Nilsson, verksamhetsexpert vid Migrationsverkets digitaliserings- och utvecklingsavdelning.
Förslaget är därför att ge Skatteverket en utökad skyldighet att dela information som kan användas i Migrationsverkets och Polisens arbete med återvändande. Det gäller till exempel uppgifter om bostadsadress, arbetsgivare och id-handlingar. Det är uppgifter som Skatteverket kan få in i samband med till exempel ansökningar om samordningsnummer, hindersprövning, anställning eller andra kontakter.
En lagändring om utökad underrättelseskyldighet behöver enligt rapporten kombineras med tekniska lösningar för att få till stånd ett effektivt informationsutbyte.
Läs rapporten
-
Fler insatser krävs för att öka kunskapen om stöd vid återvandring
Migrationsverket har redovisat ett uppdrag till regeringen om arbetet med frivillig återvandring. Rapporten visar att det krävs samverkan och tydligare lagstiftning om fler ska ta del av stödinsatserna.
Till Migrationsverkets uppdrag hör att pröva ansökningar från personer som vill ha stöd att återvandra. Stödet består av ett ekonomiskt bidrag och styrs av en förordning.
I årets regleringsbrev fick Migrationsverket i uppdrag att genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen om stödinsatserna för återvandring och utvärdera tidigare projekt om frivillig återvandring från Sverige.
I den rapport som nu överlämnats redovisar Migrationsverket slutsatser av arbetet hittills och vad som planeras framåt.
— Vi kan konstatera att kunskapen om det här stödet är lågt, såväl internt i myndigheten som utanför. Vi ser också att förordningen är föråldrad och vi behöver tydligare vägledning för hur den ska tillämpas, säger Inga Thoresson Hallgren, tf. generaldirektör på Migrationsverket.
Av alla som utvandrar från Sverige årligen är det få som ansöker om återvandringsbidrag. Av totalt 30 ansökningar under förra året har två beviljats. Vanligast orsaken till att ärenden avskrivs eller att ansökan avslås är att sökande inte lever upp till kriterierna för återvandringsbidrag.
I rapporten konstateras att den förordning som styr återvandringsbidraget inte justerats i takt med annan lagstiftning på migrationsområdet, vilket gör att den blir svår att tillämpa.
— Vi behöver tydligare vägledning kring hur förordningen ska tillämpas, till exempel när det gäller krav på den sökandes ekonomi. Det är oklart om en sökande får ha någon inkomst eller inte för att beviljas bidraget. Vi ser också en problematik kring bedömningar av barnets bästa i de här ärendena, säger Inga Thoresson Hallgren.
Det fortsatta arbetet
I rapporten skriver Migrationsverket att formerna för styrning och samordning av återvandringsarbetet i myndigheten nu ses över för att bli tydligare. Dessutom ska ytterligare informationsaktiviteter genomföras under hösten i syfte att öka kunskapen om återvandringsstödet.
— Vi kommer ha ett fortsatt ökat fokus på den här frågan. I regleringsbrevet från regeringen finns ett mål att antalet personer som återvandrar ska öka, säger Inga Thoresson Hallgren.
Tidigare återvandringsprojekt har granskats
Migrationsverket har även låtit utvärdera resultat från tidigare genomförda återvandringsförberedande projekt. Myndigheten hanterar projektansökningar från externa aktörer som exempelvis kommuner, regioner och frivilligorganisationer som syftar till att stödja frivillig återvandring.
Utvärderingen visar att de projekt som genomförts i många fall nått uppsatta resultat, men att det saknats långsiktighet och att informationsinsatser måste kompletteras med att visa vilka konkreta möjligheter som finns för den individ som planerar att återvandra.
— Vad gäller projektverksamheten bör den inriktas på att skapa bredare och mer långsiktiga samarbeten mellan olika aktörer framåt. Även aktörer i mottagande land bör involveras i större utsträckning, säger Inga Thoresson Hallgren.
Läs Redovisning av regleringsbrevsuppdrag 2 och 3 2023 avseende frivillig återvandring
Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster. i sin helhet.- Prövning av ansökan om återvandringsbidrag styrs av förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
- De som kan ansöka ska ha ett tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i Sverige som flykting, vara alternativt skyddsbehövande, vara i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter, eller kommit hit som kvotflykting.
- För att beviljas återvandringsbidrag krävs att den sökande saknar medel att själv bekosta resan, samt kan visa att det land där bosättningen ska ske tar emot.
- Sedan 2013 har ett 40-tal personer beviljats resebidrag för återvandring. 2022 beviljades två personer.
- Hur stort bidrag en person kan söka är beror på. En familj kan få högst 40 000 kronor. 10 000 kronor för varje vuxen person och högst 5 000 kronor för varje barn under 18 år.
Resebidrag för återvandring - avgjorda ärenden* År
Avskrivet
Beviljat
Avslag
Återkallat
Total
2013
0
9
5
0
14
2014
1
3
22
0
26
2015
2
8
14
0
24
2016
1
6
11
0
18
2017
3
2
9
1
15
2018
0
4
7
0
11
2019
0
2
18
0
20
2020
20
4
7
0
31
2021
7
0
6
0
13
2022
14
2
14
0
30
* Migrationsverket har bara statistik från 2013 och framåt.
Vanligast orsakerna till att ärenden avskrivs eller att ansökan avslås är att sökande inte lever upp till kriterierna för återvandringsbidrag, oftast att hemlandspass saknas.
Myndigheten har ingen uppföljning på hur många som har kommit tillbaka till Sverige.
- Prövning av ansökan om återvandringsbidrag styrs av förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land
-
Maria Mindhammar blir ny generaldirektör
Maria Mindhammar blir ny generaldirektör för Migrationsverket. Det förmedlades vid en pressträff under onsdagen av migrationsminister Maria Malmer Stenergard.
– Det är ett uppdrag som jag ser mycket fram emot och ska efter allra bästa förmåga, tillsammans med alla duktiga medarbetare och chefer på Migrationsverket, förvalta så väl som möjligt, sade Maria Mindhammar vid pressträffen.
Maria Mindhammar Foto: Catarina Remires Axelsson, Migrationsverket
Maria Mindhammar kommer närmast från en tjänst som generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Hon tillträder som Migrationsverkets generaldirektör den 18 september, med ett förordnande på 6 år.
– Jag vill hälsa Maria Mindhammar varmt välkommen till Migrationsverket. Vi har mötts i olika sammanhang genom åren och jag känner henne som en klok och bra chef. Jag tror det här kommer bli väldigt bra för myndigheten, säger Migrationsverkets tillförordnade generaldirektör Inga Thoresson Hallgren.
-
Nu börjar införandet av nya modellen för arbetstillstånd
Rapporten att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring är lämnad till regeringen – nu börjar arbetet med införandet.
– Uppdraget att realisera en ny modell för arbetstillstånd, som ska göra det lättare att rekrytera utländsk arbetskraft till Sverige, har pågått hela året. Nu sätter vi stort fokus i alla delar av verksamheten för att övergången ska bli så förutsägbar och enkel som möjligt för alla parter, säger Fredrik Bengtsson, regiondirektör, Region Syd på Migrationsverket.
I regleringsbrevet 2023 fick Migrationsverket i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige. Syftet är att säkerställa att arbetsgivare inom högkvalificerade yrkessektorer får den arbetskraft de behöver i tid vilket ska bidra till ett konkurrenskraftigt Sverige. För att möta det uppdraget och för att ta ett omtag av hela processen för arbetstillstånd har Migrationsverket beslutat att införa en ny modell för att hantera arbetstillståndsärenden samt inrätta enheter för internationell rekrytering.
Den nya modellen sätter särskilt fokus på:
- Bättre service
- 30 dagars handläggningstid vid en komplett ansökan
- Enklare att ansöka
– Vi kommer ha särskilda serviceteam som ska stötta företag och arbetsgivare i etableringar av större företag. Vi är väl medvetna om att arbetsgivare, särskilt i större expansions- och etableringsfas har ett brett behov av arbetskraft från tredje land. Och här kommer vi genom vår förstärkta serviceorganisation möta upp och jobba nära de arbetsgivarna, säger Fredrik Bengtsson.
I samarbete med arbetsgivarorganisationerna tar Migrationsverket också fram en förbättrad e-tjänst.
– Det ska vara enkelt att ansöka om arbetstillstånd. Handläggningen behöver vara förutsägbar och transparant. Målet är att utveckla e-tjänsten och ansökningsförfarandet för att öka andelen kompletta ansökningar.
Ny modell på plats vid årsskiftet 2023/2024
Med förändringarna i arbetstillståndsprocessen har Migrationsverket åtagit sig att handläggningstiden för högkvalificerad arbetskraft ska vara 30 dagar.
– 30 dagars handläggningstid matchar väl i en internationell jämförelse av hur lång tid liknande tillståndsprocesser tar. Vi ser framför oss att vi kommer att vara redo att sjösätta hela modellen i början av nästa år, säger Fredrik Bengtsson, regiondirektör Region Syd på Migrationsverket.
Läs mer
-
Migrationsverket förbereder för höjt försörjningskrav för arbetstagare
Snart höjs försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, från dagens 13 000 kronor till 27 360 kronor. Regeringens målsättning är att det nya kravet ska gälla från den 1 november.
– Vi bedömer att cirka 10–20 procent av de som ansöker om arbetstillstånd inte når upp till nya lönekravet och direkt kommer påverkas, säger Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket.Regeringen har föreslagit att höja försörjningskravet för den som ansöker om arbetstillstånd i Sverige. Idag är kravet att man måste tjäna 13 000 kronor i månaden. Från den 1 november, då ändringen föreslås börja gälla, måste man ha en lön på minst 27 360 kronor. Summan, som anses vara en god försörjning för en arbetskraftsinvandrare, baseras på att den är 80 procent av medianlönen som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar för Sverige varje år. Den summan ändras årligen.
– Vi arbetar med förberedelser inför att det nya kravet börjar gälla. Vi tittar på hur lagändringen kommer att tillämpas och hur olika grupper kommer att påverkas, säger Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket.
Det nya kravet gäller oavsett om det är en deltids eller heltidsanställning. Lönen måste även vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, men minst 27 360 kronor.
Den senast publicerade medianlönen vid tidpunkten för ansökan ska gälla vid prövningen. Det är alltså ansökningstillfället som kommer att styra vilken medianlön som ska tillämpas.
Förlängning av tillstånd
Även vid ansökan om förlängt arbetstillstånd ska Migrationsverket pröva om kravet på god försörjning är uppfyllt. Det gäller både om kravet kommer att uppfyllas framåt och om kravet varit uppfyllt under den föregående tillståndsperioden.
– Vid ansökan om förlängt arbetstillstånd görs en ny prövning i förhållande till aktuell medianlön, säger Anna Lindblad.
Fakta: Nytt försörjningskrav
Yrken som påverkas
De yrkesområden som främst kommer att påverkas av det höjda försörjningskravet är service, omsorg, försäljning, lantbruk, trädgård, skogsbruk, bärplockare, fiske och yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. Dessa grupper har i regel en lön som ligger under det nya försörjningskravet.
Undantagna försörjningskravet
Arbetstagare som är undantagna det nya kravet är de som nyttjar den fria rörligheten (medborgare inom EU/EES eller är familjemedlem till en person som är det), de som har eller ansöker om EU-blåkort, de som har eller ansöker om ICT-tillstånd, samt säsongsarbetare.
Professionella tränare och idrottare, au pairer, praktikanter inom ramen för internationellt utbyte eller praktikanter med praktik med anknytning till högre utbildning och forskare kommer inte omfattas av det nya kravet.
Inga övergångsregler
Det nya försörjningskravet börjar gälla den 1 november utan övergångsregler. Det innebär att alla som ansöker om arbetstillstånd måste ha en anställning som uppfyller kravet på god försörjning för att arbetstillstånd ska kunna beviljas. Det gäller även vid ansökan om förlängning av tillstånd.
-
Migrationsverket svarar: så jobbar vi med att återkalla tillstånd
När och varför kan uppehållstillstånd återkallas? Frågan kan väckas av olika anledningar beroende på vilken typ av uppehållstillstånd man har – i den här delen av Migrationsverket svarar förklarar vi hur arbetet med återkallelser fungerar.
Ett uppehållstillstånd beviljas genom ett beslut från Migrationsverket om vissa specifika krav är uppfyllda. Om det i efterhand kommer fram uppgifter som innebär att man inte längre uppfyller kraven kan Migrationsverket besluta att dra tillbaka uppehållstillståndet – det är vad vi kallar för återkallelse. Frågan om återkallelse kan inte endast bli aktuell för personer som har uppehållstillstånd för att bo i Sverige, utan även om man har en statusförklaring eller visering.*
I vilka fall kan Migrationsverket besluta om återkallelse?
Migrationsverket tar emot tips och information i olika former som kan leda till att vi behöver utreda om ett uppehållstillstånd, statusförklaring eller visering ska återkallas. Det kan exempelvis handla om ett tips från en privatperson, en efterkontroll som Migrationsverket utför eller att vi får kännedom om ändringar i folkbokföringen så som ändrade personuppgifter eller avregistrering.
Ett uppehållstillstånd kan återkallas av flera olika anledningar, det bestäms i utlänningslagen. I regel kan ett tillstånd återkallas om den sökande i sin ansökan uppgav oriktiga uppgifter eller inte berättade om något som hade betydelse för personens uppehållstillstånd. Tillståndet kan också återkallas om förutsättningarna för tillståndet inte längre är uppfyllda, till exempel om man har fått uppehållstillstånd för studier men inte längre studerar. Här nedanför beskriver vi några andra exempel lite närmare.
Återkallelse på grund av felaktiga uppgifter
Migrationsverket får återkalla ett uppehållstillstånd om den sökande medvetet har ljugit eller inte berättat om något som hade betydelse för ens uppehållstillstånd.
Återkallelse på grund av särskilda skäl
I vissa fall får Migrationsverket återkalla ett uppehållstillstånd på grund av särskilda skäl. Det får endast ske om den sökande ännu inte har rest in i Sverige. Det kan handla om att villkoren för ens uppehållstillstånd inte längre är uppfyllda, till exempel att anknytningen till den person man ska flytta till i Sverige har upphört.
Återkallelse på grund av att man har flyttat från Sverige
Om man har permanent uppehållstillstånd i Sverige men inte längre är bosatt här, eller av någon annan anledning har befunnit sig utomlands under en längre tid, ska Migrationsverket återkalla tillståndet.
I vissa fall kan man ändå behålla sitt permanenta uppehållstillstånd, i sådant fall måste man i förväg anmäla det till Migrationsverket. I det fallet får uppehållstillståndet återkallas tidigast när två år har gått efter det att bosättningen i Sverige har upphört.
En statusförklaring kan återkallas utan att uppehållstillståndet påverkas
Om man har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av asyl betyder det att man först har fått en statusförklaring: flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring. Om Migrationsverket beslutar att återkalla statusförklaringen betyder det inte automatiskt att även uppehållstillståndet återkallas. En persons statusförklaring kan alltså återkallas utan att uppehållstillståndet påverkas.
Diagrammet visar hur många uppehållstillstånd som har återkallats varje år under 2020, 2021 och 2022. Den stora skillnaden mellan 2020-2021 och 2022 beror på en stor avarbetning av ärenden som genomfördes under 2020 och som spillde över på 2021.
Återkallelse i siffror
Nedan visar vi med siffror hur arbetet med återkallelser har sett ut de senaste tre åren.
Så många återkallades
Under år 2020 återkallades totalt 11 728 uppehållstillstånd och 291 statusförklaringar. Alla som har uppehållstillstånd har inte en statusförklaring, därför är det en påtaglig skillnad mellan dessa siffror.
Antalet återkallelser ökade något under 2021 då Migrationsverket återkallade 13 933 uppehållstillstånd och 371 statusförklaringar.
Siffrorna från förra året visar istället på en skillnad åt andra hållet då antalet återkallade uppehållstillstånd minskade till 4 478. När det gäller statusförklaringar var siffran dock nästan oförändrad: 370 återkallelser.
Diagrammet visar hur många statusförklaringar som har återkallats varje år under 2020, 2021 och 2022.
Anledningen till att antalet återkallade uppehållstillstånd var högre under de två första åren är att Migrationsverket under 2020 tog fram uppgifter om hur många som var registrerade som utvandrade av Skatteverket – vilket resulterade i återkallande av permanent uppehållstillstånd för en stor del av dessa personer. Det är ett arbete som tidigare inte gjorts och som spillde över på antalet återkallelser även under 2021.
De vanligaste tillstånden som återkallas
När det gäller vilken typ av tillstånd som återkallas har det sett ungefär likadant ut över de senaste tre åren. Under 2020 och 2021 stod uppehållstillstånd på grund av anknytning, arbete och asyl för de flesta återkallelserna, anknytning låg högst upp följt av de andra två grupperna. Under 2022 såg siffrorna nästan likadana ut – men här var de flesta återkallade tillstånden arbetstillstånd istället för anknytning.
Detta händer nu och framåt
Arbetet med återkallelse av uppehållstillstånd är idag en mer prioriterad fråga än tidigare på Migrationsverket. Prioriteringen är en del i myndighetens arbete för att genomföra regeringens förändringspolitik på migrationsområdet.
Uppdrag från regeringen
Ett av Migrationsverkets uppdrag från regeringen är att vidta åtgärder för att stärka arbetet med återkallelse av uppehållstillstånd. Syftet med uppdraget är att systemet med den reglerade invandringen inte får missbrukas.
Regeringen har även gett myndigheten i uppdrag att se över om automatiserade system och andra handläggningsstöd kan användas i större utsträckning och på så sätt effektivisera arbetet.
I slutet av juni lämnade Migrationsverket in en slutrapportering av uppdraget till regeringen.
Här finns regeringsuppdraget att läsa i sin helhet: Uppdrag att stärka arbetet med ärenden om återkallelse av uppehålls- och arbetstillstånd
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Samarbete med Skatteverket
Migrationsverket har idag ett samarbete med Skatteverket som innebär en automatisk överföring av information gällande personer med permanenta uppehållstillstånd som har registrerats som utvandrade. Framåt ser man att en liknande automatisering som för de som har permanent uppehållstillstånd skulle kunna utvecklas för att omfatta även personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Riksrevisionen granskar
Just nu genomför Riksrevisionen en granskning av systemet för att återkalla uppehållstillstånd, i syfte att kontrollera om systemet fungerar effektivt. Bakgrunden till granskningen är att brister i systemet bland annat kan ge konsekvenser som felaktiga utbetalningar ur välfärdssystemen. Det kan även påverka det brottsförebyggande arbetet. Resultatet av granskningen planeras att publiceras i november 2023.
* En person som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige på grund av att man behöver skydd får en statusförklaring om man omfattas av någon av de definitioner som står i utlänningslagen. Visering är det man i vardagligt tal kallar för visum. En sådan utfärdas för tillfälliga besök i Sverige.
-
Så påverkar höjt försörjningskrav de som söker arbetstillstånd
Regeringen har beslutat att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, från dagens 13 000 kronor till 27 360 kronor. Det nya kravet gäller från den 1 november.
– Detta kommer främst att påverka yrkesgrupper inom service, omsorg, försäljning, lantbruk, trädgård, skogsbruk, bärplockare, fiske och yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. Dessa grupper har i regel en lön som ligger under det nya försörjningskravet, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.Regeringens beslut innebär att en god försörjning för en arbetskraftsinvandrare är en lön på minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån, SCB, publicerar för Sverige. Försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare kommer därför öka från dagens 13 000 kronor till 27 360 kronor. Den summan kommer att ändras årligen i samband med att Statistiska centralbyrån kommer med ny medianlön.
– Syftet med ett höjt försörjningskrav är, enligt regeringen, att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.Ansökningstillfället styr
Det är den senast publicerade medianlönen vid tidpunkt för ansökan som gäller vid prövning. Det är alltså ansökningstillfället som kommer att styra vilken medianlön som ska tillämpas vid beräkning av god försörjning.
Om arbetstillstånd beviljas är det nivån på god försörjning vid tidpunkt för ansökan som gäller under hela tillståndsperioden, även om Statistiska centralbyrån uppdaterar medianlönen under pågående tillståndsperiod. Men lönen måste fortfarande vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.
– Om en lön enligt kollektivavtal överstiger 80 procent av medianlönen är det lönen enligt kollektivavtalet som gäller. Om lönen enligt kollektivavtalet ligger under måste man ändå nå upp till god försörjning, säger Carl Bexelius.Vid ansökan om förlängning av arbetstillstånd ska lönen uppnå 80 procent av medianlönen vid tillfället för ansökan eller i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.
Inga övergångsregler
Det finns inga övergångsregler, vilket innebär att alla som ansöker om tillstånd efter 1 november måste ha en lön om minst 27 360 kronor i månaden. Det gäller oavsett om man jobbar heltid eller deltid.
För en ansökan som kommit in före den 1 november är det den medianlön som gällde vid tidpunkten för ansökan som utgör grund för beräkning.
– Har ansökan till exempel kommit in 1 januari 2023 är det medianlönen som varit publicerad vid tidpunkt för ansökan som Migrationsverket utgår ifrån. I detta fall blir det medianlön för 2021, och därmed 26 560 kronor, säger Carl Bexelius.Medianlönen publiceras årligen av Statistiska centralbyrån och avser föregående års löner. Med andra ord 2023 års medianlön beräknas på 2022 års löner.
För den som har beviljats arbetstillstånd innan det nya försörjningskravet träder i kraft och vars tillstånd sträcker sig längre fram i tiden gäller fortfarande samma försörjningskrav som gällde vid beslutstillfället, det vill säga 13 000 kronor.
– Men lönen måste fortfarande vara i nivå med kollektivavtalet eller praxis inom yrket eller branschen. Det är först i samband med ansökan om förlängt arbetstillstånd som kravet på god försörjning måste vara uppfyllt för att arbetstillståndet ska kunna förlängas, säger Carl Bexelius.Yrken som påverkas
De yrkesområden som främst kommer att påverkas av det höjda försörjningskravet är service, omsorg, försäljning, lantbruk, trädgård, skogsbruk, bärplockare, fiske och yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. Dessa grupper har i regel en lön som ligger under det nya försörjningskravet.
Enligt Migrationsverkets statistik har ungefär var fjärde arbetstagare en lön under lönekravet.
Undantagna lönekravet
Arbetstagare som är undantagna det nya kravet är de som nyttjar den fria rörligheten (medborgare inom EU/EES eller är familjemedlem till en person som är det), de som har eller ansöker om EU-blåkort, de som har eller ansöker om ICT-tillstånd, samt säsongsarbetare.
Professionella tränare och idrottare, au pairer, praktikanter inom ramen för internationellt utbyte eller praktikanter med praktik med anknytning till högre utbildning och forskare kommer inte omfattas av det nya kravet.
Mer information, exempel på tillämpning samt frågor och svar hittar du på sidan Höjt försörjningskrav för arbetstillstånd.
-
Migrationsverkets service på fler statliga servicekontor
Migrationsverket och Statens servicecenter fortsätter att utöka samverkan och under hösten kommer fler statliga servicekontor erbjuda allmän service för Migrationsverkets räkning.
I dagsläget erbjuds Migrationsverkets allmänna service på 14 servicekontor runt om i landet. Från och med den 10 oktober erbjuds Migrationsverkets allmänna service på de statliga servicekontoren i Västerås, Örebro C, Umeå, Växjö C, Sundsvall och Sollefteå.
Den 17 oktober är det dags för servicekontoren i Kiruna, Luleå och tre kontor i Göteborg: Gamlestaden, Järntorget och Nordstan.
Senare i november handlar det om servicekontoren i Uppsala C, Norrköping C, Södertälje samt Mobilia och Värnhem i Malmö. Därefter fyra kontor i Stockholmsområdet: Liljeholmen, Odenplan, Kungsholmen och Hallunda.
Vad hjälper Statens servicecenter till med?
De statliga servicekontoren erbjuder allmän service för Migrationsverkets räkning. Det innebär att servicehandläggarna hjälper till med att hitta rätt information på Migrationsverkets webbplats, stöd i att använda Migrationsverkets digitala tjänster och fylla i ansökan korrekt.
De erbjuder även hjälp med att kopiera, skriva ut och skicka handlingar till Migrationsverket.
Servicehandläggare på servicekontoren kan svara på allmänna frågor kring Migrationsverkets regler och processer. Men de kan inte svara på frågor om specifika ärenden. I dessa fall behöver man vända sig direkt till Migrationsverket.
Se vilka tjänster som erbjuds på respektive kontor under Besök oss
-
Verkställighetsstopp till Gaza
Migrationsverket har fattat beslut om att införa ett så kallat verkställighetstopp för Gazaremsan.
Det är en våldsam händelseutveckling i Israel och Gaza och det går inte att bedöma hur konflikten kommer att utvecklas. Migrationsverket har därför idag fattat beslut om att införa ett så kallat verkställighetstopp för Gazaremsan. Det vill säga att samtliga utvisningar tillfälligt stoppas från att verkställas.
Migrationsverket bevakar noggrant händelseutvecklingen i regionen.
-
Migrationsverket startar återvändandecenter
På regeringens uppdrag startar Migrationsverket nu återvändandecenter på fem platser i landet. Alla som har ett verkställbart beslut om att lämna landet och ett aktivt återvändandeärende erbjuds plats.
Regeringen gav i somras Migrationsverket i uppdrag att påbörja inrättandet av återvändandecenter, det vill säga särskilda boenden för personer som har fått ett verkställbart beslut om av- eller utvisning eller överföring till annat land.
Migrationsverket har nu omvandlat befintliga boenden till återvändandecenter på fem platser i landet
- Burlöv och Malmö (totalt ca 300 platser)
- Sagåsen i Göteborg (ca 160 platser)
- Stockholm och i Enköping (totalt ca 190 platser)
Både personer som bor i eget boende och i anläggningsboende erbjuds plats på ett återvändandecenter. För den som bor i eget boende och tackar nej till en plats på återvändandecenter händer enligt nuvarande regelverk ingenting men den som bor i anläggningsboende och tackar nej kan tvingas flytta ut. För närvarande finns 2 500 öppna återvändandeärenden där personer kan bli aktuella för att erbjudas plats på ett återvändandecenter.
– Migrationsverkets återvändandecenter är inte enbart ett boende utan en verksamhet där personerna ska ges råd, vägledning och praktiskt stöd för att återvända i större utsträckning än vad som görs idag, säger Filippa Nordfeldt, kanslichef inom Migrationsverkets nationella operativa avdelning.
Migrationsverket har nu en nära dialog med berörda kommuner, Sveriges kommuner och regioner samt länsstyrelserna för att informera om de omedelbara och långsiktiga effekterna.
– Dialogen är viktig eftersom det kan innebära ansträngningar för kommunerna om de behöver erbjuda många barn i skolåldern undervisning. På samma sätt är det med sjukvården, säger Filippa Nordfeldt.
Fakta om återvändandecenter
Migrationsverket fick i juni 2023 i uppdrag att påbörja inrättandet av återvändandecenter. En rapport om hur arbetet fortgår ska lämnas till regeringen senast den 1 december 2023.
Inrättandet av återvändandecenter är en del i regeringens politik för att öka återvändandet och bekämpa skuggsamhället. Nästa år avsätts närmare 300 miljoner kronor för ändamålet, vilket gör det till den största budgetsatsningen inom migrationsområdet.
Utgångspunkten är att återvändandecentren ska placeras nära orter som ligger i anslutning till en flygplats.
-
Migrationsverket svarar:
Vilka är det som kommer till Sverige – och varför?
Runt 190 000 personer sökte uppehållstillstånd i Sverige förra året, och 132 000 personer fick tillstånd att vara här. Det handlade om flyktingar, arbetstagare, studenter och anhöriga från olika delar av världen. I den här artikeln ska vi besvara frågor om vilka som kommer till Sverige, varför och hur migrationen utvecklats under perioden 2013–2022*.
Det senaste decenniet har migrationen till Sverige präglats av dramatiska förändringar. Under endast två år, 2014–2015, kom en kvarts miljon asylsökande till Sverige, vilket ledde till tillfälliga gränskontroller och skärpt migrationslagstiftning.
Därefter minskade antalet asylsökande kraftigt. Sverige har gått från att ta emot runt 10 procent av EU:s asylsökande under åren före 2016 till mindre än 1,5 procent hittills i år.
Undantaget från trenden med färre skyddssökande inträffade förra året, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Då sökte miljoner ukrainare skydd i Europa, EU aktiverade massflyktsdirektivet och cirka 50 000 personer fick skydd i Sverige.
Parallellt med stora svängningar i migrationspolitiken har antalet personer som sökt sig hit för att arbeta ökat under perioden 2013–2022. Under 2023 har ungefär lika många sökt skydd som arbetstillstånd i Sverige.
Förstora bildenAntal beviljade uppehållstillstånd per ärendekategori 2013–2022. Klicka på bilden för att göra den större.
Över en halv miljon har sökt skydd
Förstora bildenAntal beviljade uppehållstillstånd per ärendekategori asyl 2013–2022. Klicka på bilden för att göra den större.
Under åren 2013–2022 inkom drygt en halv miljon (550 630) förstagångsansökningar om skydd i Sverige. I den siffran är även kvotflyktingar och personer från Ukraina som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet inräknade. Mer än hälften så många (328 632) fick sina ansökningar beviljade, och fick alltså skydd i Sverige.
Då ska man komma ihåg att Migrationsverket bara redovisar beviljade tillstånd, inte hur långt tillståndet är eller om personen stannat i Sverige. Detta blev särskilt viktigt i samband med lagskärpningen 2016, då huvudregeln gick från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd. Men det gäller även ifråga om andra uppehållstillstånd, till exempel för att arbeta eller studera här. En annan aspekt på statistiken i artikeln är att den enbart redovisas siffror över förstagångsansökningar, inte förlängningar.
Många anhöriga ville återförenas med familj
Det stora antalet asylsökande under åren fram till och med 2015 ledde till att antalet familjemedlemmar som sökte uppehållstillstånd på anknytning ökade kraftigt. Under perioden 2013–2022 ansökte nästan en halv miljon personer om uppehållstillstånd för att flytta till någon i Sverige.
I statistiken över anknytning ingår, utöver skyddsökandes familjer, även andra grupper, såsom anhöriga till svenska medborgare som vill få uppehållstillstånd i Sverige. Det gör att det är svårt att ange siffror på hur många anhöriga som ville bosätta sig med asylsökande jämfört med svenska medborgare.
Från skydd till arbetstillstånd och studenter
Förstora bildenAntal sökta uppehållstillstånd skydd och AT 2013–2022. Klicka på bilden för att göra den större.
Förstora bildenAntal beviljade uppehållstillstånd skydd och AT 2013–2022. Klicka på bilden för att göra den större.
Under perioden 2013–2022 har sammansättningen av personer som vill komma till Sverige skiftat från skyddssökande till arbetstagare och studenter. Lite förenklat – och med undantag för massflyktsdirektivet – har det under senare år varit ungefär dubbelt så många personer som fått arbetstillstånd jämfört med asyl. Det är alltså fler som får bifall på sin ansökan om arbetstillstånd än som får bifall på ansökan om asyl.
2013–2022 fick drygt 300 000 personer uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige. Beträffande arbetstagare kommer en del för ett säsongsjobb, medan andra kommer till Sverige för att stanna – av den här statistiken framgår bara att de har fått ett uppehållstillstånd. Det gäller även studenter som i än högre grad är del av så kallad ”cirkulär migration” vilket betyder att de i regel lämnar landet när studierna är avslutade.
Under pandemin påverkades alla ärendeslag av reserestriktionerna men särskilt arbetstagare och studenter. När det gäller arbetstagare är det andra faktorer och regelverk som påverkar vilka och hur många som kommer till Sverige, såsom konjunkturläge, andra länders attraktionskraft och tillgången på kompetens i Sverige och i andra länder.
Antalet studenter som kommer till Sverige har också ökat, men från lägre nivåer, från runt 10 000 till knappt 15 000 per år. En faktor som påverkat både arbetstagare och studenter är kravet på att man måste visa upp sitt pass personligen på en ambassad eller ett generalkonsulat.
Vilka länder kommer personerna ifrån?
Förstora bildenAntal beviljade uppehållstillstånd AT per nationalitet 2013–2022. Klicka på bilden för att göra den större.
Förstora bildenAntal beviljade uppehållstillstånd skydd per nationalitet 2013–2022. Klicka på bilden för att göra den större.
Vilket land de som kommer till Sverige kommer ifrån har en mängd olika orsaker. Situationen i hemlandet, om det finns andra landsmän i Sverige och svensk lagstiftning – det är bara några anledningar till att vissa nationaliteter söker sig hit. Motsvarande faktorer påverkar givetvis också andra mottagarländers attraktionskraft.
För att få en fingervisning om hur det utvecklats under perioden 2013–2022 jämförs här beviljade uppehållstillstånd för skydd (asyl, kvotflyktingar och massflyktsdirektiv) med beviljade arbetstillstånd.
Av dem som fick skydd i Sverige under åren 2013–2022 var Syrien det största ursprungslandet (med undantag för 2022 då Ukraina var störst). Andra stora ursprungsländer under perioden var Afghanistan, Eritrea, Irak och Somalia.
De största ursprungsländerna vars medborgare under samma period kom till Sverige för att arbeta var Thailand, Indien och Kina. Även från Ukraina har det kommit många arbetssökande. En stor del av thailändarna är säsongsarbetare, vilket innebär att de kommer för kortare perioder än många andra arbetstagare.
Som tidigare nämnts, har två avgörande trender under den här perioden varit att det kommit färre skyddssökande (undantaget Ukrainakriget) och fler arbetstagare och studenter till Sverige. Det har inneburit ett skifte i nationaliteter från krigsdrabbade länder som Syrien och Afghanistan till utvecklingsekonomier som Indien och Kina. Förra året beviljades tillstånd till fler arbetstagare från Indien än skyddssökande från Syrien, Afghanistan och Eritrea tillsammans (de största flyktinggrupperna efter Ukraina 2022).
Vad händer framåt
Som tidigare nämnts har Sveriges andel av dem som söker skydd inom EU minskat de senaste åren. Med nuvarande lagstiftning och politiska reformagenda har Migrationsverket bedömt att den utvecklingen fortsätter trots oro i omvärlden. Även på andra områden än asyl styr politiken mot färre snarare än fler migranter. Från oktober gäller ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, vilket väntas leda till att färre arbetstagare kommer till Sverige.
*Fotnot: I artikeln används perioden 2013–2022 eftersom beräkningsmetoderna förändrades mellan åren 2012 och 2013
-
Färre asylsökande väntas till Sverige
Antalet asylsökande i Europa har ökat kraftigt sedan förra hösten. I Sverige går utvecklingen i motsatt riktning och Migrationsverket skriver ner prognosen ytterligare för åren 2023 och 2024.
– Sveriges andel av det totala antalet asylsökande i Europa har fortsatt att minska, säger planeringsdirektör Annika Gottberg med anledning av Migrationsverkets nya prognos som publiceras idag.Under det första halvåret i år tog EU-länderna* emot över en halv miljon asylansökningar. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med samma period förra året och den högsta noteringen sedan åren 2015 och 2016. Efter sommaren har antalet asylsökande i Europa fortsatt att öka, men den utvecklingen återspeglas inte i Sverige.
– I föregående prognos utgick vi från att antalet asylsökande skulle bli något fler under hösten men det har inte skett. Istället ser vi en fortsatt vikande trend, säger Annika Gottberg.
Till följd av utvecklingen justerar Migrationsverket återigen ner planeringsantagandet för antalet asylsökande till Sverige under åren 2023 och 2024. Antagandet är nu att cirka 13 000 personer söker asyl här i år respektive nästa år. I föregående prognos beräknades antalet asylsökande under denna period till cirka 14 000 per år.
Massflyktsdirektivet förlängs till mars 2025
Även när det gäller antalet skyddssökande från Ukraina justerar Migrationsverket ner huvudscenariot, från cirka 14 000 till cirka 13 000 för 2023. Under 2024 är huvudscenariot liksom tidigare att omkring 10 000 ukrainare söker skydd i Sverige.
EU har beslutat att möjligheten för ukrainare att få tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet förlängs till den 4 mars 2025. Enligt massflyktsdirektivet kan skyddet gälla som längst i tre år och löper därmed ut i mars 2025 även om kriget i Ukraina fortfarande pågår.
– Fler än 4,1 miljoner personer från Ukraina befinner sig för närvarande i EU med tillfälligt skydd. Beslutet om en förlängning aktualiserar en diskussion om eventuella EU-gemensamma lösningar för att hantera deras status i unionen när skyddet löper ut, säger Annika Gottberg.
Migrationsverkets antaganden utgår dock fortsatt från nuvarande regelverk, som innebär att medlemsstaternas nationella migrationslagstiftning ska tillämpas efter att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör. I mars 2025 uppskattas cirka 43 000 personer med tillfälligt skydd finnas i Sverige. Liksom tidigare antas det stora flertalet då ansöka om uppehållstillstånd på annan grund, framför allt asyl.
Färre ansökningar om arbetstillstånd
När det gäller arbetstillstånd har antalet förstagångsansökningar minskat hittills i år. Mot bakgrund av det sänker Migrationsverket prognosen för 2023. Bedömningen är att cirka 49 000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd kommer in i år, att jämföra med drygt 65 000 inkomna ansökningar under 2022.
Tillskott för migrationsreformer
I prognosen konstateras även att regeringens budgetproposition för 2024 innehåller tillskott till Migrationsverket för att genomföra reformer inom migrationsområdet, exempelvis ökade insatser för återvändande, fler förvarsplatser och inrättandet av återvändandecenter. Detta kräver ett omfattande förändringsarbete.
– Vårt fokus kommer fortsatt att vara att bidra till att genomföra regeringens migrationsreformer och att nå författningsstyrda handläggningstider, säger Annika Gottberg.
Prognosen i siffror
Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2023 uppgår till cirka 4,7 miljarder kronor.
Scenarier för antalet skyddssökande från Ukraina till Sverige
Scenarier 2023:
- Lägre scenario: 11 000
- Huvudscenario: 13 000
- Högre scenario: 20 000
Scenarier 2024:- Lägre scenario: 5 000
- Huvudscenario: 10 000
- Högre scenario: 50 000
Antal som lämnar landet
Migrationsverket bedömer att cirka 12 000 personer som beviljats tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet lämnar Sverige under 2023 och att cirka 8 000 personer gör det under 2024.
Planeringsantaganden för 2023, inkomna ansökningar övriga ärendekategorier
Siffror i parentes avser jämförelse med antagandena för 2023 i prognosen från juli i år:
- Asyl, förstagångsansökningar: 13 000 (14 000)
- Asyl, förlängningsansökningar: 33 000 (33 000)
- Studerandeärenden (förstagång och förlängning): 29 000 (30 000)
- Anknytningsärenden (förstagång och förlängning): 43 000 (45 000)
- Arbetsmarknadsärenden (förstagång och förlängning): 91 000 (93 000)
- Medborgarskapsärenden: 77 000 (80 000)
Kommunmottagna och kvotflyktingar
Antalet kommunmottagna beräknas uppgå till cirka 8 500 under 2023. Kommunmottagna omfattar nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga samt 900 kvotflyktingar, som Migrationsverket har i uppdrag att överföra till Sverige i år.
Återvändande
Antalet självmant utresta (med avslag på asylansökan) beräknas till cirka 4 300 personer under 2023 och cirka 3 800 under 2024. Detta omfattar inte personer från Ukraina som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.
Läs prognosen i sin helhet
Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.Läs mer:
Migrationsverket svarar: Vilka är det som kommer till Sverige och varför?
*Avser EU:s medlemsländer samt Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.
-
Det ska bli svårare att missbruka tillstånd för studier
Ökade språkkrav, utvecklad prövning av studieavsikt och en gemensam modell för rapportering av studieavbrott som alla lärosäten följer. Det är några av åtgärderna som Migrationsverket och Sveriges universitets- och högskoleförbund enskilt eller tillsammans lägger fram.
Enligt uppdrag i årets regleringsbrev från regeringen ska Migrationsverket tillsammans med universitet och högskolor utveckla och effektivisera arbetet med att säkerställa att missbruk av uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning försvåras.
– Målet med våra prioriterade åtgärder är att skapa en stor mängd förändringar som sänker incitamentet för missbruk av uppehållstillstånd för studier och samtidigt gör det mer attraktivt för seriösa studenter, säger processledare Markus Filipsson vid digitaliserings- och utvecklingsavdelningen.
Studenter ska studera
Det händer att personer som får uppehållstillstånd för att studera i Sverige istället använder tillstånden för att arbeta eller göra något annat. För att ha ett uppehållstillstånd för studier i Sverige behöver man ha för avsikt att studera här. För att utreda studieavsikten gör Migrationsverket i viss utsträckning intervjuer med de antagna innan de beviljas uppehållstillstånd men uppföljningar har visat att effekten är begränsad.
Exempel på föreslagna åtgärder
- Migrationsverket ska se över sitt arbetssätt för att bland annat öka precisionen i utredningen och därmed utreda rätt ärenden.
- Ett utökat språkkrav i engelska vilket redan beslutats av Sveriges universitets- och högskoleförbund.
- Kartlägga hur överföringen av information mellan till exempel Migrationsverket, sökande, lärosätena, Skatteverket, Försäkringskassan och polisen hanteras och förbättra den där det är möjligt.
- Tillåta studenter att vistas längre tid utanför Sverige utan att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd, så länge utlandsvistelsen är en del av studierna (en redan genomförd åtgärd).
- Säkerställa att det finns gemensamma rutiner och system för inrapportering av studieavbrott mellan myndigheterna och lärosätena.
- Studenter på kandidat- och mastersnivå ska kunna beviljas tillstånd upp till två år i taget istället för ett som idag.
Läs rapporten
Delredovisning: Åtgärder för att minska missbruk av uppehållstillstånd för studier Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster. -
Nu börjar nya försörjningskravet för arbetstillstånd att gälla
Från och med den 1 november gäller ett nytt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. Från tidigare 13 000 kronor till 27 360 kronor. Försörjningskravet uppnås genom att arbetskraftsinvandrarens lön är minst 80 procent av aktuell medianlön. Syftet med ett höjt försörjningskrav är, enligt regeringen, att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.
Regeringens beslut innebär att en god försörjning för en arbetskraftsinvandrare är en lön på minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån, SCB, publicerar för Sverige i juni varje år.
Försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare har därför ökat från tidigare 13 000 kronor till 27 360 kronor, vilket är 80 procent av medianlönen.
Utöver det måste månadslönen vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.
– Det kan hända att lönen som är i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen ändå ligger under försörjningskravet. I de fallen måste månadslönen nå upp till minst 80 procent av den medianlön som gäller vid tidpunkten för ansökan för att arbetstillstånd ska kunna beviljas. Det spelar ingen roll om det rör sig om en heltids- eller en deltidsanställning, säger Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket.
De som söker förlängt arbetstillstånd påverkas
En person som har ett pågående arbetstillstånd påverkas först när den ska ansöka om förlängt uppehållstillstånd.
– Om en person har beviljats arbetstillstånd innan den 1 november gäller samma försörjningskrav som när tillståndet beviljades, det vill säga 13 000 kronor, under resten av tillståndsperioden. Det är först i samband med ansökan om förlängt arbetstillstånd som det nya kravet på god försörjning måste vara uppfyllt, säger Anna Lindblad.
Enligt Migrationsverkets statistik har ungefär var fjärde arbetstagare en lön under lönekravet.
– Vi förstår att det kan bli en svår situation för den som söker förlängt tillstånd och befinner sig i landet. Men för att få uppehållstillstånd på grund av arbete har regeringen beslutat att man ska nå kravet på god försörjning, säger Anna Lindblad.
Migrationsverket gör efterkontroller
Migrationsverket gör efterkontroller om kraven för arbetstillstånd fortfarande är uppfyllda. Efterkontrollerna sker bland annat i de branscher där Migrationsverket ser indikationer på missbruk av regelverket. En sådan indikator kan vara att månadslönen markant överstiger den kollektivavtalsenliga nivån eller praxis inom yrket eller branschen, trots att den uppfyller kravet på god försörjning.
– Det finns en risk att oseriösa arbetsgivare redovisar en lön som ser ut att uppfylla kravet men den lön som betalas ut är mycket lägre. Något som myndigheten nu behöver kontrollera, säger Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket.
Fakta om det nya försörjningskravet
Gäller för uppehållstillstånd på grund av arbete
Det nya kravet på god försörjning gäller för uppehållstillstånd som beviljas på grund av arbete. Alltså om personen kommer till Sverige, från ett land utanför EU/EES, för att arbeta.
Det innebär att personer som till exempel ansöker eller har uppehållstillstånd på grund av skydd, familjeanknytning, studier eller enligt massflyktsdirektivet eller gymnasielagen inte påverkas av den här höjningen. EU/EES medborgare och varaktigt bosatta som utnyttjar den fria rörligheten påverkas inte heller.
De som uppfyller samtliga krav för permanent uppehållstillstånd påverkas inte heller.
Däremot gäller det nya kravet på god försörjning de som gör ett så kallat spårbyte. En person som fått avslag på sin asylansökan och istället söker arbetstillstånd.
Yrken som påverkas
De yrkesområden som främst kommer att påverkas av det höjda försörjningskravet är service, omsorg, försäljning, lantbruk, trädgård, skogsbruk, bärplockare, fiske och yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. Dessa grupper har i regel en lön som ligger under det nya försörjningskravet.
Yrken som inte påverkas
Professionella tränare och idrottare, au pairer, praktikanter inom ramen för internationellt utbyte eller praktikanter med praktik med anknytning till högre utbildning och forskare kommer inte omfattas av det nya kravet.
Personer som har eller ansöker om EU-blåkort, ICT-tillstånd, samt säsongsarbetare påverkas inte heller.
Statistik
Antalet aktiva* arbetstillstånd: 63 477
Antalet aktiva* arbetstillstånd med lön under 27 360 kronor: 14 991
* Migrationsverkets uppgift är att pröva ansökan och ger bifall eller avslag. Migrationsverket kan inte se om en person som fått uppehålls- och arbetstillstånd sedan kommer till landet. Det finns heller ingen skyldighet att anmäla till Migrationsverket om man lämnar landet innan tillståndet löper ut. Det innebär att antalet aktiva arbetstillstånd inte är samma sak som antalet personer som befinner sig i landet, något som Migrationsverket inte kan se.
De fem vanligaste yrkesområdena med lön under 27 360 kronor, aktiva arbetstillstånd idag Yrkesområde
Antal aktiva arbetstillstånd
Bärplockare och plantörer m.fl.
3 559
Restaurang- och köksbiträden m.fl.
1 895
Kockar och kallskänkor
1 520
Städare
1 369
Pizzabagare m.fl.
403
-
Skärpta villkor för anhöriginvandring
Nu har riksdagen beslutat om vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och vissa begränsningar i möjligheten till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Förändringarna i utlänningslagen träder i kraft den 1 december.
Skärpningarna i villkoren för anhöriginvandring innebär bland annat att uppehållstillstånd på grund av anknytning får vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år. Tidigare var åldersgränsen 18 år och ett syfte med höjningen är att förhindra tvångsäktenskap för unga vuxna.
Försörjningskrav för alternativt skyddsbehövande
En annan förändring är att möjligheten att undantas från försörjningskravet begränsas för alternativt skyddsbehövande. I dag gäller försörjningskravet för den gruppen bara om ansökan om familjeåterförening görs senare än tre månader efter att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd. Nu blir det i stället så att försörjningskravet för alternativt skyddsbehövande ska gälla från första dagen, med undantag för vissa situationer som anges i lagen*. För flyktingar gäller samma tremånadersfrist som tidigare.
Återgång till synnerligen ömmande omständigheter
Vidare försvinner möjligheten för barn och vissa vuxna att beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Nu krävs det istället synnerligen ömmande omständigheter med tillägget att det ska göras en skillnad i bedömningen mellan barn och vuxna. För barn krävs inte att omständigheterna har samma allvar och tyngd som för en vuxen. Det är en återgång till den ordning som gällde tidigare, vilket innebär att det finns äldre förarbeten och rättspraxis som kan ge vägledning för tillämpningen i enskilda fall. Samtidigt har det skett förändringar som påverkar de rättsliga förutsättningarna.
– Det är på ett sätt en återgång till den ordning som gällde 2005-2014, men samtidigt har det hänt saker under de tio år som gått som har en betydelse för våra bedömningar, som exempel kan nämnas att barnkonventionen har blivit lag och att det tillkommit praxis från Migrationsöverdomstolen, säger Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket.
Lagändringarna ska träda i kraft den 1 december 2023.
Inför ikraftträdandet uppdateras informationen på Migrationsverkets webbplats.
*Undantag kan endast göras om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslut om anknytningspersonens asylansökan. Bestämmelsen tar sikte på situationer som rör familjesammanhållning.
Läs mer på riksdagen.se: Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Fakta
Flykting: Om man har välgrundade skäl att frukta förföljelse i sitt hemland räknas man som flykting och får flyktingstatus - en internationell statusförklaring som grundar sig på regler i Genèvekonventionen och EU:s skyddsgrundsdirektiv.
Alternativt skyddsbehövande: Andra skäl att få uppehållstillstånd kan till exempel vara att man riskerar att drabbas av tortyr, dödsstraff eller skadas i en väpnad konflikt. Då får man status som alternativt skyddsbehövande - en internationell statusförklaring som grundar sig på bestämmelserna i EU:s skyddsgrundsdirektiv.
-
Migrationsverket, polisen och Kriminalvården fördjupar samarbetet kring återvändande
Som ett led i arbetet för att öka återvändandet har medarbetare från Polismyndigheten och Kriminalvården tillfälligt flyttat in i Migrationsverkets lokaler.
– Genom att sitta tillsammans hoppas vi kunna korta kontaktvägarna och förbättra samarbetet, säger Oskar Ekblad, sektionschef vid Migrationsverket.Att öka återvändandet, så att fler av dem som fått beslut om utvisning reser tillbaka till sina hemländer, är en prioriterad fråga för regeringen. Både Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården har i uppdrag att arbeta för det och samverkar på olika sätt kring återvändandefrågor.
Nu har ytterligare ett steg tagits, genom att medarbetare från polisen och Kriminalvården tillfälligt flyttat in i Migrationsverkets lokaler. Under några dagar per vecka kommer de att sitta tillsammans med medarbetare som arbetar operativt med återvändandefrågor på Migrationsverket.
– Vi gör det här mot bakgrund av regeringens tydliga fokus på att öka återvändandet. Genom att samlokalisera vissa operativa resurser hoppas vi få en högre effekt i samarbetet och kunna nå de mål regeringen satt upp, säger Oskar Ekblad.
Kortare kontaktvägar och ett underlättat informationsutbyte är två väntade vinster med samlokaliseringen. Den ska även användas för att prioritera, planera och samordna, exempelvis när det gäller användandet av förvarsplatser och flygcharter. Gruppen kommer också att arbeta fram gemensamma lägesbilder och analyser.
Upplägget med samlokalisering gäller i nuläget fram till årsskiftet, men kan förlängas till den 30 april nästa år. Den utgår från gällande regelverk och innebär ingen utökning av vilken information som får delas mellan myndigheterna.
Fakta: Återvändande
Återvändande är när en person har fått ett beslut om avvisning eller utvisning som innebär att denne är skyldig att lämna Sverige och Schengenområdet. Om personen inte följer beslutet kan Migrationsverket överlämna ärendet till polisen. Överlämnandet kan ske på två grunder: antingen för att det behövs tvång för att verkställa beslutet, eller för att personen håller sig undan och måste efterlysas. Migrationsverket avslutar återvändandeärendet när personen har rest ut eller om ärendet lämnas över till polis för verkställighet.
Migrationsverket har flera uppdrag av regeringen som berör återvändande. Bland annat har Polismyndigheten och Migrationsverket ett särskilt uppdrag om att öka återvändandet från Sverige till tredje land med 50 procent fram till 2023.
Läs mer och se statistik kring återvändande:
Migrationsverket svarar: Så många reser tillbaka till sitt hemland
-
Center mot arbetslivskriminalitet startar i Stockholm
Idag öppnar ett center mot arbetslivskriminalitet i Stockholm. Det är landets sjätte center, där Migrationsverket, Arbetsmiljöverket och sju andra myndigheter jobbar tillsammans för att motverka brott i arbetslivet.
Sedan 2018 deltar Migrationsverket tillsammans med flera andra myndigheter i ett regeringsuppdrag för att motverka kriminalitet i arbetslivet. Som ett led i det arbetet öppnade förra året de första regionala centren mot arbetslivskriminalitet. Centren ska fungera som nav i myndigheternas samverkan för att stoppa fusk och brottslighet i arbetslivet.
Det nya centret i Stockholm öppnar i Polisens lokaler. Sedan tidigare finns fem center mot arbetslivskriminalitet, i Umeå, Uppsala, Örebro, Göteborg och i Norrköping. Planen är att starta det sjunde och sista centret i Malmö den 1 december.
Kriminella i den organiserade brottsligheten använder företag som sina brottsverktyg för att komma åt bidrag och på andra sätt fuska sig till det som de inte har rätt till. Fokus för myndigheternas kontroller är därför företag i de branscher där risken för kriminalitet och utsatthet bedöms vara särskilt stora.
Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet i samarbetet mot arbetslivskriminalitet. I arbetet deltar Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.
Läs mer i pressmeddelande från Polismyndigheten
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. -
Migrationsverket svarar: hur många olika försörjningskrav finns det?
Regeringen beslutade i år att höja försörjningskravet för arbetstillstånd, vilket har lett till många frågor till Migrationsverket. Men det finns olika typer av försörjningskrav beroende på vad man ansöker om. I den här delen av Migrationsverket svarar reder vi ut vilka försörjningskrav som finns och vem det är som behöver uppfylla det.
Det finns olika försörjningskrav kopplade till olika uppehållstillstånd och de kan se olika ut i olika situationer. En viss månadslön, tillräckligt stor bostad, egen eller anhörigs lön, en eller flera inkomster – det är bara några av de saker som Migrationsverket tittar på.
Observera att denna artikel tar upp de vanligaste försörjningskraven, det finns ytterligare försörjningskrav som inte har tagits med.
Arbetstillstånd
Krav: Arbete med viss månadslön
Summa: 80 procent av Sveriges medianlön
Anhöriga: Arbetstagaren ska kunna försörja hela familjen
Observera: Detta gäller specifikt arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen.För att kunna få arbetstillstånd i Sverige måste man ha ett arbete där lönen uppgår till en viss summa. Den 1 november höjdes kravet till minst 80 procent av medianlönen i Sverige. I dag innebär det minst 27 360 kronor innan skatt. Tidigare var kravet 13 000 kronor.
Läs mer om höjt försörjningskrav för arbetstillstånd
Läs vad som krävs för att få arbetstillståndFörlängt arbetstillstånd
Lönekravet är samma när du ansöker om förlängt arbetstillstånd som när du ansöker första gången.
Familjemedlem till arbetstagare
Om den som har eller ansöker om arbetstillstånd vill att familjen ska följa med till Sverige måste arbetstagaren kunna försörja sin familj, vilket innebär att man ska täcka boendekostnaden och levnadsomkostnader för hela familjen.
Arbetstagaren behöver endast visa att man kan försörja sina familjemedlemmar när de ansöker om uppehållstillstånd för första gången.
Läs om försörjningskrav för arbetstagare som vill ta hit sin familj
Egenföretagare
Krav: Försörjning tryggad
Summa: 200 000 kronor för hela tillståndstiden
Anhöriga: Företagaren ska kunna försörja hela familjenFöretagare måste visa att man har sin försörjning tryggad två år i taget, vilket motsvarar cirka 200 000 kronor. För att medföljande ska få uppehållstillstånd måste företagaren ha 100 000 kronor för make eller maka och 50 000 kronor för varje medföljande barn. Försörjningskravet ser likadant ut vid en förlängningsansökan.
Läs om krav för uppehållstillstånd för den som har eget företag
Läs om tillstånd för den som är familjemedlem till en egen företagare i SverigeOm familjen ansöker om förlängt uppehållstillstånd samtidigt som företagaren ansöker om och får permanent uppehållstillstånd ändras försörjningskravet. Då ska företagaren visa att inkomsten räcker för att försörja hela familjen och att man har en bostad av tillräcklig storlek och standard.
Om familjemedlemmarna ansöker om permanent uppehållstillstånd i samband med en ansökan om förlängt uppehållstillstånd måste företagaren först visa att hen kan försörja sin familj för att familjen ska få förlängt uppehållstillstånd, därefter kontrollerar Migrationsverket att familjemedlemmarna även kan försörja sig själva för att de ska få permanent uppehållstillstånd.
Studenter och doktorander
Krav: Försörjning tryggad
Summa: 18 procent av aktuellt prisbasbelopp
Anhöriga: Ska kunna försörja sig genom egna pengar eller med hjälp av den studerande – 7,5 procent av prisbasbeloppet för vuxen och 4,5 procent för barn.För att få uppehållstillstånd för att studera vid högre utbildning eller för doktorandstudier behöver man kunna visa att man har sin försörjning tryggad under hela tillståndstiden. Det betyder att man måste ha pengar tillgängliga genom till exempel lön, stipendium eller banktillgångar. Summan ska motsvara minst 18 procent av årets prisbasbelopp, vilket för år 2023 är 9 450 kronor per månad. Samma krav gäller vid förlängningsansökan men beloppet kan ha ändrats eftersom prisbasbeloppet ändras varje år.
Läs om krav för uppehållstillstånd för studier vid högre utbildning
Läs om krav för uppehållstillstånd för doktorandstudierFamilj till student eller doktorand
En familjemedlem till en student eller doktorand ska visa att hen kan försörja sig under vistelsen, minst 3 937,50 kronor per månad för vuxen och 2 367,50 kronor per månad för varje barn. Summan baseras på årets prisbelopp – 7,5 procent för vuxen och 4,5 procent för varje barn.
Tillstånd för att söka arbete efter slutförda studier
Krav: Försörjning tryggad
Summa: 18 procent av aktuellt prisbasbelopp
Anhöriga: Ska kunna försörja sig genom egna pengar eller med hjälp av den studerande – 7,5 procent av prisbasbeloppet för vuxna och 4,5 procent för barn.Om man har slutfört sina högskolestudier eller doktorandstudier och vill ha uppehållstillstånd för att stanna kvar i Sverige och söka arbete eller starta eget företag är försörjningskravet under 2023 minst 9 450 kronor per månad, vilket motsvarar 18 procent av prisbasbeloppet.
Läs om krav för uppehållstillstånd för att söka arbete efter studier
Tillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning
Krav: Försörjning tryggad
Summa: 9 700 kronor per månad
Anhöriga: Inget försörjningskravOm man har haft arbetstillstånd som forskare och slutfört sin forskning och vill ha uppehållstillstånd för att stanna kvar i Sverige och söka arbete eller starta eget företag är försörjningskravet minst 9 700 kronor per månad.
Flytta till någon
Krav: Personen i Sverige ska försörja den som vill flytta hit
Summa: Normalbelopp + hyra
Anhöriga: Den som bor i Sverige ska kunna försörja hela hushållet + den som vill flytta hitEn person som bor i Sverige måste kunna försörja sina familjemedlemmar för att de ska få uppehållstillstånd för att flytta hit. Här ställs inte endast krav på en specifik summa pengar – utan även bostadens storlek och standard. Hur stor inkomst personen som bor i Sverige måste ha beror alltså på hur stor familjen är och hur hög boendekostnad man har. För två sammanlevande makar eller sambor måste man ha kvar 9 445 kronor efter att hyran är betald.
Undantag från försörjningskravet
Alla omfattas inte av försörjningskravet när anhöriga vill flytta till Sverige. Det gäller till exempel om den som bor i Sverige är ett minderårigt barn vars förälder vill flytta hit, eller om det finns särskilda skäl, till exempel att personen i Sverige har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga och därför inte kan uppfylla försörjningskravet, eller familjen ansöker om att få flytta till Sverige inom tre månader från att personen som bor i Sverige får uppehållstillstånd som flykting. Det finns heller inget försörjningskrav när man ansöker om förlängt uppehållstillstånd.
Förändringar på gång
Riksdagen har beslutat att skärpa kraven för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Förändringarna innebär bland annat att undantag från försörjningskravet tas bort för personer med status som alternativt skyddsbehövande, vars anhöriga ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning.
Läs mer om de skärpta villkoren för anhöriginvandring
Läs vad som gäller för den som är anhörig till någon som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytningPermanent uppehållstillstånd
Krav: Kunna försörja sig själv
Summa: Normalbelopp + boendekostnad
Anhöriga: Ska kunna försörja sig självaFör att få permanent uppehållstillstånd måste man kunna försörja sig själv genom anställning eller som egen företagare. Det finns inget krav på att man ska försörja sina familjemedlemmar och man kan inte tillgodoräkna sig sin familjemedlems inkomst. Migrationsverket bedömer om månadsinkomsten täcker boendekostnaderna och det så kallade normalbeloppet för en ensamstående vuxen, som för år 2023 är 5 717 kronor.
Undantag från försörjningskravet
I vissa fall kan man vara undantagen från försörjningskravet när man ansöker om permanent uppehållstillstånd. Det gäller barn under 18 år, pensionärer och om man av andra särskilda skäl inte kan försörja sig själv.
Man kan bara ansöka om permanent uppehållstillstånd i samband med att man ansöker om förlängt tillstånd. Kraven för permanent tillstånd måste därför läsas tillsammans med de krav som ställs för förlängning i respektive ärendeslag.
Permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen
Personer som har uppehållstillstånd enligt gymnasielagen kan ansöka om permanent uppehållstillstånd om de kan försörja sig själva som anställda eller egna företagare. De reglerna skiljer sig något från de krav för permanent uppehållstillstånd som gäller för personer som har uppehållstillstånd av andra skäl.
Läs om krav för permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen
Medborgarskap
Krav: Inga skulder eller betalningsanmärkningar
Summa: Inget försörjningskrav
Anhöriga: Inget försörjningskravDet finns inget krav på egen försörjning för att få svenskt medborgarskap. Däremot kan skulder eller betalningsanmärkningar innebära att man får avslag på sin ansökan om svenskt medborgarskap.
Läs om hur skulder eller betalningsanmärkningar kan påverka möjligheten att bli svensk medborgare
Så kan ett ärende med försörjningskrav se ut
Arbetstillstånd
Amina ansöker om arbetstillstånd för att hon har fått en anställning i Sverige. Månadslönen från anställningen måste enligt den senaste medianlönen vara 27 360 kronor. Aminas man och deras treårige son ska flytta med henne, då måste hennes lön täcka hela familjens boendekostnader och det så kallade normalbeloppet. För sammanlevande makar eller sambor är normalbeloppet 9 445 kronor och för barn 0-6 år är det 3 055 kronor.
Anknytning
Gustav bor i Sverige och hans partner Dylan vill flytta till honom. Gustav måste då kunna försörja Dylan och ha en bostad som är tillräckligt stor för dem att bo i. Migrationsverket kontrollerar att Gustavs inkomst täcker boendekostnaden och det så kallade normalbeloppet. Normalbeloppet för två sammanlevande makar eller sambor är 9 445 kronor. För två vuxna utan barn är en bostad tillräckligt stor om den har kök eller kokvrå och minst ett rum.
Permanent uppehållstillstånd
Olga ska ansöka om förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning och vill även ha permanent uppehållstillstånd. När hon först kom till Sverige behövde hennes partner försörja henne – nu måste hon försörja sig själv. Olgas inkomst ska täcka normalbeloppet för en vuxen och hälften av boendekostnaden eftersom de är två vuxna i hushållet. Normalbeloppet för en ensam vuxen är 5 717 kronor.
-
Låt oss stoppa att människor utnyttjas på jobbet
Migrationsverket arbetar tillsammans med åtta andra myndigheter för att stoppa kriminalitet i arbetslivet. Myndigheterna gör gemensamma kontroller i branscher där man bedömer att risken för fusk och kriminalitet är särskilt stora. Men vi kan alla som privatpersoner bidra till att stoppa fusk och hindra att människor utnyttjas genom våra val och hur vi agerar som konsumenter.
Genom att höja kunskapen hos allmänheten om vad man själv kan göra, angriper man problemet från flera håll. Det gör att det blir svårare för dem som tar emot bidrag de inte har rätt till, inte betalar skatter och avgifter eller låter människor arbeta som inte har arbetstillstånd i Sverige.
För att höja medvetandet och kunskapen hos allmänheten, genomförs just nu en myndighetsgemensam kommunikationsinsats. Kommunikationsinsatsen är en del av regeringsuppdraget mot arbetslivskriminalitet och budskapet är ”Låt oss stoppa att människor utnyttjas på jobbet”. Insatsen kommer att synas med filmer i TV, radio, sociala medier och poddar fram till 10 december.
Arbetslivskriminalitet är när företag eller organisationer medvetet bryter mot de regler som finns. Migrationsverket samverkan med andra myndigheter för att stoppa arbetslivskriminalitet har pågått sedan 2018 och genomförs på uppdrag av regeringen.
De nio myndigheterna i uppdraget är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.
-
Migrationsverket motverkar utnyttjandet av thailändska bärplockare
Migrationsverket har i en rapport sett indikationer på att thailändska bärplockare kan vara utsatta för arbetskraftsexploatering, i form av långa arbetsdagar och ett beroende- och tvångsförhållande mellan arbetstagare och arbetsgivare.
– Vi har vidtagit en rad åtgärder för att motverka arbetskraftsexploatering. Bland annat gör vi efterkontroller av arbetstillstånd bland thailändska bärplockare. Vi har tillfört resurser samt fördjupat våra utredningar av arbetstillstånden, säger Veronika Lindstrand Kant, regiondirektör Region Nord på Migrationsverket.
Migrationsverket uppmärksammades under hösten 2022 på att thailändska bärplockare kan vara utsatta för människohandel och människoexploatering. Svenska ambassaden i Thailand meddelade i början av 2023 att det fanns indikationer på dubbla kontrakt för bärplockare från landet. Migrationsverket har därför gjort en djupgående analys av myndighetens egen hantering av arbetstillstånd för bärplockare under åren 2009-2022 som presenteras i en ny rapport.
Av rapporten framkommer att reglerna för arbetstillstånd missbrukas. Det finns bland annat indikationer på olika former av tvång och beroendesituationer, och på ett system som förutsätter att arbetstagaren arbetar mer än vad som framgår av kollektivavtalet.
– Missbruket är bland annat kopplat till att det de thailändska bemanningsföretagen använder dubbla anställningsavtal och i och med det undanhåller information om de riktiga anställningsvillkoren. Bärplockarna har en kollektivavtalad lön men kan utöver den tjäna mer pengar beroende på hur många kilo bär de plockar. Detta leder till att många av bärplockarna arbetar långa arbetsdagar, säger Robin Travis, sektionschef på nationella operativa avdelningen, Migrationsverket.
Migrationsverket vidtar åtgärder
Problemen inom branschen är komplexa och strukturella och har förekommit under en lång tid, men uppmärksammades igen under 2022. För att komma åt problematiken i grunden krävs åtgärder från fler aktörer än Migrationsverket.
Migrationsverket har under 2023 vidtagit en rad åtgärder för att motverka missbruk av reglerna för arbetstillstånd.
– Det kan vara svårt att upptäcka indikationerna på missbruk i det enskilda ärendet. I och med att detta uppmärksammats så har vi tillfört resurser, genomfört fördjupade utredningar och sett över våra rutiner. Vi har också gjort efterkontroller bland bärplockare, samt utökat samarbetet med andra myndigheter och aktörer, bland annat genom de center mot arbetslivskriminalitet som finns i flera regioner, säger Veronika Lindstrand Kant.
Migrationsverket fortsätter med att vidta fler åtgärder för att motverka missbruk inför nästa säsong.
– Vi ser just nu över vilka ytterligare åtgärder vi kan göra, efter denna rapport. Men det kommer stärka vårt arbete med att motverka missbruk inom bärplockarbranschen, säger Veronika Lindstrand Kant.
Kan påverka nästa års säsong
De bärplockare som varit i Sverige under 2023 har åkt tillbaka till Thailand och uppehållstillstånden har redan löpt ut. Migrationsverket kan därför inte återkalla arbetstillstånd när vi gjort efterkontroller.
– Detta kommer i första hand påverka arbetsgivare och uppdragsgivare i Sverige, och hur vi i framtiden bedömer ansökan när de söker nya arbetstillstånd. Det är alltså en högre risk för avslag. Det är den enskilda bärplockaren som riskerar att få avslag, men möjligheterna att söka andra typer av tillstånd eller arbetstillstånd hos en annan arbetsgivare påverkas inte negativt för den enskilde, säger Veronika Lindstrand Kant, regiondirektör Region Nord på Migrationsverket.
Sedan första november 2023 gäller också ett nytt försörjningskrav för arbetstillstånd
Länk till annan webbplats.. Försörjningskravet gäller även för bärplockare som söker arbetstillstånd för arbete i Sverige när de är anställda hos ett utländskt bemanningsföretag. -
Arbetet med att återkalla uppehållstillstånd har fått större fokus
Riksrevisionen har granskat hur systemet för att återkalla uppehållstillstånd fungerat fram till 2020. Rapporten visar att verksamheten tidigare inte varit tillräckligt prioriterad och effektiv.
– Arbetet med återkallelse av uppehållstillstånd har sedan en tid tillbaka fått ökad prioritet, resultat har i år förbättrats kraftigt och Migrationsverket gör en rad insatser för att stärka verksamheten, säger Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar.
Riksrevisionen har granskat systemet för återkallelser av uppehållstillstånd under åren 2013 till 2020. Granskningen visar att regelverket tidigare inte tillämpats som det varit tänkt och att uppehållstillstånd eller skyddsstatusförklaring ofta inte återkallats trots att det funnits skäl till det. En viktig förklaring är, enligt rapporten, att återkallelser har haft låg prioritet hos både regeringen och Migrationsverket.
– Jag ser det som positivt att den här rapporten kommer. Den ligger i linje med det vi själva redan gjort och har i vår handlingsplan för att stärka arbetet med återkallelser, säger Maria Mindhammar.
Antalet återkallelser har mer än fördubblats
Den nuvarande regeringens politik inom migrationsområdet innebär bland annat ett ökat fokus på återkallelser och efterkontroller av uppehållstillstånd. Arbetet har fått ökad prioritet och resurser har skjutits till, vilket gett effekt. Migrationsverket har i år jämfört med 2022 mer än fördubblat antalet beslut om återkallelse av uppehållstillstånd och statusförklaring*.
– Vi har fått tydlig styrning och ett ökat utrymme att prioritera återkallelseärenden, vilket också har gett resultat. Nu är vårt fokus att utveckla effektiva former för arbetet och bygga en samlad process. Rapporten från Riksrevisionen ger extra kraft i det arbetet, säger Åsa von Heyking Dejus, processledare på Migrationsverket.
Andra myndigheter har information
Riksrevisionens analys visar bland annat att andra myndigheter, till exempel Skatteverket, har information som Migrationsverket behöver för att initiera och utreda återkallelser. Men av rättsliga och tekniska skäl lämnas informationen inte vidare.
– Vi utvecklar samarbetet med Skatteverket, men sedan är det en hel del som vi inte kan påverka. Där vi får invänta lagstiftning för att få möjlighet att dela information lite enklare mellan myndigheter, säger Åsa von Heyking Dejus.
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Migrationsverket:
- synliggör återkallelseärenden i myndighetens interna planering, uppföljning och resursfördelning
- utveckla automatiserade system för att förbättra arbetet med tipshantering och efterkontroller
- effektivisera arbetet med delgivning och vidta åtgärder för att fler beslut ska få laga kraft
- se över möjligheten att inom ramen för befintlig lagstiftning göra uppgifter om giltighetstid och eventuell återkallelse av uppehållstillstånd mer lättillgänglig för myndigheter och andra aktörer.
Läs Riksrevisionens granskning av systemet för återkallelser av uppehållstillstånd: Systemet för att återkalla uppehållstillstånd | Riksrevisionen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.*För att uppfylla EU:s skyddsgrundsdirektiv har den svenska utlänningslagen infört en rätt för flyktingar och alternativt skyddsbehövande att få en statusförklaring. Direktivet har dessutom krav på att statusförklaring återkallas i vissa fall.
-
Återvändandecenter rapporteras till regeringen
Idag lämnar Migrationsverket en rapport till regeringen om uppdraget att påbörja inrättandet av återvändandecenter.
– Det har varit ett intensivt arbete som utförts på kort tid och vi har identifierat viktiga områden att jobba vidare med, säger Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar.
I slutet av juni 2023 fick Migrationsverket i uppdrag av regeringen att inrätta särskilda boenden för personer som fått avslag på sin asylansökan och har ett verkställbart beslut om att återvända.
– Målsättningen är att underlätta och ge stöd, så att återvändandet kan ske på ett så effektivt och bra sätt som möjligt för de personer som berörs. Verksamheten har precis kommit igång och vi ska fortsätta utveckla bland annat arbetsmetoder, boendemiljö och samverkan, säger Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar.
Under hösten har fem återvändandecenter med sammanlagt 650 platser inrättats i Burlöv, Enköping, Malmö, Mölndal och Stockholm. Centren har skapats genom att omvandla en del av myndighetens befintliga boendeanläggningar. Målet är att ha cirka 2000 platser vid utgången av år 2024.
– Det har gått för kort tid för att kunna dra några långtgående slutsatser när det gäller resultat, men vissa iakttagelser har redan gjorts kring att det underlättar återvändandearbetet när personerna är tillgängliga och vi kan ha en nära dialog, säger Maria Mindhammar.
Stöd för återetablering
På boendet får den som ska återvända bland annat stöd i att planera sitt återvändande och återetablering i hemlandet.
– Genom att den som ska återvända bor på centret kan vi erbjuda motiverande samtal och rådgivning mer regelbundet. Målsättningen är att processen vid återvändande ska vara så kort som möjligt. Men ett antal personer kommer sannolikt att bo i centren under en längre tid. Det gör att vårt arbete och verksamhetens utformning kommer vara avgörande både utifrån ett hälso- och trygghetsperspektiv, säger Filippa Nordfeldt, uppdragsledare för regeringsuppdraget på Migrationsverket.
Ansvar för skola och sjukvård
I uppdraget från regeringen ingår att analysera konsekvenser för de som bor i centren, inte minst ur ett barnrättsperspektiv. Rapporten tar upp att både lokaler och verksamhet behöver utformas med hänsyn till sårbara gruppers särskilda behov.
– Barn som bor på återvändandecenter har rätt till skola och vård på samma villkor som andra barn. Det ställer krav på de kommuner och regioner där återvändandecenter finns och vi lyfter i rapporten ett antal frågor som kan behöva ses över och förtydligas när det gäller exempelvis ansvar och ersättningar, säger Filippa Nordfeldt.
Samverkan nödvändig
Migrationsverket har i arbetet med att inrätta återvändandecenter samverkat med ett antal myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer.
– Samverkan är helt nödvändig för att skapa en välfungerande återvändandeprocess. Vi har bland annat dialog med berörda kommuner och med polisen. Men även frivilligorganisationer spelar en viktig roll för att bidra till en trygg och hälsosam boendemiljö på centren, säger Filippa Nordfeldt.
Behov vid eventuell utökning
I rapporten konstaterar Migrationsverket att om användningen av återvändandecenter ska utökas ytterligare, behöver lagen om mottagning av asylsökande (LMA) ses över, eller annan lagstiftning införas.
Med nuvarande regelverk kan exempelvis en del personer inte bo kvar i, eller flytta till, ett återvändandecenter eftersom deras rätt till bistånd enligt LMA har upphört.
Det finns heller inga direkta incitament för den som bor i eget boende att flytta till ett återvändandecenter och det får inga konsekvenser enligt nu gällande lagstiftning att tacka nej till en erbjuden plats.
Redovisning av uppdrag att inrätta återvändandecenter
Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster. -
Från 1 december skärps reglerna för anhöriginvandring
De ändringar i utlänningslagen som riksdagen beslutade om 9 november träder nu i kraft. Ändringarna påverkar bland annat personer som ansöker om uppehållstillstånd för att flytta till sin familj eller annan anhörig i Sverige. Även möjligheten till att få uppehållstillstånd på humanitära skäl begränsas.
Det här är ändringarna i korthet:
Höjd åldersgräns från 18 till 21 år
För att ett uppehållstillstånd ska kunna beviljas till en person som ansöker om att flytta till sin make, maka eller sambo, behöver båda i paret ha fyllt 21 år. Det kan i vissa fall finnas omständigheter som gör att uppehållstillstånd kan beviljas för personer under 21 år. En sådan omständighet kan till exempel vara ett gemensamt barn.
Ändring i undantag för krav på försörjning
Försörjningskravet gäller nu även personer som har fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande om en anhörig vill flytta till dem i Sverige. Det tidigare undantaget som inneburit att kravet på försörjning och tillräckligt stor bostad bara behöver uppfyllas om ansökan om familjeåterförening görs senare än tre månader efter att anknytningspersonen fått uppehållstillstånd, tas nu bort.
Ändrad tidsfrist för kvotflyktingar
Kvotflyktingar är fortfarande undantagna från kravet på försörjning om ansökan lämnas in inom tre månader. Däremot ändras reglerna om när de tre månaderna startar. Nu räknas de tre månaderna från dagen kvotflyktingen fick sitt uppehållstillstånd. Tidigare har de räknats från den dagen kvotflyktingen reste in i Sverige.
Begränsning av uppehållstillstånd av humanitära skäl
Möjlighet till uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter tas bort. Det är nu bara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, vilket är en återgång till hur det var före 2014. För barn krävs inte att omständigheterna har samma allvar och tyngd som för en vuxen.
Läs mer om uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande
Läs mer om uppehållstillstånd som flykting
Läs mer om förändringarna i en tidigare nyhet: Skärpta villkor för anhöriginvandring
-
Migrationsverket svarar: så arbetar vi för att upptäcka säkerhetshot
Säkerhet, terror och hot mot Sverige har på senare tid präglat debatten i samhället med anledning av det försämrade säkerhetsläget. Frågor har ställts om vad Migrationsverket gör och hur personer med kopplingar till terrorism kan befinna sig i Sverige. I den här delen av ”Migrationsverket svarar” går vi närmare in på hur myndigheten arbetar för att upptäcka och hantera personer som eventuellt utgör ett säkerhetshot.
Migrationsverket har en skyldighet att hjälpa Säkerhetspolisen i deras arbete att förebygga och avslöja brott mot Sveriges säkerhet och i frågor som rör terrorism. Det innebär bland annat att Migrationsverket ska uppmärksamma möjliga säkerhetshot i ärenden om uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap för att kunna informera Säkerhetspolisen. Migrationsverket och Säkerhetspolisen har sedan flera år ett mycket nära samarbete och ett kontinuerligt utbyte av information inom det regelverk som finns.
Då ska information utbytas med Säkerhetspolisen
Information och indikationer som kan vara intressanta för Säkerhetspolisen kan inkomma till Migrationsverket på olika sätt. Det uppmärksammas ofta genom myndighetens samtal med sökande men kan även ske genom exempelvis tips från allmänheten. Myndigheten kan också få information genom inlämnade dokument och passhandlingar eller från personal som arbetar i Migrationsverkets boenden. Det avgörande är om det finns indikationer som tyder på att personen eventuellt kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet – då ska ärendet föredras för Säkerhetspolisen. Det innebär att man presenterar ärendet för att veta hur man ska gå vidare och om Säkerhetspolisen vill titta närmare på det.
Vissa av de ärenden som föredras skickas till Säkerhetspolisen på remiss – det betyder enkelt uttryckt att Migrationsverket frågar Säkerhetspolisen om det finns omständigheter som påverkar ärendet och som rör Sveriges säkerhet. I vissa fall är det Säkerhetspolisen som på eget initiativ begär att få yttra sig i ett ärende. När deras utredning är klar lämnar de ett yttrande till Migrationsverket. Om Säkerhetspolisen bedömer att personen utgör ett säkerhetshot lämnar de en så kallad erinran – det betyder att de exempelvis föreslår att Migrationsverket ska avslå ansökan av skäl som rör Sveriges säkerhet.
Vad är ett säkerhetsärende?
Det är först när Säkerhetspolisen yttrar sig i ett ärende och har en erinran som rör Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet som ärendet formellt är ett säkerhetsärende, enligt bestämmelserna i utlänningslagen eller lagen om svenskt medborgarskap. Samtliga säkerhetsärenden hanteras av en särskild enhet på Migrationsverket. Även om Säkerhetspolisen yttrar sig i ett ärende och föreslår att en person exempelvis inte bör beviljas uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap, är det Migrationsverket som slutligen självständigt fattar beslut i frågan. Säkerhetspolisen är dock expertmyndighet för bedömningar av vilka personer som kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet. Om Migrationsverket beslutar att avslå en ansökan kan den sökande överklaga beslutet.
Det är viktigt att inte blanda ihop säkerhetsärenden med ärenden som rör misstankar om folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Migrationsverket har en skyldighet att polisanmäla sådana brott men det innebär inte nödvändigtvis att de är säkerhetsärenden.
Kvalificerade säkerhetsärenden
En person som inte är svensk medborgare får utvisas från Sverige enligt en särskild lag, lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, om personen kan antas komma att begå eller på annat sätt medverka till ett brott enligt terroristbrottslagen eller kan utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. En ansökan om utvisning görs av Säkerhetspolisen men det är Migrationsverket som prövar och beslutar i frågan. Enligt denna speciallagstiftning får Säkerhetspolisen också vidta andra kontrollåtgärder mot personen.
Särskilda kontaktpersoner och specialister på Migrationsverket
På Migrationsverket finns särskilda regionala kontaktpersoner och specialister som arbetar med potentiella säkerhetsärenden.
De särskilda kontaktpersonerna, som kallas för SPoC:ar (Single Point of Contact), ansvarar för den regionala kontakten med Säkerhetspolisen och stödjer verksamheten i enskilda ärenden för att hjälpa handläggare och beslutsfattare.
De regionala specialisterna hanterar ärenden som rör uteslutande och hot mot allmän ordning och säkerhet och stödjer myndighetens verksamhet i dessa frågor. Med uteslutande menas ärenden där en person som söker asyl kan uteslutas från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande om han eller hon kan misstänkas ha begått vissa typer av brott eller gärningar.
Hur kan personer som utgör ett säkerhetshot vistas i Sverige?
Säkerhetspolisen kan i ett särskilt yttrande förorda att den sökande ska avvisas eller utvisas, det vill säga lämna Sverige. Om Migrationsverket fattar ett sådant beslut i ett säkerhetsärende är det Säkerhetspolisen som ansvarar för att det verkställs. Att Migrationsverket fattar beslut om av- eller utvisning betyder dock inte alltid att beslutet kan genomföras – det kan inte ske om personen till exempel riskerar dödsstraff eller tortyr. Det uppstår då ett så kallat verkställighetshinder.
Om det föreligger verkställighetshinder i ett säkerhetsärende enligt utlänningslagen fattar Migrationsverket ett beslut om avvisning eller utvisning, men beviljar samtidigt ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som oftast är giltigt i ett år. När det tillståndet löper ut gör Migrationsverket en ny bedömning av verkställighetshindret och om det fortfarande är aktuellt.
Statistik
Hur många ärenden skickas egentligen på remiss till Säkerhetspolisen och hur många blir formellt ett säkerhetsärende? Här kan du ta del av statistik och diagram för att få en tydligare bild.
Remisser till Säkerhetspolisen
Förra året skickade Migrationsverket 296 ärenden om uppehållstillstånd och 788 ärenden om svenskt medborgarskap på remiss till Säkerhetspolisen. Tittar man endast på ärenden om uppehållstillstånd har siffran minskat årligen sedan 2019. Se diagrammet för fler siffror.
Förstora bildenDiagrammet visar hur många ärenden om uppehållstillstånd respektive svenskt medborgarskap som Migrationsverket har skickat på remiss till Säkerhetspolisen under åren 2019–2022.
Antalet säkerhetsärenden
Förra året lämnade Säkerhetspolisen en erinran i 160 ärenden om uppehållstillstånd och 490 ärenden om svenskt medborgarskap. Under åren 2019–2021 har antalet erinran som gäller ansökningar om medborgarskap varit 146, 100 respektive 182.
Förstora bildenDiagrammet visar hur många yttranden Säkerhetspolisen har lämnat i ärenden om uppehållstillstånd respektive svenskt medborgarskap under åren 2019–2022.
Relevant lagstiftning
I 5 § Förordning (2019:502) med instruktion för Migrationsverket framgår att myndigheten ska bistå Säkerhetspolisen i dess verksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet och i frågor som rör terrorism.
I 1 kap.7 § utlänningslagen samt 27 § lagen om svenskt medborgarskap beskrivs vad som är ett säkerhetsärende.
Utlänningslagen
Länk till annan webbplats.Lagen om svenskt medborgarskap
Länk till annan webbplats.Lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar
Länk till annan webbplats.Uteslutandeärenden
Brott som kan leda till att en person utesluts från rätten till asyl är exempelvis krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Regeringsuppdrag
Säkerhetspolisen har fått i uppdrag av regeringen att samordna en långsiktig utveckling av arbetet mot terrorism. Detta arbete ska göras inom ramen för Samverkansrådet mot terrorism där Migrationsverket är en av de deltagande myndigheterna.
Lagstiftningsförslag
I november lämnade regeringen ett förslag om att det bland annat ska bli möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att personen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism. Regeringen föreslår även att ett främlingspass ska kunna återkallas av säkerhetsskäl.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2024.
Ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen
Länk till annan webbplats. -
Utbyggnaden av förvaren fortsätter
I dagarna har Migrationsverket redovisat till regeringen hur förvarskapaciteten ska byggas ut med nära 100 nya platser. Samtidigt förbereds för ett utökat uppdrag om ytterligare drygt 300 förvarsplatser.
I enlighet med tidigare uppdrag pågår en utbyggnad av förvarsverksamheten. 96 nya platser kommer att byggas i Flen och Mölndal de närmaste åren. Tillsammans med förra årets nya förvar i Mölndal kommer Migrationsverket, om allt går enligt plan, att ha inrättat 143 nya platser fram till år 2025. Det innebär en utökning till totalt 663 förvarsplatser i landet.
– Fler förvarsplatser är en del av arbetet för att förbättra förutsättningarna för återvändandet. Vi arbetar målmedvetet för att planera och genomföra utökningen av förvarsplatserna, säger Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar.
Parallellt med uppdraget har regeringen i budgetpropositionen för 2024 meddelat avsikten att Migrationsverket ska fortsätta utöka förvarskapaciteten, till totalt 1 000 platser, så snart som möjligt. Regeringen väntas ge myndigheten i uppdrag att redovisa en plan för hur det kan ske.
– Ytterligare drygt 300 nya platser är en kraftig utbyggnad. Eftersom det är ett pågående arbete har vi upparbetade kunskaper om hur vi kan genomföra det, säger Gustav Wilhelmsson, verksamhetsexpert på Migrationsverket.
Under åren har Migrationsverket bland annat undersökt förutsättningarna för att bygga ett nytt förvar i norra Sverige och utöka platserna i Gävle, vilket kommer att analyseras vidare. Även andra alternativ, som exempelvis förvarskapaciteten i södra Sverige eller nära Arlanda, behöver utredas.
Samtidigt som planering för utbyggnad av antal platser pågår, arbetar Migrationsverket med att utveckla förvarsverksamheten bland annat med fokus på arbetsmiljö, kompetensutveckling och säkerhet på förvaren.
Här kan du läsa hela redovisningen till regeringen
Pdf, 418.6 kB, öppnas i nytt fönster.Fakta – utbyggnaden av förvaren
2022: Förvarskapaciteten ökade med 47 platser när 114 nya platser öppnade i Mölndal samtidigt som 67 befintliga platser stängde i region Väst.
Antal platser i dagsläget, 2023: 567.
Plan 2024: 26 nya platser i Mölndal.
Plan 2025: 70 nya platser i Flen.
Därefter: Totalt 663 platser.
Enligt budgetproposition 2024: Totalt 1 000 platser, alltså ytterligare 337.
-
Gymnasielagen ändras 20 december
Från och med 20 december kommer den som har tidsbegränsat uppehållstillstånd för att studera på gymnasiet inte kunna förlänga sitt uppehållstillstånd. Möjligheten att få förlängt uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförda studier på gymnasial nivå finns kvar till 20 juli 2024.
Från och med 20 december finns inte längre möjlighet att förlänga ett uppehållstillstånd på grund av studier på gymnasial nivå eftersom 1-3 §§ i gymnasielagen upphör.
Lagen 2017:353 om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå har inneburit en möjlighet att beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier och att kunna få förlängt tidsbegränsat uppehållstillstånd för att slutföra studierna.
Tidigare fanns den tillfälliga lagen som bland annat gjorde det möjligt för personer under 25 år att beviljas uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Sedan 2021 finns den så kallade gymnasielagen som bland annat har inneburit att fram till den 20 december 2023 kan den som är under 25 år och som har ett uppehållstillstånd för gymnasiestudier beviljas förlängt uppehållstillstånd för att slutföra studierna.
Möjlighet att söka permanent uppehållstillstånd
Den som fullföljt sina gymnasiestudier kan beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd upp till sex månader för att söka arbete. Möjligheten att beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd för att söka arbete efter en fullföljd gymnasieutbildning upphör 20 juli 2024.
Personer som har fullföljt en gymnasieutbildning och försörjer sig själva genom anställning eller näringsverksamhet kan söka permanent uppehållstillstånd.
Möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen upphör 20 januari 2025.
Faktaruta
- I december 2023 har 150 personer ett giltigt tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier.
- Vid utgången av november 2023 hade 5074 personer permanent uppehållstillstånd som tidigare haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier.
Läs mer:
-
Möjligt fatta beslut i ukrainska asylärenden och fler kan få skydd enligt massflyktsdirektivet
Migrationsverket publicerar idag ett nytt rättsligt ställningstagande om hur ukrainska medborgares skyddsbehov ska bedömas. I och med det kommer myndigheten återigen att fatta beslut i asylärenden som gäller personer från Ukraina.
– Efter ett nytt regeringsbeslut kan fler skyddssökande från Ukraina nu också beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.Sedan i mars 2022 har Migrationsverket som huvudregel inte prövat och fattat beslut i asylansökningar från medborgare i Ukraina. Orsaken är det osäkra läget i landet efter Rysslands invasion, som gjort det svårt att göra en framåtsyftande bedömning av människors behov av skydd. Samtidigt har de allra flesta som flytt från Ukraina kunnat få skydd genom massflyktsdirektivet, som EU aktiverade i mars 2022. Men ett mindre antal ukrainare har hittills inte omfattats av direktivet och därför levt som asylsökande i väntan på beslut.
Fler kan få skydd enligt massflyktsdirektivet
Regeringen har nu beslutat att fler personer ska kunna få skydd enligt massflyktsdirektivet. Tidigare krävdes att man kom till Sverige den 30 oktober 2021 eller senare. Regeringens beslut innebär att även personer från Ukraina som kom till Sverige före den 30 oktober 2021 ska omfattas av massflyktsdirektivet.
Cirka 1 000 ukrainska medborgare som tidigare inte omfattats av massflyktsdirektivet har idag en öppen asylansökan hos Migrationsverket. De kommer nu som huvudregel att kunna beviljas tillfälligt skydd och få uppehållstillstånd enligt direktivet. Dessa uppehållstillstånd gäller till den 4 mars 2025.
Konfliktutvecklingen i Ukraina mer förutsägbar
Konfliktutvecklingen i Ukraina är mer förutsägbar nu än tidigare. Mot bakgrund av det bedömer Migrationsverket att det, med stöd av aktuell landinformation, går att göra en framåtsyftande bedömning av skyddsbehovet för ukrainare som söker asyl i Sverige.
– Det innebär att vi nu åter börjar utreda asylansökningar som gäller ukrainska medborgare. Vi kommer först bedöma om de omfattas av massflyktsdirektivet efter regeringens beslut. De som inte omfattas av massflyktsdirektivet kommer att få en individuell bedömning av sina skyddsskäl, säger Carl Bexelius.
I det nya rättsliga ställningstagandet, som är styrande för Migrationsverkets prövning av asylansökningar, konstateras att det råder en väpnad konflikt i hela Ukraina. Men att graden av urskillningslöst våld skiljer sig mellan olika regioner. I provinserna Donetsk, Charkiv, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja bedöms våldsnivån som mycket hög, så att en person genom sin blotta närvaro riskerar att utsättas. I ytterligare fyra provinser bedöms våldsnivån som hög.
I övriga landet bedöms nivåerna av våld som låga eller mycket låga, och i två provinser bedöms det inte förekomma något urskillningslöst våld. Migrationsverket bedömer också att internflykt inom landet i allmänhet är ett alternativ för den som söker asyl.
– I massflyktsdirektivets bemärkelse bedöms det idag inte vara möjligt att återvända till Ukraina på trygga och varaktiga villkor. Det kan därför tyckas motsägelsefullt att ett skyddsbehov kan anses saknas vid bedömningar som görs enligt det rättsliga ställningstagandet. Men massflyktsdirektivet och skyddsgrundsdirektivet, som en asylansökan prövas enligt, har olika syften. De två systemen kompletterar varandra i en situation där många människor flytt och söker skydd, säger Carl Bexelius.
Berörda personer behöver inte göra något
Migrationsverket kommer att titta på de asylansökningar som kommit in och bedöma om en person omfattas av massflyktsdirektivet eller inte. De berörda personerna behöver inte göra något, utan kommer att kontaktas av Migrationsverket.
Läs mer
Fakta: Massflyktsdirektivet och skyddsgrundsdirektivet
Syftet med massflyktsdirektivet är att erbjuda ett omedelbart och kortvarigt skydd, utan att det görs några individuella bedömningar av skyddsbehovet. Det är EU (Europeiska rådet) som beslutar om att aktivera eller avaktivera massflyktsdirektivet.
Ordinarie asylansökningar prövas enligt skyddsgrundsdirektivet och utlänningslagen. Skyddsgrundsdirektivet har till syfte att genom framåtsyftande och individuella bedömningar erbjuda personer ett varaktigt skydd.
