2017-08-29

Fortsatt allvarligt säkerhetsläge i Afghanistan

Enligt ett nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket bedöms säkerhetsläget fortfarande som allvarligt i Afghanistan. Men konfliktnivåerna i Afghanistans 34 provinser skiljer sig åt och vissa områden bedöms som säkrare än andra. Konflikten i Afghanistan har alltså inte nått en nivå som innebär att alla afghaner kan få uppehållstillstånd i Sverige.

– Vår bedömning är att konflikten inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet, alltså den nivå som lagstiftningen kräver för att alla som är afghanska medborgare ska ha rätt att stanna. Det går fortfarande att återvända till flera områden, och därför kommer det även i fortsättningen krävas en individuell prövning av varje ärende, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Urskillningslöst våld i två provinser

I det förra rättsliga ställningstagandet*, från december 2016, bedömde Migrationsverket att våldet var så allvarligt i en provins (Helmand) att alla riskerade att drabbas av våldet. Våldet i Helmand har nu spritt sig till grannprovinsen Uruzgan. Striderna mellan regeringsstyrkorna och talibanrörelsen har drabbat civilbefolkningen hårt och lett till ett stort antal skadade och döda. Migrationsverket kommer därför inte att utvisa asylsökande som kommer från provinserna Helmand eller Uruzgan, om de inte har möjlighet att söka skydd i andra delar av Afghanistan, så kallad internflykt**.

Fler grupper räknas som särskilt utsatta

Andra nyheter i det senaste rättsliga ställningstagandet från Migrationsverket är att fler så kallade riskgrupper har identifieras: personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, personer med psykisk sjukdom samt kvinnor som riskerar att utsättas för våld, exempelvis våld i hemmet. När asylärendet prövas ska Migrationsverket ta särskild hänsyn till deras utsatta situation.

I det nya rättsliga ställningstagandet har Migrationsverket också tagit hänsyn till Migrationsöverdomstolens dom från våren 2017, som innebär att afghanska barn som saknar nätverk, föräldrar eller annan släkt som kan skydda och hjälpa dem, bedöms som särskilt utsatta för våld och alvarliga övergrepp. Dessa barn är därför alternativt skyddsbehövande, vilket innebär att de kan få tidsbegränsat uppehållstillstånd i 13 månader.

Minoriteter

I samma dom slog Migrationsöverdomstolen fast att shiitiska hazarer generellt inte riskerar att utsättas för förföljelse om de återvänder till Afghanistan. Mot bakgrund av det och den landinformation som finns anser Migrationsverket att det inte räcker att en person tillhör en utsatt minoritetsgrupp för att få skydd i Sverige. Det krävs fortfarande individuella skäl för att få asyl.

Läs mer i frågor och svar om Afghanistan (endast på svenska)

Ordförklaringar:

* Ett rättsligt ställningstagande är en analys av exempelvis säkerhetssituationen i ett land och det fungerar som ett juridiskt stöd för handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket.

** Internflykt: När Migrationsverket bedömer att en asylsökande inte kan återvända till sin hemort prövar vi om personen kan bosätta sig i någon annan del av landet. Eftersom säkerhetssituationen varierar i Afghanistan och hotbilden mot en person kan vara begränsad till ett visst område, kan det i vissa fall bli aktuellt med internflykt. Det betyder att den asylsökande anses kunna söka skydd i en annan del av Afghanistan. Migrationsverket anser att internflykt inte är ett alternativ för kvinnor, personer med särskilda behov, ensamkommande barn och barn i familj, om de saknar stöd och skydd från släkt och ett fungerande manligt nätverk.