Efter registrering – vad händer då?

Om ni inte har egna pengar har ni rätt att ansöka om dagersättning från Migrationsverket. Dina föräldrar kan ansöka om dagersättning för dig tills du fyller 18 år. Om du har fyllt 16 år har du rätt att själv ansöka om och ansvara för din dagersättning och särskilt bidrag. Om du är över 16 år kan du få ett eget bankkort som dagersättning och särskilt bidrag betalas in på.

Pengarna ska bland annat räcka till mat, kläder, skor, tvål och schampo, medicin och fritidsaktiviteter. Om ni har ett särskilt behov av något kan ni även ansöka om ett särskilt bidrag.

Särskilt bidrag

Om ni har ett särskilt behov av något, till exempel glasögon, vinterkläder eller något annat som ni inte klarar er utan och som dagersättningen inte räcker till, har dina föräldrar möjlighet att ansöka om ett särskilt bidrag. De fyller då i en ansökan om särskilt bidrag. Det är viktigt att de förklarar varför ni behöver det. Ansökan lämnas hos mottagningsenheten som sedan beslutar. Det kan bli ja eller nej på er ansökan om särskilt bidrag. Om ni är missnöjda med beslutet om särskilt bidrag går det att överklaga.

När ni har skrivits in på mottagningsenheten kommer ni att delta i ett mottagningssamtal med personal på Migrationsverket. Samtalet är till för att ni ska få möjlighet att berätta det ni vill, ställa frågor och få information om de olika stegen i asylprocessen. Samtalet är också till för att Migrationsverket ska ha möjlighet att förstå hur du mår, hur du har det i Sverige och om du är rädd eller orolig. Personalen vill prata med dig enskilt. Om du inte vill det så kan du säga nej.

Dina föräldrar kallas till mottagningsenheten för att få information om Migrationsverket. Ni får också veta mer om lagar, andra myndigheter och frivilligorganisationer. En frivilligorganisation är en organisation där människor arbetar frivilligt, utan att få betalt, för att hjälpa till med något som de tycker är viktigt. Två exempel är Röda Korset och Rädda Barnen.

Migrationsverket skickar era namn och er adress till sjukvården så att de kan kalla er till en hälsoundersökning. Vid undersökningen får ni möjlighet att prata med personalen på en vårdcentral.

Psykisk ohälsa – om att känna sig nedstämd och ledsen

Det är vanligt att känna sig orolig för vad som kommer att hända i framtiden när man väntar på beslut om sin asylansökan. En del kan också må dåligt för att de har varit med om otäcka händelser i hemlandet eller under flykten till Sverige.

Du och din familj kan få hjälp och stöd från sjukvården i den region där ni bor. Att söka upp sjukvården gör man inte bara när det handlar om att man till exempel har fått ont halsen eller brutit ett ben, utan du kan även få hjälp om du mår dåligt psykiskt, om du har ångest, inte kan sova eller känner dig ledsen och nedstämd.

Du och dina föräldrar kan prata med er mottagningshandläggare som kan ge er råd om vart ni kan vända er. På sajten www.umo.se/Att-ma-daligt/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns också information om vad man kan göra om man mår dåligt. Där finns även telefonnummer och adresser till ställen där man kan få hjälp. Informationen finns också på arabiska, dari, engelska, somaliska och tigrinska.

Läs mer om vilka organisationer som kan ge råd och stöd

Du har samma rätt att gå i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasium som andra barn som bor i Sverige. Du har rätt att studera alla ämnen och få studiehandledning på ditt eget språk. Du ska inte behöva vänta tills du har lärt dig svenska för att fortsätta utveckla dina kunskaper. Det är kommunen som ni bor i som ska se till att du får börja skolan.

Vad är en förskola?

Förskolan är en lärande verksamhet för barn från ett år fram till skolstarten. Barn börjar i förskolan vid olika åldrar och deltar under olika lång tid med hänsyn till föräldrarnas arbete, studier eller barnets eget behov av att få plats i förskolan på grund av familjens situation.

Vad är en försko­le­klass?

I förskoleklass går barn innan de börjar i första klass i grundskolan.

Vad är en grund­skola?

Grundskolan är till för alla barn mellan 7 år och 16 år.

Vad är ett gymna­sium?

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt att söka till en treårig gymnasieutbildning – ett nationellt program. En gymnasieutbildning ger grundläggande kunskaper för fortsatta studier och för ett framtida arbets- och vuxenliv.

För att komma in på ett gymnasium behöver man ha godkänt betyg i flera ämnen från grundskolan: 8 ämnen för yrkesprogram och 12 ämnen för program som förbereder för högskola eller universitet. Om man inte har tillräckligt många godkända betyg från grundskolan har man möjlighet att studera på ett introduktionsprogram. Ett introduktionsprogram ska underlätta för eleven att komma vidare till ett nationellt program eller ut i arbete. Ett introduktionsprogram, språkintroduktion, vänder sig till ungdomar som har varit kort tid i Sverige och behöver lära sig mer svenska utifrån sina egna behov och önskemål.

Den som är mellan 17 och 24 år gammal och läser en gymnasieutbildning kan i vissa fall få ett längre uppehållstillstånd för att kunna läsa färdigt sin utbildning.