Migrationsverket svarar: Ensamkommande barn – hur har asylansökningarna utvecklats de senaste tio åren?

Från tiotusentals till några hundra årligen – antalet asylsökande ensamkommande barn och ungdomar till Sverige har minskat kraftigt under decenniet som gått.

Sedan 2013 har nästan 50 000 barn och ungdomar kommit utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare till Sverige för att söka skydd. Under inledningen av perioden toppade år 2015 med över 30 000 asylsökande ensamma barn, varefter antalet sökande sjönk snabbt och på senare år söker cirka 500 barn och ungdomar skydd här årligen.

Ungefär hälften av dessa 50 000 barn fick asyl och knappt 18 000 fick avslag på sin ansökan (övriga ärenden är avskrivna, avvisade, annullerade eller dylikt).

Betyd­ligt fler pojkar än flickor

De allra flesta ensamkommande barn som kommit till Sverige har varit tonåringar när de sökte skydd. 48 000 av de sökande under 2013–2023 var mellan 12 och 17 år när de sökte uppehållstillstånd. En stor majoritet av de sökande var pojkar, drygt 43 000 pojkar jämfört med knappt 7 000 flickor.

Tendensen har varit att ju yngre de sökande är, desto mindre är skillnaden antalet pojkar och flickor. Bland de allra yngsta (0–5 år) – som är en mycket liten grupp – är det nästan lika många flickor som pojkar. I gruppen 6–11 år är det ungefär dubbelt så många 957 flickor, 1699 pojkar. Den största gruppen är tonåringar (12–17), där är det betydligt fler pojkar än flickor; 6 789 flickor, 41 224 pojkar.

Olika ursprungsländer

Största ursprungsland har skiftat genom åren men Afghanistan, Syrien, Marocko, Somalia och Eritrea ligger alla högt. Det gäller åtminstone fram till Rysslands invasion av Ukraina 2021, varefter ukrainska sökande varit den största gruppen även bland ensamkommande barn och ungdomar. Under 2015 stack Afghanistan ut; då var knappt 21 000 asylsökande barn utan vårdnadshavare afghaner, det vill säga två av tre sökande.

30 000 ensamkommande barn 2015

En majoritet av asylsökande barn och ungdomar under perioden 2013-2023 kom alltså till Sverige under flyktingkrisen 2015. På hösten samma år infördes bland annat gränskontroller och skärpt lagstiftning, varefter antalet asylsökande minskade kraftigt. Det gällde inte minst ensamkommande asylsökande barn och ungdomar som snabbt minskade. Under senare tid söker varje år runt 500 barn utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare skydd i Sverige.

Om man tittar på den stora gruppen ensamkommande som kom 2015 så går det att utläsa av Migrationsverkets och SCB:s statistik att runt 20 000 av dessa befinner sig i Sverige idag, att 7 300 har blivit svenska medborgare och att knappt 5 000 lämnat landet. Ungefär 13 000 av de sökande fick asyl medan drygt 7000 fick uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. En rapport om de ensamkommande som kom förra året Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visade bland annat att åtta av tio var sysselsatta, att de flesta fått gymnasial utbildning (men ofta utan examen) och att många arbetade inom vård och omsorg.

En tillfällig gymnasielag

Efter att det kom en kvarts miljon asylsökande till Sverige under 2014-2015 växte Migrationsverkets handläggningstider kraftigt och för en del ensamkommande barn och ungdomar innebar det att deras ärenden prövades efter att de fyllt 18 år – och därmed som vuxna.

Efter stor politisk diskussion antogs en serie tillfälliga regelverk kallade ”gymnasielagen” som gav ensamkommande ungdomar som hade fått avslag på sin asylansökan möjlighet att stanna för att studera på gymnasiet. Den så kallade gymnasielagen gav också möjlighet till permanent uppehållstillstånd för den som kan försörja sig själv inom sex månader från slutförda gymnasiestudier.

Gymnasielagen har avvecklats successivt, och sedan december 2023 kan man inte längre få uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. Från och med den 20 juli 2024 kan man inte få förlängt uppehållstillstånd för att söka arbete efter gymnasiet, men fram till 19 januari 2025 kan den som gått ut gymnasiet, och som kan försörja sig själv genom arbete, ansöka om permanent uppehållstillstånd.

Så ser mottagandet ut idag

För de runt 500 ensamkommande under 18 år som söker skydd i Sverige varje år gäller särskilda rättigheter och stöd under processen. De får bland annat en god man som företräder barnet i alla personliga som ekonomiska och rättslig angelägenheter, och de anvisas tidigt i processen till en kommun som ansvarar för boende, skolgång med mera.

Barn som avviker

Varje år försvinner ett antal ensamkommande barn och ungdomar under 18 år. Antalet varierar; under senare år avviker mellan 80 och 100 årligen och för 2015 är 2 420 registrerade som avvikna.

Risken är att barnen utsätts för människohandel, sexuellt utnyttjande och liknande. För att komma till rätta med problemen och ta reda på varför och vart barnen försvinner, pågår ett gemensamt utvecklingsprojekt med Socialstyrelsen, Migrationsverket och Polismyndigheten. Myndigheterna ska samverka för att öka kompetensen och utveckla samarbetet för att färre barn ska försvinna.