Till dig som söker asyl utan förälder eller annan vård­nads­ha­vare

Den här informationen är till för dig som har kommit utan dina föräldrar och sökt asyl (skydd) i Sverige. Här beskriver vi vilka steg man går igenom som asylsökande, hur Migrationsverket bestämmer vem som har rätt till asyl, och vilket stöd asylsökande barn och ungdomar har rätt till.

Informationen kan användas både av dig som är asylsökande, och av andra ungdomar som vill veta mer om vad asyl är och hur det går till att ansöka om asyl, eller vuxna som vill ha hjälp att förklara asylprocessen för barn och ungdomar.

Informationen kan läsas på olika sätt. Du kan antingen läsa allt från första till sista sidan för att få kunskap om vad som händer när du söker asyl. Eller så kan du läsa det avsnitt som känns viktigast för dig just nu.

Sist hittar du en lista på organisationer som kan hjälpa dig och webbsidor där du kan hitta mer information, och en ordlista som förklarar svåra ord.

Spara gärna informationen så att du kan läsa lite i taget, eller gå tillbaka och läsa någon del igen. Du hittar även all den här informationen på www.migrationsverket.se/barn.

Dina rättig­heter

I den här delen kan du läsa om vilka rättigheter alla barn har i Sverige och vilket stöd du har rätt till när du söker asyl utan dina föräldrar. Du kan läsa om några av de myndigheter och personer som ansvarar för att du ska få den trygghet som du har rätt till, och du kan läsa extra mycket om din rätt till boende, skola, ekonomiskt stöd och hälso- och sjukvård.

Att vara barn i Sverige

Gränsen mellan att vara barn och vuxen kan skilja sig åt mellan olika länder. I Sverige är du ett barn tills du fyller 18 år. Alla barn i Sverige har samma rättigheter.

FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade Barnkonventionen, är lag i Sverige. Där står det vilka rättigheter alla barn ska ha. Några av de viktigaste reglerna i barnkonventionen är att

  • alla barn har rätt att leva och utvecklas
  • barnets bästa alltid ska vara viktigt
  • barn har rätt att säga vad de tycker
  • alla barn har samma rättigheter.

Dina rättig­heter

Asylsökande barn har samma rättigheter som alla barn i Sverige. Det betyder till exempel att du har rätt att leva i trygghet, att gå i skolan och ha en fritid. Du har rätt till den sjukvård och tandvård som du behöver. Du får själv bestämma över din kropp, och ingen får tvinga dig att ha sex eller att gifta dig. Ingen får slå dig eller hota dig.

När vuxna som har ansvar för dig bestämmer något som påverkar dig måste de lyssna på vad du vill och tänka på vad som är bäst för dig. Du har rätt att säga vad du tycker och att bli lyssnad på, men det betyder inte att det alltid blir som du vill.

Du har rätt till särskilt stöd

Barn som söker asyl utan sina föräldrar, så kallade ensamkommande barn, har rätt till särskilt stöd. Det är socialtjänsten i kommunen där du bor som ska se till att du får en bostad som passar dig och dina behov. Du får också en ”god man” som ska tala för dig när dina föräldrar inte kan det. Du har rätt till det stödet även om du kommer till Sverige tillsammans med en vuxen som inte är din förälder.

När du blir 18 år

När du har fyllt 18 är du vuxen och har inte samma rätt till stöd och skydd som ett barn har.

Längre fram kan du läsa mer om vad som händer när du blir 18.

Personer och myndig­heter som du möter

Du kommer att träffa flera myndigheter och många olika vuxna som har ansvar för olika saker som rör dig.

Myndigheter ska se till att samhället fungerar enligt Sveriges lagar. Exempel på myndigheter som du kommer att ha mycket kontakt med är Migrationsverket och socialtjänsten.

Migra­tions­verket

Migrationsverket ansvarar bland annat för

  • att utreda din ansökan och bestämma om du har rätt till asyl och uppehållstillstånd eller inte
  • att utse ett offentligt biträde som kan hjälpa dig med din ansökan
  • att ge dig ekonomiskt stöd om du inte har egna pengar
  • att bestämma vilken kommun som ska ansvara för att ge dig boende, skola och god man
  • att hjälpa dig att få kontakt med dina föräldrar om det är möjligt
  • att hjälpa dig att resa från Sverige om du inte får stanna här.

Du kommer att träffa flera olika personer på Migrationsverket. Om du känner dig mer bekväm med att prata med en man eller en kvinna kan du berätta det.

Kommunen

Kommunen ansvarar bland annat för

  • att du får någonstans att bo som passar dig och dina behov
  • att du får gå i skolan
  • att du får en god man.

Soci­al­tjänsten

I varje kommun finns något som heter socialtjänsten. Socialtjänsten arbetar efter regler om hur samhället ska hjälpa alla som behöver stöd. Det är socialtjänsten som bestämmer var du ska bo. Alla ensamkommande barn får en kontaktperson på socialtjänsten som kallas för socialsekreterare.

Läs mer om hur du kan bo under rubriken Bostad.

God man

Om du är under 18 år och kommer till Sverige utan dina föräldrar får du en god man. Du kommer inte att bo hos din gode man, men han eller hon ansvarar för att hjälpa dig med flera saker som dina föräldrar annars skulle ha gjort.

En god man ska till exempel

  • vara med när du har kontakt med myndigheter, till exempel Migrationsverket eller socialtjänsten
  • sköta kontakten med din skola
  • hjälpa dig att boka tid hos läkare, tandläkare eller psykolog
  • ansvara för din ekonomi om du är under 16 år.

Läs mer och se filmer om vad en god man gör på https://rfs.se/om-rfs/projekt/min-ratt-din-roll/filmer/.

Tolk

För att du och personalen på Migrationsverket ska kunna förstå varandra kommer en tolk att översätta det ni säger. Tolken kan prata både svenska och det språk som du talar. Antingen sitter tolken med i samma rum som du eller så finns tolken med på telefon eller på video. Tolken ska översätta allt som sägs i rummet, och inte säga något mer.

Det är viktigt att du och tolken förstår varandra och att du vågar berätta allt när tolken är med. Om du inte förstår tolken måste du berätta det. Berätta också om du och tolken är släkt eller känner varandra på något annat sätt. Om du helst vill ha en manlig eller kvinnlig tolk ska du berätta det i förväg.

Offent­ligt biträde

Ett offentligt biträde är en person som kan svenska lagar. Han eller hon ska ge dig juridisk rådgivning och hjälpa dig med din ansökan om asyl. Det är Migrationsverket som utser ett offentligt biträde åt dig, men han eller hon arbetar inte för Migrationsverket. Du kan föreslå en person om du känner ett biträde som du har förtroende för, men det är inte säkert att du kan få just det biträdet som du önskar. Du kan också säga till om du helst vill ha ett manligt eller ett kvinnligt biträde.

Tyst­nads­plikt

Alla som jobbar på Migrationsverket, på kommunen och inom sjukvården eller skolan har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får berätta vad du har sagt för någon som inte har laglig rätt att veta det. Det är bara de som jobbar med ditt ärende som har rätt att veta vad du har sagt. Tolken och det offentliga biträdet har också tystnadsplikt.

En god man har däremot inte tystnadsplikt. Det beror på att en god man, precis som en förälder, ska prata med olika myndigheter om dig.

Alla som har tystnadsplikt får bryta sin tystnadsplikt om de tror att du kommer att skada dig själv, eller att du på annat sätt är i fara.

Bostad

Kommunen ansvarar för att ordna en bostad som passar dig och dina behov.

När du ansöker om asyl kommer Migrationsverket att kontakta kommunen som ska ordna en tillfällig bostad åt dig. Efter några dagar eller veckor får du veta vilken kommun som får det långsiktiga ansvaret för dig och som ska se till att du får gå i skolan och får det stöd du behöver under tiden du väntar på beslut på din ansökan om asyl.

Om du har släktingar eller vänner i Sverige som du vill bo med eller i närheten av ska du berätta det för Migrationsverket när du ansöker om asyl.

Du kan bo på olika sätt

Kommunen ansvarar för att hitta en bra bostad åt dig. Det kan se olika ut. Du kan till exempel få bo hos släktingar eller vänner, hos en familj som i sitt hem tar emot barn och ungdomar som behöver hjälp eller tillsammans med andra ungdomar i ett hem där det finns personal som hjälper er.

Om du vill bo hos släktingar i Sverige måste socialtjänsten i kommunen godkänna att du får bo hos dem. Innan socialtjänsten fattar beslut utreder de om familjen har möjlighet att ta hand om dig.

Om det händer något som gör att du inte känner dig trygg där du bor ska du genast berätta det för din gode man eller din socialsekreterare.

Bostad för dig som fyllt 18

När du fyller 18 år, eller om Migrationsverket bedömer att du är över 18 år, övergår ansvaret för att ordna en bostad åt dig från kommunen till Migrationsverket. Det betyder att du kan behöva flytta till någon av Migrationsverkets tillfälliga bostäder eller ordna en egen bostad.

Du kan läsa mer om bland annat bostäder för vuxna asylsökande på www.migrationsverket.se/asyl.

Ekonomi

När du ansöker om asyl i Sverige har du möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket om du inte har egna pengar.

Det finns två sorters ekonomiskt stöd att ansöka om, dagersättning och särskilt bidrag.

Dager­sätt­ning

Du som har rätt till dagersättning får en summa pengar per dag, som betalas ut en gång i månaden. Pengarna ska bland annat räcka till dina personliga behov, till exempel kläder, skor, medicin och sådant som du vill göra på din fritid. Ibland får du pengar från dem som sköter boendet, och då betalar inte Migrationsverket ut någon dagersättning.

Särskilt bidrag

Om du har ett särskilt behov av något som dagersättningen inte räcker till kan du och din gode man ansöka om ett särskilt bidrag. Det kan exempelvis vara glasögon, vinterkläder eller något annat som du inte klarar dig utan.

Din gode man ansvarar för din ekonomi

Om du är under 16 år är det din gode man som fyller i ansökan och har ansvar för dina pengar. När du har fyllt 16 år har du rätt att själv ansöka om och ansvara för din dagersättning och särskilt bidrag. Du får ett eget bankkort som dagersättning och särskilt bidrag betalas in på.

Skola

Du har rätt att gå i skolan som alla andra barn som bor i Sverige. Skolan är gratis.

I Sverige ska alla barn gå i skolan. Det är kommunen som ansvarar för skolan och din gode man som ska se till att du får börja skolan så snart som möjligt.

Grund­skola

Grundskolan är tio år och man brukar börja det år man fyller sex år. Det första skolåret som kallas förskoleklass innehåller mycket lek och skapande för att förbereda barnet för den kommande skolan. I grundskolan läser alla elever i stort sett samma ämnen.

Gymna­siet

Gymnasiet är en frivillig utbildning där eleverna har möjlighet att välja inriktning för att förbereda sig för ett yrkesliv eller fortsatta studier på universitet eller högskola. För att kunna studera på ett gymnasium ska man ha avslutat sina studier i grundskolan.

Du som är asylsökande har rätt att läsa färdigt en gymnasieutbildning om du började dina gymnasiestudier innan du fyller 18 år. Det gäller även om du flyttar till en annan kommun.

Läs mer om skola för asylsökande på https://informationsverige.se/sv/jag-ar-asylsokande/skola-under-asyltiden/

Gymna­si­e­lagen

Den så kallade gymnasielagen är en lag som ger den som har sökt asyl och som studerar på gymnasiet större möjlighet att få stanna i Sverige och läsa färdigt sin gymnasieutbildning.

Den som får ett ja på sin asylansökan får oftast uppehållstillstånd i 13 månader eller tre år. Du som är mellan 17 och 24 år gammal och läser en gymnasieutbildning kan i vissa fall få ett längre uppehållstillstånd för att kunna läsa färdigt din utbildning. I vissa fall kan du också få ett uppehållstillstånd för att läsa på gymnasiet även om Migrationsverket anser att du inte har asylskäl.

Läs mer om uppehållstillstånd för gymnasiestudier på www.migrationsverket.se/asyl.

Hälsa

Du har rätt till den sjukvård och tandvård som du behöver. Det är gratis för alla barn i Sverige.

Om du blir sjuk eller mår dåligt och behöver träffa en läkare eller tandläkare, kan din gode man eller någon från ditt boende hjälpa dig att boka en tid. Tänk på att ta med ditt LMA-kort vid besöket.

Hälso­un­der­sök­ning

Alla som ansöker om asyl i Sverige får ett erbjudande om en hälsoundersökning. Hälsoundersökningen är till för att du ska få tidig hjälp och behandling om du behöver vård.

Vid undersökningen får du information om hur hälso- och sjukvården i Sverige fungerar. Du får svara på frågor om din hälsa och får erbjudande om provtagningar.

Passa på att fråga om det är något du undrar över, och var inte rädd för att berätta om hur du mår. Vårdpersonalen har tystnadsplikt och hälsoundersökningen påverkar inte din ansökan om asyl.

Våld och sexu­ella över­grepp

Många asylsökande har utsatts för våld eller sexuella övergrepp, i hemlandet eller under flykten till Sverige. Man kan må dåligt både fysiskt och psykiskt av sådana upplevelser, men det finns hjälp att få. Du kan till exempel prata med vårdpersonalen när du gör din hälsoundersökning, med ungdomsmottagningen eller med skolsköterskan eller kuratorn på din skola. De kan hjälpa dig att få rätt vård.

All form av våld och sexuella övergrepp är olagligt i Sverige. Det är alltid den som har skadat dig som är ansvarig, och du kan aldrig straffas för att du har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. Detta gäller oavsett vilken relation man har till varandra, det gäller till exempel även våldtäkt inom äktenskapet och när föräldrar slår sina egna barn. När en vuxen har sex med ett barn under 15 år räknas det som våldtäkt. I Sverige är det också olagligt att tvinga eller lura någon att gifta sig, och barn under 18 år får inte gifta sig.

Kontakta polisen på telefon 114 14, om du är utsatt för våld eller sexuella övergrepp, eller om du är rädd för att bli bortgift. Om du är i akut fara ska du ringa polisen på telefon 112.

Kvinnlig omskä­relse

Vi vet att kvinnlig omskärelse förekommer i många delar av världen. Det är när någon skär i en flickas eller kvinnas underliv. Kvinnlig omskärelse är helt förbjudet i Sverige och ses som ett allvarligt brott. Du som har utsatts för det straffas inte. Om någon har gjort detta mot dig och du har problem på grund av det kan du få hjälp av sjukvården. Prata med din skolsköterska, ungdomsmottagningen eller din vårdcentral.

Kontakta polisen om du är rädd för att du, eller en flicka som du känner, kommer att bli omskuren. Du kan också ringa till Kvinnofridslinjen på telefon 020‑50 50 50 för att få råd och stöd. Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för kvinnor som har utsatts för hot eller våld.

Sexu­ellt över­för­bara sjuk­domar

Du har rätt till kunskap om hur du skyddar dig mot sexuellt överförbara sjukdomar och hur du undviker att smitta andra. Exempel på sexuellt överförbara sjukdomar är klamydia, hepatit, gonorré och hiv. Om du vet att du har en sådan sjukdom måste du berätta det när du gör din hälsoundersökning, så att du kan få vård och undvika att smitta någon annan. Om du är osäker på om du är smittad kan vårdpersonalen ta prover.

Preven­tiv­medel och mödra­vård

I Sverige är mödravård och förlossningsvård gratis för asylsökande. Du har också rätt till gratis preventivmedelsrådgivning, så att du själv kan välja om du vill bli förälder. Både flickor och pojkar har rätt till information om hur de kan skydda sig själva och andra från graviditet. Om du som flicka blir gravid och inte vill ha barn har du rätt att avbryta graviditeten genom abort.

Psykisk ohälsa

Det är vanligt att känna sig orolig för vad som kommer att hända i framtiden när man väntar på beslut om sin asylansökan. En del kan också må dåligt för att de har upplevt otäcka saker eller för att de saknar sin familj. Exempel på att man mår psykiskt dåligt kan vara att man har ångest, svårt att sova eller känner sig ledsen och nedstämd.

Du kan få hjälp och stöd från sjukvården där du bor. Du kan också prata med kuratorn eller skolsköterskan på din skola.

Funk­tions­ned­sätt­ning

En funktionsnedsättning är när du har en skada eller en sjukdom som gör att du till exempel har svårt att röra dig, höra, tala eller förstå. Om du har en funktionsnedsättning har du rätt att få praktiskt stöd i din vardag, i skolan eller när du ska prata med Migrationsverket. Att du har en funktionsnedsättning påverkar inte din ansökan om asyl. Vid hälsoundersökningen kan du berätta om du har, eller om du tror att du har, en funktionsnedsättning

Tand­vård

Du har rätt att få både förebyggande tandvård och den behandling som tandläkaren bedömer att du behöver. Tandvård är gratis för alla barn i Sverige.

Synun­der­sök­ning

Om du behöver glasögon kan din gode man boka tid hos en optiker för en synundersökning. Om du behöver köpa glasögon ska optikern skriva på ett papper som du tar med till Migrationsverket så att du kan ansöka om särskilt bidrag för detta.

Mer infor­ma­tion om hälsa

www.1177.se/other-languages finns det information på flera språk om olika sjukdomar och om hur sjukvården i Sverige fungerar. Du kan också ringa till sjukvårdsupplysningen på telefonnummer 1177, då kan du få prata med en sjuksköterska som kan svara på frågor och ge dig råd om vart du ska vända dig för att få rätt vård.

www.youmo.se finns information för ungdomar om hälsa, relationer, sex och mycket annat på flera språk.

www.rfsu.se/upos finns korta informationsfilmer för dig som vill veta mer om kroppen, sexualitet och hälsa. Filmerna finns på många olika språk. Här kan du bland annat hitta filmer om preventivmedel, förlossning och graviditet.

Kvinnofridslinjen erbjuder råd och stöd för dig som är kvinna och har utsatts för hot och fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Ring 020‑50 50 50. De ordnar tolk inom några minuter. Du kan också läsa mer på kvinnofridslinjen.se. Information finns på flera språk.

Ring polisen på telefon 114 14 om du vill anmäla ett brott, till exempel att någon har slagit dig eller utsatt dig för sexuella övergrepp. Du kan också ringa polisen om du är rädd för att bli bortgift eller omskuren. Om situationen är akut ska du ringa 112.

Asyl­pro­cessen

Den här delen handlar om asylprocessen, det vill säga de steg som en asylsökande går igenom, från det att du kommer till Migrationsverket första gången, genom det beslut du får, tills du antingen bosätts i Sverige eller måste lämna Sverige.

Här kan du läsa om vad lagen säger om vem som har rätt till asyl i Sverige, hur Migrationsverket fattar ett beslut, och vad du kan göra om du inte håller med om beslutet. Du kan också läsa om vad som händer om du måste åka hem.

Att ansöka om asyl

Vid ditt första möte med Migrationsverket får du svara på många frågor, du får information om asylprocessen, och du kan även få hjälp att ringa dina föräldrar eller andra släktingar för att tala om var du är och hur du mår.

Med hjälp av tolk får du till exempel berätta

  • vem du är
  • vilket språk du talar
  • om din familj
  • om du är gift
  • hur du mår
  • hur du har rest till Sverige
  • varför du har lämnat ditt hemland och vad du tror kommer att hända om du åker tillbaka
  • om du har några vänner eller släktingar i Sverige som du vill bo hos eller i närheten av.

Om du har särskilda behov, till exempel en funktionsnedsättning, ska du berätta det. Om din funktionsnedsättning gör det svårt för dig att prata med Migrationsverket har du rätt till hjälp.

Personalen frågar det här för att skriva in dig i Migrationsverkets datasystem, och för att förbereda din ansökan för utredning. Du kommer att få liknande frågor från både Migrationsverket och den kommun du ska bo i. Det beror på att Migrationsverket och kommunen har olika datasystem.

Visa vem du är

Migrationsverket vill veta vem du är och var du kommer ifrån för att kunna fatta rätt beslut. Det är ditt ansvar att visa vad du heter, hur gammal du är och var du kommer ifrån. Det bästa sättet att visa din identitet är genom att lämna in ett pass eller identitetskort.

Det är särskilt viktigt för Migrationsverket att veta hur gammal du är eftersom asylsökande barn har andra rättigheter än asylsökande vuxna.

Under rubriken När du blir 18 år kan du läsa mer om vad som är skillnaden mellan att vara barn och vuxen som asylsökande

Foto och fingerav­tryck

Du kommer att bli fotograferad och få lämna fingeravtryck. Fingeravtryck tas genom att du får trycka dina fingrar mot en maskin som läser av dina fingeravtryck. Om du är 14 år eller äldre kollar Migrationsverket om dina fingeravtryck finns registrerade i något annat land i Europa. Barn under sex år behöver inte lämna fingeravtryck alls.

Om dina fingeravtryck visar att du redan har sökt asyl i ett annat land, och en utredning visar att du har fått ett beslut i det landet, kan Migrationsverket bestämma att du ska resa dit.

Läs mer om Dublinförordningen på www.migrationsverket.se/asyl, under rubriken Du kan inte välja vilket land som prövar din asylansökan (Dublinförordningen).

LMA-kort, fram- och baksida

Efter det första samtalet

När din ansökan om asyl är registrerad får du ett kvitto på att du har sökt asyl. Efter ett par veckor får du byta kvittot mot ett LMA-kort som bevisar att du har sökt asyl och har rätt att stanna i Sverige medan du väntar på beslut. Ett LMA-kort räknas inte som en identitetshandling, det bevisar alltså inte vem du är, bara att du är asylsökande i Sverige.

Migrationsverket kontaktar kommunen som ser till att du får ett boende och en god man. Migrationsverket utser också ett offentligt biträde som hjälper dig med din ansökan.

Läs om vad ett offentligt biträde gör under rubriken Personer och myndigheter som du möter.

Väntan på asylut­red­ning

Nästa steg i asylprocessen är att du ska komma på en asylutredning, en intervju där du får berätta mer om varför du vill ha asyl i Sverige. Hur länge man får vänta på en tid för asylutredning kan vara olika för olika personer. Det är viktigt att du kommer på de möten som du blir kallad till. Om vi måste boka om utredningen kan det dröja innan du får en ny tid.

Asylut­red­ning

Asylutredningen är ett samtal där du får berätta mer om varför du vill ha asyl i Sverige. Migrationsverket vill höra din egen berättelse om vad du har upplevt och vad du tror kommer att hända dig om du måste återvända.

Ditt offentliga biträde ska följa med till asylutredningen. Din gode man får också följa med om du vill. En person från Migrationsverket håller i utredningen och skriver ner det som ni pratar om i ett protokoll. Ibland kan det vara två personer från Migrationsverket med vid en utredning, då är det en person som ställer frågorna och den andra personen skriver. En tolk översätter det ni säger så att ni förstår varandra. Tolken kan sitta med i rummet eller vara med på video eller telefon.

Saker som är svåra att prata om

En asylutredning tar mellan två och tre timmar och du kommer att få frågor om saker som kan vara svårt eller pinsamt att prata om. Det är viktigt att du berättar sanningen för Migrationsverket, även om det är jobbigt. Om du behöver ta en paus kan du be om det.

När Migrationsverket utreder dina asylskäl ska handläggaren försöka anpassa utredningen efter din ålder, mognad och hälsa. Om du inte förstår en fråga ska du säga till. Det är också viktigt att du säger till om du inte förstår tolken.

På asylutredningen kommer du att få frågor om din identitet, din familj, vad du har varit med om i ditt hemland, hur du tog dig till Sverige och vad du tror kommer att hända om du måste återvända. Du har säkert hört de här frågorna förut, men nu får du möjlighet att berätta mycket mer än du har gjort vid tidigare samtal på Migrationsverket. Handläggaren kommer att ställa följdfrågor och be dig berätta mer detaljer för att verkligen förstå din berättelse. Försök att svara på alla frågor så noga du kan. Om du får samma fråga flera gånger betyder det inte att du har svarat fel, utan att handläggaren behöver mer information.

Om du har någon bevisning ska du ta med den till utredningen. Det kan vara identitetshandlingar eller annat som visar att det du berättar stämmer.

Efter utred­ningen

Efter utredningen skickar handläggaren protokollet till ditt offentliga biträde som går igenom det tillsammans med dig och din gode man. Om det finns några fel, eller om du tycker att handläggaren eller tolken har missförstått dig är det viktigt att ditt biträde meddelar Migrationsverket snabbt så att det blir rätt – annars kan det blir svårt för dig att förklara vad som är rätt vid ett senare tillfälle. Berätta också för ditt biträde om du kommer på något viktigt som du glömde att säga på utredningen.

Beslut

Migrationsverket beslutar om du ska få asyl i Sverige genom att titta på allt som du har berättat och visat, och vad vi vet om situationen i ditt hemland. Sen jämförs det med vad lagen säger om vem som ska få asyl i Sverige.

När Migrationsverket har fattat ett beslut om din ansökan om asyl, kallas du och din gode man till ett möte. På mötet förklarar handläggaren beslutet och vad som händer sen. Asylbeslutet är skrivet på svenska, men en handläggare på mottagningsenheten förklarar med hjälp av en tolk vad det betyder.

Handläggaren som berättar för dig om beslutet behöver inte vara samma som intervjuade dig och fattade beslutet. Det är alltid två personer som fattar beslutet tillsammans. Det är för att vi ska vara säkra på att det blir rätt beslut. Handläggarna på Migrationsverket får inte bestämma som de själva tycker, utan måste följa lagen.

Ja eller nej

Om du får ja på din ansökan om asyl får du ett uppehållstillstånd och du har rätt att stanna i Sverige.

Om du får nej på din ansökan om asyl kallas det att du får avslag på din ansökan.

Längre fram kan du läsa mer om vad som händer om du får avslag på din ansökan om asyl i Sverige.

Vem kan få asyl?

Det står i den svenska lagen vem som kan få asyl i Sverige. Migrationsverket prövar om de skäl som du berättar om räcker för att få asyl.

I Sverige prövas alla ansökningar om asyl individuellt av Migrationsverket. Sverige ska ge uppehålls­tillstånd till dig som är flykting, alternativt skyddsbehövande eller som behöver stanna av andra skäl.

Flyk­ting

Enligt FN:s flyktingkonvention och svensk lag är du flykting om du har anledning att vara rädd för att bli förföljd på grund av

  • ras
    – till exempel vilken hudfärg du har
  • nationalitet
    – till exempel ditt medborgarskap, språk eller etnisk grupp
  • religion
    – vilken gud du tror på, eller att du inte tror på någon gud alls
  • politisk uppfattning
    – till exempel dina åsikter om hur ditt hemland ska styras
  • kön
    – om du är tjej eller kille
  • sexuell läggning
    – till exempel om du är en tjej som blir kär i tjejer eller en kille som blir kär i killar
  • att du tillhör en viss samhällsgrupp
    – ibland kan barn räknas som en egen samhällsgrupp.

Ibland är det de som bestämmer i ett land som förföljer och hotar människor så att de måste fly. Men man kan också söka asyl om det är enstaka personer eller grupper som förföljer, och myndigheterna i hemlandet (till exempel polisen) inte kan eller vill skydda och hjälpa den som är utsatt.

Det räcker inte att du har varit med om sådan här förföljelse. Det måste också finnas en stor risk att du kommer att utsättas för det igen om du åker tillbaka. Det är därför som handläggaren på Migrationsverket frågar om vad du tror kommer att hända om du måste åka tillbaka till ditt hemland.

Om du räknas som flykting får du uppehållstillstånd i tre år.

Alter­na­tivt skydds­be­hö­vande

Enligt svensk lag kan man ibland få asyl i Sverige även om man inte räknas som flykting på det sätt som beskrivs i punkterna ovan, men ändå är rädd för att återvända till hemlandet.

Du kallas alternativt skyddsbehövande om du riskerar tortyr, dödsstraff, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling i ditt hemland. Du kan också få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande om det är så mycket krig i hemlandet att alla som stannar där riskerar att dödas.

Den som räknas som alternativt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader.

Uppe­hålls­till­stånd i andra fall

En asylsökande kan i vissa fall få uppehållstillstånd även om han eller hon inte uppfyller kraven i lagen för att kallas flykting eller alternativt skyddsbehövande. När Migrationsverket fattar beslut görs en samlad bedömning av personens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet.

Om du får uppe­hålls­till­stånd

Uppehållstillstånd betyder att du har fått JA på din ansökan om asyl. Du får stanna i Sverige.

Om du får uppehållstillstånd blir du och din gode man kallade till ett möte på mottagningsenheten. En handläggare berättar om beslutet och förklarar varför du får stanna och vad som händer sen.

Efter beslutet

Du och din gode man ska besöka Skatteverket för att folkbokföra dig. Det innebär bland annat att du får ett personnummer med de fyra sista siffrorna.

En månad efter att du har fått uppehållstillstånd blir du utskriven från Migrationsverket. Då får du inte längre dagersättning och ditt bankkort slutar fungera. Om du behöver pengarna som finns på kortet är det viktigt att du tar ut dem innan du blir utskriven från Migrationsverket. Ditt asylärende är sedan avslutat. Kommunen där du bor har i fortsättningen hela ansvaret för dig. Din socialsekreterare kommer att berätta mer om vad som händer sen.

Hur länge gäller mitt uppe­hålls­till­stånd?

De flesta asylsökande får tidsbegränsade uppehållstillstånd. Det betyder att du får stanna i Sverige en viss tid, oftast 13 månader eller tre år. När ditt uppehållstillstånd slutar gälla kan du ansöka om förlängning. Om du fortfarande behöver skydd kan du få uppehållstillstånd i två år till.

Permanent uppehållstillstånd

När du har haft uppehållstillstånd i tre år kan du ansöka om permanent uppehållstillstånd samtidigt som du ansöker om förlängning. Om du är 15 år eller äldre krävs det att du lever ett skötsamt liv för att få permanent uppehållstillstånd. Om du till exempel har begått ett brott kan du få avslag på din ansökan om permanent uppehållstillstånd. Om du är 18 år eller äldre när du ansöker om permanent uppehållstillstånd krävs det också att du kan försörja dig själv.

Om du inte uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd kan du ändå få förlängt uppehållstillstånd om du fortfarande behöver skydd.

Om Migrationsverket avslår din ansökan om permanent uppehållstillstånd på grund av att du inte uppfyller försörjningskravet eller skötsamhetskravet kan du överklaga beslutet.

Famil­jeå­ter­för­e­ning

Om du har fått uppehållstillstånd kan dina föräldrar i vissa fall få återförenas med dig i Sverige. Handläggaren som berättar att du har fått uppehållstillstånd kan berätta mer om hur det går till.

Läs mer om familjeåterföring på www.migrationsverket.se, under rubriken Flytta till någon i Sverige.

Om du får avslag på din ansökan

Avslag betyder att du har fått NEJ på din ansökan om asyl. Om du har fått avslag har du två val: Du kan acceptera beslutet och lämna Sverige eller överklaga till migrationsdomstolen.

Ett avslag på din ansökan betyder att Migrationsverket bedömer att du inte har tillräckligt med skäl för att få asyl i Sverige. Du och din gode man får komma till ett möte där en handläggare förklarar varför du har fått avslag och vad som händer nu.

Accep­tera beslutet

Om du accepterar beslutet får du skriva på ett papper där du säger att du inte vill överklaga. När du har accepterat beslutet kan du få hjälp av Migrationsverket att förbereda din hemresa.

Över­klaga

Du kan överklaga beslutet om du inte håller med om Migrationsverkets beslut. För att överklaga ska du och din gode man skriva ett brev till Migrationsverket där ni berättar varför du tycker att beslutet är fel. Ditt offentliga biträde kan hjälpa dig att skriva ett överklagande. Det står i ditt beslut hur lång tid du har på dig att överklaga.

Migrationsverket kommer att läsa ditt överklagande och bedöma om beslutet ska ändras. Om Migrationsverket inte anser att det finns anledning att ändra beslutet skickas ditt överklagande vidare till migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen går igenom ditt överklagande. Om migrationsdomstolen håller med dig ändrar Migrationsverket beslutet och du får stanna.

Om migrationsdomstolen avslår ditt överklagande betyder det att de håller med Migrationsverkets beslut. Då kan du överklaga till Migrationsöverdomstolen, men den domstolen prövar bara vissa speciella ärenden där det är otydligt hur lagen ska tolkas. Om Migrationsöverdomstolen beslutar att inte pröva ditt ärende betyder det att du inte kan överklaga mer och att Migrationsverkets beslut börjar gälla (får laga kraft).

Du kan när som helst ändra dig och ta tillbaka ditt överklagande och i stället bestämma dig för att åka hem. Då kan du få hjälp av Migrationsverket att förbereda din hemresa.

Åter­vända

När du har fått avslag på din ansökan om asyl ska du förbereda dig för att återvända till ditt hemland. Migrationsverket hjälper dig att ordna din hemresa om du samarbetar.

Migrationsverket kommer att kalla dig till flera möten för att prata om vad som behöver göras för att du ska kunna återvända. Så länge du samarbetar får du hjälp av Migrationsverket att förbereda resan tillbaka till ditt hemland. Om du inte samarbetar kan Migrationsverket lämna över ansvaret för ditt ärende till polisen.

Om du fortfarande är under 18 år när du lämnar Sverige måste det finnas någon som tar emot dig när du kommer fram. Det kan vara en förälder, släkting eller någon som arbetar på en myndighet som ansvarar för barn som saknar vårdnadshavare. Migrationsverkets personal reser med dig och ser till att någon möter dig på flygplatsen när ni kommer fram.

Om dina föräldrar finns i säkerhet i ett annat land än ert hemland kan Migrationsverket försöka hjälpa dig att återförenas med dem där i stället.

Migra­tions­verket hjälper dig

Du behöver inte gilla beslutet att du ska lämna Sverige. Men om du accepterar beslutet och går med på att återvända självmant så hjälper Migrationsverket dig att planera din resa. Du kan till exempel få hjälp med att boka resa, ordna pass och kontakta släktingar i hemlandet.

I vissa fall kan du också ansöka om ekonomiskt stöd eller andra former av stöd för att det ska bli lättare för dig att komma in i samhället efter att du har återvänt.

Du kan läsa mer om stöd vid återvändande på www.migrationsverket.se/asyl.

Om du inte följer beslutet

Migrationsverket kan bara hjälpa dig att förbereda din resa om du själv går med på att lämna Sverige. Om du inte kommer till de möten som Migrationsverket kallar dig till, om du gömmer dig eller på annat sätt visar att du inte tänker åka tillbaka kan Migrationsverket lämna över ditt ärende till polisen. Det betyder att det är polisen som ansvarar för att du följer beslutet och lämnar Sverige. Om du har fyllt 18 år förlorar du rätten till ekonomiskt stöd om du inte följer beslutet.

Nya händelser efter avslag

Ibland kan det hända något efter beslutet som gör att du inte kan lämna Sverige. Det kan till exempel hända att du blir för sjuk för att resa, eller att det kommer fram nya asylskäl eller nya bevis för dina asylskäl som Migrationsverket inte kände till när vi fattade beslutet. I såna fall ska du och din gode man skriva till Migrationsverket och berätta om vad som har hänt. Då bestämmer Migrationsverket om de nya skälen är tillräckliga för att stoppa utvisningen.

Ibland kan utvisningen stoppas tillfälligt så att Migrationsverket får tid att utreda den nya händelsen. Ett tillfälligt stopp kallas inhibition.

I väntan på att resa hem

Du har rätt att gå i skolan, träffa sjukvården och få hjälp med pengar och boende så länge du är kvar i Sverige. Din gode man hjälper dig tills du lämnar Sverige eller fyller 18 år.

När du blir 18 år

Enligt svensk lag blir du vuxen när du fyller 18 år. Det betyder att du inte har samma rätt till stöd och hjälp som ett ensamkommande barn har, och din ansökan ska prövas enligt samma regler som en vuxen asylsökande.

Strax innan du fyller 18, eller i samband med att Migrationsverket bestämmer att din ålder ska ändras till över 18, blir du kallad till ett möte där du får information om på vilket sätt dina rättigheter och skyldigheter förändras när du blir 18.

God man

En viktig skillnad mellan att vara ensamkommande barn och vuxen asylsökande är att du oftast inte har rätt till en god man när du har fyllt 18 år. Den gode mannens uppdrag upphör eftersom du är myndig och inte längre behöver en vårdnadshavare. Du får själv sköta kontakten med myndigheter och skriva på alla papper.

Bostad

Migrationsverket ansvarar för att ordna en tillfällig bostad åt alla vuxna asylsökande som behöver det. Kommunen där du bor kan kräva att Migrationsverket ska ta över ansvaret för att ordna en tillfällig bostad åt dig så snart kommunen får information om att du har fyllt 18 år eller Migrationsverket har ändrat din ålder till över 18. Det kan ske även om du överklagar Migrationsverkets beslut att ändra din ålder.

Om du behöver Migrationsverkets hjälp med en tillfällig bostad får du inte välja var du ska bo. Du måste flytta till en ort där Migrationsverket har lediga bostäder. Migrationsverket försöker att ordna en bostad åt dig nära det område där du tidigare har bott, men det finns inga garantier för att det blir så.

Du kan också välja att ordna en bostad själv, till exempel genom att bo hos släktingar eller vänner. Då får du betala för bostaden själv.

Prata med din mottagningsenhet om du behöver hjälp att ordna en bostad.

Ekonomi

När du har fyllt 18 år ansvarar du själv för din ekonomi.

Hälso- och sjuk­vård och tand­vård

Asylsökande barn har rätt till gratis tand- och sjukvård. En vuxen asylsökande har däremot bara rätt till akut sjuk- och tandvård och vård som inte kan vänta. Det är personalen på sjukhuset, vårdcentralen, eller tandvårdsmottagningen som bedömer om du ska få vård.

Vuxna asylsökande måste betala för läkarbesök och mediciner. Visa upp ditt LMA-kort så får du betala ett lägre pris.

Skola

Du som läser på gymnasiet har rätt att fortsätta gå i skolan medan du väntar på ett beslut på din ansökan om asyl. Din rätt att fortsätta dina gymnasiestudier gäller även om du måste flytta till en av Migrationsverkets tillfälliga bostäder i en annan kommun.

Du som inte läser på gymnasiet men ändå vill studera medan du väntar på beslut kan fråga din mottagningsenhet om ”tidiga insatser för asylsökande” (också kallat TIA). 

Om du får avslag på din ansökan

Om du har fyllt 18 är det inte längre nödvändigt att en släkting eller en myndighet kan ta emot dig när du återvänder.

Om du har fått ett beslut om att återvända ska du lämna Sverige inom den tidsfrist som står i beslutet, eller omedelbart om det inte står någon tidsfrist och beslutet inte längre går att överklaga. Om du inte lämnar Sverige inom den tiden finns det en risk att du får ett så kallat återreseförbud, det vill säga att du inte får resa tillbaka in i Sverige inom 1–5 år.

Du har rätt till boende och ekonomiskt stöd från Migrationsverket fram tills din tidsfrist för frivilligt återvändande slutar gälla, eller när beslutet inte längre går att överklaga om du inte fick någon tidsfrist. Du som har egna barn som också har sökt asyl i Sverige har rätt till förlängt stöd från Migrationsverket.

Migrationsverket hjälper dig att förbereda din resa så länge du samarbetar.

Läs mer om vilka rättigheter och skyldigheter en vuxen asylsökande har på www.migrationsverket.se/asyl.

Till dig som är viktig vuxen för ett barn som har sökt asyl

Att fly från sitt hem och söka asyl i ett annat land kan vara en skrämmande upplevelse för vem som helst. Att som barn behöva göra det utan sina föräldrar kan vara oerhört påfrestande.

Man säger ibland att asylsökande, och särskilt ensamkommande barn, är starka. Att om de klarar att ta sig till andra sidan jorden på egen hand så klarar de nog av vad som helst. Men även de starkaste och mest härdade barn behöver trygga vuxna omkring sig för att få vara just barn. Barn på flykt är inget undantag, och när föräldrarna saknas, eller om föräldrarna är utmattade, förvirrade eller kanske traumatiserade, behövs andra viktiga vuxna för att erbjuda dessa barn lite trygghet och lugn i en osäker situation.

Alla barn är olika och varje asylsökande bär på en unik berättelse. En del asylsökande barn har levt på flykt länge och kanske inte sett sina släktingar på flera år. Andra har separerats från sina föräldrar nyligen. Vissa har kontakt med sina anhöriga, medan andra inte vet var de ska börja leta. Alla asylsökande barn bär på frågor och oro. Vissa frågar om sin situation och ber om hjälp. Andra bär all sin oro inom sig och vågar inte fråga.

Som vuxen fyller du en viktig roll. Du är en person som kan vägleda och stödja det asylsökande barnet i den situation som barnet befinner sig i. Du kan läsa dessa sidor tillsammans med barnet. Ni kan tillsammans gå igenom de olika stegen som man tar sig igenom när man är asylsökande.

Om du inte kan hitta svar på barnets frågor i det här materialet kan du läsa mer på www.migrationsverket.se eller fråga en handläggare.

En viktig vuxen kan vara

  • förälder
  • annan vårdnadshavare
  • god man
  • släkting
  • lärare
  • kurator
  • person från en frivilligorganisation
  • personal på Migrationsverket.

Mer infor­ma­tion och stöd

Här hittar du tips på organisationer som kan ge dig stöd och länkar där du kan lära dig mer om Sverige.

Alla dessa länkar finns på www.migrationsverket.se/barn-info

Bris, Barnens rätt i samhället, är en organisation som arbetar för barns rättigheter. Du kan kontakta Bris om du behöver en vuxen att prata med.

Ring Bris stödtelefon för unga: 116 111.

www.bris.se/for-barn-och-unga

Rädda barnen är en organisation som arbetar för barns rättigheter.

www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/barn-och-unga

Röda korset är en organisation som arbetar med att skydda och hjälpa människor som behöver det. Röda korset kan hjälpa dig att hitta dina släktingar.

www.rodakorset.se/fa-hjalp/

Barnombudsmannen, är en myndighet som ser till att andra svenska myndigheter följer barnkonventionen. Här kan du lära dig mer om dina rättigheter.

www.barnombudsmannen.se/for-dig-under-18/

Youmo är din ungdomsmottagning på webben. Här kan du läsa om sex, hälsa och relationer på flera olika språk.

www.youmo.se

RFSL arbetar för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queers och intersexpersoners rättigheter. RFSL Newcomers arbetar med asylsökande och nyanlända.

www.rfsl.se/verksamhet/asyl-och-migration/raadgivning

Kärleken är fri är en stödchatt för unga utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

karlekenarfri.se

Kvinnofridslinjen erbjuder råd och stöd för dig som är kvinna och har utsatts för hot och fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Information finns på flera språk. Du kan också ringa 020‑50 50 50. De ordnar tolk inom några minuter.

www.kvinnofridslinjen.se

Information till barn om barnäktenskap och vad som gäller i Sverige har tagits fram av Socialstyrelsen.

Länkar till informationsbladen finns på www.migrationsverket.se/barn-info

Min rätt – Din roll riktar sig till dig som är ensamkommande barn, din gode man och andra aktörer som alla har olika roller för att hjälpa dig. Här kan du få mer information om de olika rollerna och vilka rättigheter du har. Du kan till exempel se korta filmer om vad en god man ska hjälpa dig med.

rfs.se/om-rfs/projekt/min-ratt-din-roll

Filmerna Vad händer nu? är för dig som är ensamkommande barn i Sverige och som bor på ett boende eller i familjehem. I filmerna får du veta vad som kommer att hända den första tiden i Sverige, vilka personer du kan möta och hur asylprocessen går till. Du kan se filmerna ensam eller tillsammans med en vuxen. Filmerna finns på flera språk.

Sök efter ”Socialstyrelsen vad händer nu” på Youtube.

Information Sverige är en portal för nyanlända i Sverige. Här kan du få information om hur det svenska samhället fungerar när det gäller exempelvis bostad, utbildning och sjukvård.

www.informationsverige.se

Lära svenska är en sida från Information Sverige om hur du kan lära dig svenska på egen hand.

www.larasvenska.se

I appen ”Migrationsverket Stories” får du veta hur det går till att söka asyl och vilka rättigheter asylsökande barn har i Sverige. Du kan välja om du vill lyssna på svenska, engelska, arabiska, somaliska, persiska eller albanska. Appen finns för både iPhone och Android och passar barn i åldrarna sju till elva år.

Vad betyder orden?

Alternativt skyddsbehövande är en person som har sökt asyl i Sverige och fått status som alternativt skyddsbehövande. Då får man oftast uppehållstillstånd i 13 månader.

Asyl betyder fristad. När en person ansöker om asyl söker han eller hon skydd i ett annat land än i sitt hemland.

Asylprocess är de olika stegen som en asylsökande går igenom – från ansökan till beslut.

Asylsökande är en person som har tagit sig till Sverige och ansökt om asyl, men som ännu inte har fått ett slutgiltigt svar på sin ansökan.

Asylutredning är en intervju där du får berätta varför du vill ha skydd i Sverige.

Avslag på asylansökan betyder att en person har fått nej på sin ansökan om asyl.

Barn är alla personer som är under 18 år.

Beslut i ett asylärende är när Migrationsverket har bestämt om en asylsökande får stanna i Sverige eller inte.

Dagersättning är ett bidrag från Migrationsverket som en asylsökande kan ansöka om ifall han eller hon inte har egna pengar.

Dom. De flesta av Migrationsverkets beslut kan överklagas till domstol. När en domstol fattar beslut heter det dom.

Flykting är en person som har sökt asyl och fått status som flykting. Det betyder att man uppfyller kraven i FN:s konvention om flyktingars rättigheter, den så kallade Genèvekonventionen. Då får man oftast uppehållstillstånd i 3 år.

God man är en person som ska ta hand asylsökande barns intressen när deras föräldrar inte kan göra det. Det kan vara en man eller en kvinna.

Identitet betyder vem en person är. När Migrationsverket frågar om din identitet menar vi vad du heter, hur gammal du är och var du kommer ifrån.

Laga kraft betyder att beslutet inte längre går att överklaga.

Migrationsverket är den myndighet i Sverige som prövar ansökningar från personer som söker asyl. Migrationsverket prövar också ansökningar från personer som vill komma på besök eller flytta till Sverige, eller som vill bli svenska medborgare.

Myndigheter ska se till att samhället fungerar som det ska enligt de lagar som riksdagen har bestämt.

Offentligt biträde är en person som kan svenska lagar. Biträdet hjälper dig med ansökan om asyl. Ett offentligt biträde är ofta jurist eller advokat och jobbar inte på Migrationsverket.

Socialtjänsten finns i varje kommun. De arbetar efter en lag som heter socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen handlar om vilken rätt till vård och omsorg alla i kommunen har. Den innehåller regler för hur samhället ska hjälpa den som behöver hjälp men som inte kan få hjälp av någon annan.

Tystnadsplikt betyder att personer som jobbar på till exempel Migrationsverket inte får berätta vad du har sagt till någon som inte har rätt att veta det.

Uppehållstillstånd betyder att en person har fått ja på sin ansökan om att bo i Sverige.

Överklaga betyder att en person skriver till en myndighet eller domstol att han eller hon inte håller med om det som myndigheten eller domstolen har bestämt. Personen vill att myndigheten eller domstolen ska ändra beslutet.

Sidan senast uppdaterad: