Asylprocessen

Asylutredningen är ett samtal där du får berätta mer om varför du vill ha asyl i Sverige. Migrationsverket vill höra din egen berättelse om vad du har upplevt och vad du tror kommer att hända dig om du måste återvända.

Ditt offentliga biträde ska följa med till asylutredningen. Din gode man får också följa med om du vill. En person från Migrationsverket håller i utredningen och skriver ner det som ni pratar om i ett protokoll. Ibland kan det vara två personer från Migrationsverket med vid en utredning, då är det en person som ställer frågorna och den andra personen skriver. En tolk översätter det ni säger så att ni förstår varandra. Tolken kan sitta med i rummet eller vara med på video eller telefon.

Saker som är svåra att prata om

En asylutredning tar mellan två och tre timmar och du kommer att få frågor om saker som kan vara svårt eller pinsamt att prata om. Det är viktigt att du berättar sanningen för Migrationsverket, även om det är jobbigt. Om du behöver ta en paus kan du be om det.

När Migrationsverket utreder dina asylskäl ska handläggaren försöka anpassa utredningen efter din ålder, mognad och hälsa. Om du inte förstår en fråga ska du säga till. Det är också viktigt att du säger till om du inte förstår tolken.

På asylutredningen kommer du att få frågor om din identitet, din familj, vad du har varit med om i ditt hemland, hur du tog dig till Sverige och vad du tror kommer att hända om du måste återvända. Du har säkert hört de här frågorna förut, men nu får du möjlighet att berätta mycket mer än du har gjort vid tidigare samtal på Migrationsverket. Handläggaren kommer att ställa följdfrågor och be dig berätta mer detaljer för att verkligen förstå din berättelse. Försök att svara på alla frågor så noga du kan. Om du får samma fråga flera gånger betyder det inte att du har svarat fel, utan att handläggaren behöver mer information.

Om du har någon bevisning ska du ta med den till utredningen. Det kan vara identitetshandlingar eller annat som visar att det du berättar stämmer.

Efter utred­ningen

Efter utredningen skickar handläggaren protokollet till ditt offentliga biträde som går igenom det tillsammans med dig och din gode man. Om det finns några fel, eller om du tycker att handläggaren eller tolken har missförstått dig är det viktigt att ditt biträde meddelar Migrationsverket snabbt så att det blir rätt – annars kan det blir svårt för dig att förklara vad som är rätt vid ett senare tillfälle. Berätta också för ditt biträde om du kommer på något viktigt som du glömde att säga på utredningen.

Migrationsverket beslutar om du ska få asyl i Sverige genom att titta på allt som du har berättat och visat, och vad vi vet om situationen i ditt hemland. Sen jämförs det med vad lagen säger om vem som ska få asyl i Sverige.

När Migrationsverket har fattat ett beslut om din ansökan om asyl, kallas du och din gode man till ett möte. På mötet förklarar handläggaren beslutet och vad som händer sen. Asylbeslutet är skrivet på svenska, men en handläggare på mottagningsenheten förklarar med hjälp av en tolk vad det betyder.

Handläggaren som berättar för dig om beslutet behöver inte vara samma som intervjuade dig och fattade beslutet. Det är alltid två personer som fattar beslutet tillsammans. Det är för att vi ska vara säkra på att det blir rätt beslut. Handläggarna på Migrationsverket får inte bestämma som de själva tycker, utan måste följa lagen.

Ja eller nej

Om du får ja på din ansökan om asyl får du ett uppehållstillstånd och du har rätt att stanna i Sverige.

Om du får nej på din ansökan om asyl kallas det att du får avslag på din ansökan.

Det står i den svenska lagen vem som kan få asyl i Sverige. Migrationsverket prövar om de skäl som du berättar om räcker för att få asyl.

I Sverige prövas alla ansökningar om asyl individuellt av Migrationsverket. Sverige ska ge uppehålls­tillstånd till dig som är flykting, alternativt skyddsbehövande eller som behöver stanna av andra skäl.

Flyk­ting

Enligt FN:s flyktingkonvention och svensk lag är du flykting om du har anledning att vara rädd för att bli förföljd på grund av

• ras
  – till exempel vilken hudfärg du har
• nationalitet
  – till exempel ditt medborgarskap, språk eller etnisk grupp
• religion
  – vilken gud du tror på, eller att du inte tror på någon gud alls
• politisk uppfattning
  – till exempel dina åsikter om hur ditt hemland ska styras
• kön
  – om du är tjej eller kille
• sexuell läggning
  – till exempel om du är en tjej som blir kär i tjejer eller en kille som blir kär i killar
• att du tillhör en viss samhällsgrupp
  – ibland kan barn räknas som en egen samhällsgrupp.

Ibland är det de som bestämmer i ett land som förföljer och hotar människor så att de måste fly. Men man kan också söka asyl om det är enstaka personer eller grupper som förföljer, och myndigheterna i hemlandet (till exempel polisen) inte kan eller vill skydda och hjälpa den som är utsatt.

Det räcker inte att du har varit med om sådan här förföljelse. Det måste också finnas en stor risk att du kommer att utsättas för det igen om du åker tillbaka. Det är därför som handläggaren på Migrationsverket frågar om vad du tror kommer att hända om du måste åka tillbaka till ditt hemland.

Om du räknas som flykting får du uppehållstillstånd i tre år.

Alter­na­tivt skydds­be­hö­vande

Enligt svensk lag kan man ibland få asyl i Sverige även om man inte räknas som flykting på det sätt som beskrivs i punkterna ovan, men ändå är rädd för att återvända till hemlandet.

Du kallas alternativt skyddsbehövande om du riskerar tortyr, dödsstraff, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling i ditt hemland. Du kan också få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande om det är så mycket krig i hemlandet att alla som stannar där riskerar att dödas.

Den som räknas som alternativt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader.

Uppe­hålls­till­stånd i andra fall

En asylsökande kan i vissa fall få uppehållstillstånd även om han eller hon inte uppfyller kraven i lagen för att kallas flykting eller alternativt skyddsbehövande. När Migrationsverket fattar beslut görs en samlad bedömning av personens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet.

Uppehållstillstånd betyder att du har fått JA på din ansökan om asyl. Du får stanna i Sverige.

Om du får uppehållstillstånd blir du och din gode man kallade till ett möte på mottagningsenheten. En handläggare berättar om beslutet och förklarar varför du får stanna och vad som händer sen.

Efter beslutet

Du och din gode man ska besöka Skatteverket för att folkbokföra dig. Det innebär bland annat att du får ett personnummer med de fyra sista siffrorna.

En månad efter att du har fått uppehållstillstånd blir du utskriven från Migrationsverket. Då får du inte längre dagersättning och ditt bankkort slutar fungera. Om du behöver pengarna som finns på kortet är det viktigt att du tar ut dem innan du blir utskriven från Migrationsverket. Ditt asylärende är sedan avslutat. Kommunen där du bor har i fortsättningen hela ansvaret för dig. Din socialsekreterare kommer att berätta mer om vad som händer sen.

Hur länge gäller mitt uppe­hålls­till­stånd?

De flesta asylsökande får tidsbegränsade uppehållstillstånd. Det betyder att du får stanna i Sverige en viss tid, oftast 13 månader eller tre år. När ditt uppehållstillstånd slutar gälla kan du ansöka om förlängning. Om du fortfarande behöver skydd kan du få uppehållstillstånd i två år till.

Permanent uppehållstillstånd

När du har haft uppehållstillstånd i tre år kan du ansöka om permanent uppehållstillstånd samtidigt som du ansöker om förlängning. Om du är 15 år eller äldre krävs det att du lever ett skötsamt liv för att få permanent uppehållstillstånd. Om du till exempel har begått ett brott kan du få avslag på din ansökan om permanent uppehållstillstånd. Om du är 18 år eller äldre när du ansöker om permanent uppehållstillstånd krävs det också att du kan försörja dig själv.

Om du inte uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd kan du ändå få förlängt uppehållstillstånd om du fortfarande behöver skydd.

Om Migrationsverket avslår din ansökan om permanent uppehållstillstånd på grund av att du inte uppfyller försörjningskravet eller skötsamhetskravet kan du överklaga beslutet.

Famil­jeå­ter­för­e­ning

Om du har fått uppehållstillstånd kan dina föräldrar i vissa fall få återförenas med dig i Sverige. Handläggaren som berättar att du har fått uppehållstillstånd kan berätta mer om hur det går till.

Läs mer om uppehållstillstånd för förälder till ett ensamkommande barn

Avslag betyder att du har fått NEJ på din ansökan om asyl. Om du har fått avslag har du två val: Du kan acceptera beslutet och lämna Sverige eller överklaga till migrationsdomstolen.

Ett avslag på din ansökan betyder att Migrationsverket bedömer att du inte har tillräckligt med skäl för att få asyl i Sverige. Du och din gode man får komma till ett möte där en handläggare förklarar varför du har fått avslag och vad som händer nu.

Accep­tera beslutet

Om du accepterar beslutet får du skriva på ett papper där du säger att du inte vill överklaga. När du har accepterat beslutet kan du få hjälp av Migrationsverket att förbereda din hemresa.

Över­klaga

Du kan överklaga beslutet om du inte håller med om Migrationsverkets beslut. För att överklaga ska du och din gode man skriva ett brev till Migrationsverket där ni berättar varför du tycker att beslutet är fel. Ditt offentliga biträde kan hjälpa dig att skriva ett överklagande. Det står i ditt beslut hur lång tid du har på dig att överklaga.

Migrationsverket kommer att läsa ditt överklagande och bedöma om beslutet ska ändras. Om Migrationsverket inte anser att det finns anledning att ändra beslutet skickas ditt överklagande vidare till migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen går igenom ditt överklagande. Om migrationsdomstolen håller med dig ändrar Migrationsverket beslutet och du får stanna.

Om migrationsdomstolen avslår ditt överklagande betyder det att de håller med Migrationsverkets beslut. Då kan du överklaga till Migrationsöverdomstolen, men den domstolen prövar bara vissa speciella ärenden där det är otydligt hur lagen ska tolkas. Om Migrationsöverdomstolen beslutar att inte pröva ditt ärende betyder det att du inte kan överklaga mer och att Migrationsverkets beslut börjar gälla (får laga kraft).

Du kan när som helst ändra dig och ta tillbaka ditt överklagande och i stället bestämma dig för att åka hem. Då kan du få hjälp av Migrationsverket att förbereda din hemresa.

Åter­vända

När du har fått avslag på din ansökan om asyl ska du förbereda dig för att återvända till ditt hemland. Migrationsverket hjälper dig att ordna din hemresa om du samarbetar.

Migrationsverket kommer att kalla dig till flera möten för att prata om vad som behöver göras för att du ska kunna återvända. Så länge du samarbetar får du hjälp av Migrationsverket att förbereda resan tillbaka till ditt hemland. Om du inte samarbetar kan Migrationsverket lämna över ansvaret för ditt ärende till polisen.

Om du fortfarande är under 18 år när du lämnar Sverige måste det finnas någon som tar emot dig när du kommer fram. Det kan vara en förälder, släkting eller någon som arbetar på en myndighet som ansvarar för barn som saknar vårdnadshavare. Migrationsverkets personal reser med dig och ser till att någon möter dig på flygplatsen när ni kommer fram.

Om dina föräldrar finns i säkerhet i ett annat land än ert hemland kan Migrationsverket försöka hjälpa dig att återförenas med dem där i stället.

Migra­tions­verket hjälper dig

Du behöver inte gilla beslutet att du ska lämna Sverige. Men om du accepterar beslutet och går med på att återvända självmant så hjälper Migrationsverket dig att planera din resa. Du kan till exempel få hjälp med att boka resa, ordna pass och kontakta släktingar i hemlandet.

I vissa fall kan du också ansöka om ekonomiskt stöd eller andra former av stöd för att det ska bli lättare för dig att komma in i samhället efter att du har återvänt.

Läs mer om vem som kan få stöd vid återvändande

Om du inte följer beslutet

Migrationsverket kan bara hjälpa dig att förbereda din resa om du själv går med på att lämna Sverige. Om du inte kommer till de möten som Migrationsverket kallar dig till, om du gömmer dig eller på annat sätt visar att du inte tänker åka tillbaka kan Migrationsverket lämna över ditt ärende till polisen. Det betyder att det är polisen som ansvarar för att du följer beslutet och lämnar Sverige. Om du har fyllt 18 år förlorar du rätten till ekonomiskt stöd om du inte följer beslutet.

Nya händelser efter avslag

Ibland kan det hända något efter beslutet som gör att du inte kan lämna Sverige. Det kan till exempel hända att du blir för sjuk för att resa, eller att det kommer fram nya asylskäl eller nya bevis för dina asylskäl som Migrationsverket inte kände till när vi fattade beslutet. I såna fall ska du och din gode man skriva till Migrationsverket och berätta om vad som har hänt. Då bestämmer Migrationsverket om de nya skälen är tillräckliga för att stoppa utvisningen.

Ibland kan utvisningen stoppas tillfälligt så att Migrationsverket får tid att utreda den nya händelsen. Ett tillfälligt stopp kallas inhibition.

I väntan på att resa hem

Du har rätt att gå i skolan, träffa sjukvården och få hjälp med pengar och boende så länge du är kvar i Sverige. Din gode man hjälper dig tills du lämnar Sverige eller fyller 18 år.

Läs vad som händer om du blir 18 innan du lämnar Sverige