Så här går vidarebosättning till

För att bli uttagen på den svenska flyktingkvoten och bli erbjuden vidarebosättning till Sverige, måste man vara registrerad hos UNHCR, FN:s flyktingorgan. UNHCR bedömer vilka personer som är i behov av vidarebosättning till ett nytt hemland. De presenterar dem sedan för något av de länder i världen – varav Sverige är ett – som tar emot kvotflyktingar.

68,5 miljoner människor är i dag på flykt. Av dem bedömer UNHCR att 1,4 miljoner är så utsatta att de bör tas emot i ett tredje land, det vill säga vidarebosättas. UNHCR identifierar de mest behövande och presenterar deras ärenden för Migrationsverket. 2020 handlar det om 5 000 individer.

Uttag­ningen

UNHCR presenterar de flyktingar som behöver vidarebosättas genom att skicka över personakter med dokumentation om varje person och familj till Migrationsverket. Ibland räcker det underlaget för att Migrationsverket ska kunna bedöma om personen kan få uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande enligt den svenska utlänningslagen.

Migrationsverket gör också resor till olika länder för att genomföra personliga utredningar och intervjuer med personer som UNHCR har föreslagit ska tas ut som kvotflyktingar. Det kan exempelvis gälla en ny flyktinggrupp eller om Migrationsverket behöver mer information än vad som framgår av UNHCR:s underlag. Beslut om vem som kan erbjudas uppehållstillstånd i Sverige baseras då på både de översända personakterna och intervjuerna.

Endast personer som är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd. Tillstånden för kvotflyktingar är permanenta. Ungefär 95 procent av dem som utreds inom ramen för flyktingkvoten får uppehållstillstånd i Sverige.

Förbe­re­delser för flytten till Sverige

När en kvotflykting har fått tillstånd att komma till Sverige anvisar Migrationsverket en kommun som ska ta emot kvotflyk­tingen. Sedan förbereds överfö­ringen till Sverige. Kvotflyktingar reser direkt till sina kommuner och deras inresa är därför beroende av att boende och mottagande är ordnat.

Den kommun som tar emot en kvotflykting får ett bosättningsunderlag som bygger på UNHCR:s skriftliga utredning om personen. Där finns uppgif­ter som är relevanta för bosättningen, exempelvis om personen är sjuk eller har särskilda behov.

I regleringsbrevet för 2020 fick Migrationsverket uppdraget att återinföra programmet som nu kallas förberedande insatser. Målet är att ”tillhandahålla informationsinsatser för personer som ska vidarebosättas i Sverige i syfte att förbereda dem inför etableringen i Sverige”.

Migrationsverket har tillsammans med International organization for Migration (IOM) utvecklat och startat programmet igen.

Du kan läsa mer om förberedande insatser här

Över­fö­ring – flytten till Sverige

När kvotflyktingen har fått uppehållstillstånd och en plats i en kommun arrangerar Migrationsverket överföringen till Sverige. Personer som inte har giltiga pass får provisoriska främlingspass som räcker för en resa till Sverige. Så kallat UT-kort (uppehållstillståndskort) beställs av ambassaderna eller av Migrationsverkets utsända team. Ibland ordnas en visering för att kvotflyktingen ska kunna resa till Sverige. IOM och UNHCR assisterar för att ordna de nödvändiga tillstånden för att personerna ska få lämna vistelselandet.

Kvotflyktingar kan resa på egen hand, familjevis eller i grupp till Sverige. Ibland medföljer personal från IOM eller Migrationsverket. Vid ankomsten till Arlanda eller den lokala flygplatsen möter kommunen upp. Därefter ansvarar kommunen tillsammans med Arbetsförmedlingen och andra lokala aktörer för att stötta individen under den första tiden i Sverige.

Sidan senast uppdaterad: