Dublinförordningen

I EU-länderna och Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz finns det regler om vilket land som ska ansvara för en asylansökan. Reglerna säger att bara ett av Dublinländerna ska pröva ansökan. Dessa regler kallas för Dublinförordningen och gäller som lag.

Om ni har varit i ett annat Dublinland innan ni kom till Sverige, kan ni bli tvungna att åka tillbaka dit. Det kan till exempel vara om ni

  • redan har sökt asyl i ett annat Dublinland och fått er ansökan prövad där
  • har fått tillstånd från ett annat land att resa in i EU
  • har rest in utan tillstånd i ett land som har skrivit under Dublinförordningen.

Om ett annat Dublinland ska pröva er ansökan om asyl kallas dina föräldrar till ett samtal på Migrationsverket. Detta möte kallas för kommunicering.

Vad är en kommu­ni­ce­ring?

En kommunicering är ett samtal mellan dina föräldrar och personal på Migrationsverket. Vid detta samtal får ni information om Dublinförordningen och att ett annat Dublinland kan bli eller har blivit ansvarigt för att pröva er ansökan om asyl. Dina föräldrar har också möjlighet att berätta om de har några skäl mot att åka till det andra Dublinlandet. De kan berätta om varför ni i stället vill få er ansökan prövad i Sverige.

Över­klaga ett Dublin­be­slut

Om dina föräldrar inte är nöjda med ert Dublinbeslut, har de rätt att överklaga beslutet till en migrationsdomstol.

Migrationsdomstolen prövar inte varför ni har sökt asyl. Den tittar bara på vilket land som ska pröva era asylskäl.

Om dina föräldrar har överklagat ert Dublinbeslut har ni inte rätt att stanna i Sverige medan migrationsdomstolen prövar saken. Resan till det andra Dublinlandet avbryts bara om Migrationsverket eller domstolen säger att resan ska avbrytas.

Om ert ärende är ett Dublinärende har ni inte rätt till ett offentligt biträde. Dina föräldrar kan själva ta hjälp av en jurist eller advokat. En jurist eller advokat är en person som kan svenska lagar. Då måste dina föräldrar betala advokaten eller juristen.

Om migrationsdomstolen beslutar att ni ska resa till ett annat Dublinland kallas dina föräldrar till ett samtal på Migrationsverket. Om du och dina föräldrar vill att du ska vara med på mötet får du det. Här får ni veta att ni ska resa till det land som står skrivet i ert beslut. Beslutet kallas överföringsbeslut. Ni får också reda på hur resan ska gå till. Personal från Migrationsverket följer med er till flygplanet. Personer som arbetar på myndigheterna i det land ni ska resa till tar emot er.

Över­klaga migra­tions­dom­sto­lens Dublin­be­slut

Om dina föräldrar inte är nöjda med beslutet från migrationsdomstolen kan de överklaga till Migrationsöverdomstolen. Om Migrationsöverdomstolen vill pröva överklagandet är det den domstolen som bestämmer om er ansökan ska prövas i Sverige eller i ett annat Dublinland.

Om migrationsdomstolen ändrar Migrationsverkets Dublinbeslut kan Migrationsverket överklaga beslutet till Migrationsöverdomstolen. Om Migrationsverket överklagar migrationsdomstolens beslut är det Migrationsöverdomstolen som bestämmer om den vill pröva överklagandet. Om domstolen vill pröva överklagandet är det den som bestämmer om er ansökan ska prövas i Sverige eller i ett annat Dublinland.

Om Migrationsverket inte överklagar migrationsdomstolens beslut fortsätter asylprocessen i Sverige. Migrationsverket kommer då att kalla er till en asylutredning.

Till dig som vill veta mer

Dublinförordningen gäller i följande EU-länder:

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Dublinförordningen gäller också i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz trots att de inte är EU-länder.

Sidan senast uppdaterad: