Asylbeslut – vad händer då?

När du har varit på din asylutredning fattar Migrationsverket ett beslut.

När Migrationsverket fattar ett beslut i ditt asylärende jämförs det du har berättat i asylutredningen med den information som Migrationsverket har om hur situationen ser ut i ditt hemland.

Utlänningslagen är den lag som bland annat innehåller reglerna för om du får stanna i Sverige eller inte. Sveriges riksdag har beslutat om lagen.

Det finns olika grunder för asyl:

Flyktingar

En person som kan bli utsatt för förföljelse vid återvändande till sitt hemland kan få stanna i Sverige som flykting om han eller hon inte kan få skydd i sitt hemland – och förföljelsen som han eller hon riskerar att bli utsatt för beror på hans eller hennes

  • ursprung, det vill säga tillhörighet till nationell grupp eller etniskt ursprung (till exempel hudfärg)
  • nationalitet, till exempel medborgarskap, språklig eller etnisk grupp
  • religion
  • politiska uppfattning (till exempel åsikter om hur ett land eller samhälle ska styras)
  • tillhörighet till en särskild samhällsgrupp. Två exempel på särskilda samhällsgrupper är pojkar och flickor. Andra exempel på samhällsgrupper är transpersoner eller homo- och bisexuella personer. Det svenska begreppet ”hbtq-person” står för personer som på olika sätt bryter mot olika uppfattningar om hur pojkar och flickor ska bete sig, till exempel hur de ska känna sig, hur de ska se ut, eller att en flicka ska bli förälskad i pojkar i stället för i andra flickor och så vidare.

För att få asyl måste den asylsökande riskera att bli förföljd av någon av de här anledningarna och vara så rädd att han eller hon inte kan eller vill använda sitt hemlands skydd, till exempel polisskydd. Enligt lagen gäller detta oberoende av om förföljelsen kommer från landets myndigheter eller om landets myndigheter inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse.

Alternativt skyddsbehövande

Alternativt skyddsbehövande är personer som inte är flyktingar på det sätt som lagen beskriver, men som ändå är rädda för att återvända till hemlandet.

Personen riskerar antingen tortyr, dödsstraff, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling vid ett återvändande.

En asylsökande kan i vissa fall få uppehållstillstånd trots att han eller hon inte behöver skydd mot förföljelse. Det krävs i så fall särskilda omständigheter som innebär att ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden.

Tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd

Det är utlänningslagen som styr vem som får stanna i Sverige. Den svenska utlänningslagen kom 2006. Lagen ändrades tillfälligt den 20 juli 2016. Den tillfälliga lagen gäller i tre år och innebär att de allra flesta skyddsbehövande får tidsbegränsade uppehållstillstånd i stället för permanenta uppehållstillstånd.

Barn och barnfamiljer som har sökt asyl före eller senast 24 november 2015 får sin ansökan om asyl prövad enligt utlänningslagen och kan få permanent uppehållstillstånd om de behöver skydd.

Barn och barnfamiljer som har sökt asyl från och med 25 november 2015 får sin ansökan prövad enligt den nya, tillfälliga, lagen och får tidsbegränsade uppehållstillstånd om de behöver skydd. Den som är flykting får uppehållstillstånd i tre år, den som får skydd av någon av de andra grunderna får uppehållstillstånd i 13 månader.

Det är din uppgift att berätta ärligt vad du har varit med om och vad du är rädd för. Migrationsverket kommer att jämföra din berättelse med vad som står i lagen och fatta ett beslut.

Sidan senast uppdaterad: 2017-11-09

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre*






Om du vill ställa en fråga till Migrationsverket hittar du kontaktuppgifter under fliken Kontakta oss.