Migrationsverket svarar: Mottagning och boende för asylsökande – hur fungerar det?

Boendesystemet för asylsökande förändras. I den här artikeln ska vi besvara en del av frågorna om hur asylsökande bor idag och hur det ska se ut i framtiden.

Hur ser boendet för asyl­sö­kande ut idag?

Personer som söker skydd i Sverige har rätt att få bland annat boende och ekonomiskt stöd medan de väntar på beslut. Sedan 1990-talet har det inneburit att man har kunnat välja mellan att bo på ett av Migrationsverkets boenden eller ett eget boende – i båda fallen har man bland annat kunnat få ekonomisk ersättning.

Läs Migrationsverket svarar: vilka ersättningar får en person som söker skydd i Sverige?

Migra­tions­ver­kets boende

Det tillfälliga boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande kan ligga på olika platser i landet och man kan inte välja själv var man ska bo. Man kan även behöva flytta medan man väntar på sitt beslut. Boendet kan vara i kollektiva bostäder eller lägenheter. Ensamstående får dela rum med andra av samma kön medan familjer alltid får eget rum.

Eget boende

Asylsökande som söker uppehållstillstånd i Sverige kan välja att ordna sitt boende på egen hand. För ett par år sedan infördes en restriktion i möjligheten att välja eget boende, som gäller för den som flyttar till ett område med sociala och ekonomiska utmaningar för att minska risken för trångboddhet och utanförskap. Om man väljer ett eget boende i något av de utpekade utsatta områdena förlorar man därför rätten till ekonomiskt bistånd.

Nyligen överlämnade regeringen en lagrådsremiss som bland annat begränsar rätten till eget boende ytterligare. Regeringen föreslår som huvudregel att asylsökande bara ska få ekonomisk ersättning om de bor på det asylboende som de anvisats till av Migrationsverket.

En ny ordning för asylsökandes boende Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om utsatta områden på sidan Eget boende

Ensam­kom­mande anvisas till kommun

Barn utan vårdnadshavare som söker asyl har egen form av mottagande och anvisas direkt till kommun som ordnar god man, boende, skola med mera.

Mass­flyk­tingar från Ukraina

När Rysslands krig i Ukraina inleddes sökte under kort tid runt 50 000 personer från Ukraina skydd i Sverige. För att hantera den här gruppen skyddssökande antogs en lag för att de skulle anvisas till en kommun direkt när de fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Majoriteten av de inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem är därför personer från Ukraina som antingen bor i eget boende eller har anvisats till kommuner och bor i kommunala boenden. I takt med att de vistats länge i Sverige finns nu möjligheter för dem att folkbokföras.

Historik – många utred­ningar

Sedan 2015 har flera kommittédirektiv formulerats för att förändra det svenska mottagandet av skyddssökande i grunden.

Den förra regeringen tillsatte två utredningar – en som föreslog att kommunerna skulle ta över huvudansvaret för mottagandet, en annan med syftet att skapa statliga mottagningscenter för asylsökande.

Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande, Dir. 2021:71 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Den nuvarande regeringen har gett tilläggsdirektiv utvidgat utredarens uppdrag ytterligare.

Tilläggsdirektiv till Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju 2021:12), Dir. 2023:93 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sammanfattningsvis kan man säga att det under en längre tid utretts hur en reformering av mottagningssystemet ska ske – och det är mot den bakgrunden som slutbetänkande av utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande SOU 2024:68 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. presenterades den 15 oktober 2024.

Det fram­tida mottag­nings­sy­stemet

Regeringen vill att asylsökande ska bo i mottagnings- eller återvändandecenter, med målet att både asylprocessen och återvändandet ska fungera mer effektivt. I oktober 2024 presenterades utredningen ”Ett ordnat initialt mottagande” som drar upp linjerna för ett nytt mottagningssystem.

Utredningen utgör slutbetänkandet av kommittédirektiven och föreslår en helt ny lag för mottagande och stöd till asylsökande. Här redogörs för några av de förslag som presenterats i samband med utredningen En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Utred­ningens förslag

• Asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden för att få förmåner, vilket är avsett att minska andelen som väljer eget boende.
• Asylsökande ska omfattas av närvarokontroll på boendet. I vissa fall kan Migrationsverket i stället besluta om anmälningsskyldighet.
• Om asylsökande bryter mot reglerna –till exempel inte anmäler sig på boendet som man ska – så ska dagersättningen kunna sänkas eller dras in. Under vissa förutsättningar ska asylansökan kunna betraktas som återkallad och då förlorar personen de rättigheter som asylsökande har.
• Personer med utvisningsbeslut ska vara skyldiga att bo på asylboende, att anmäla sig till Migrationsverket tre dagar per vecka och vistas inom länet där de bor. Rätten till dagersättning ska villkoras av att de medverkar till återvändandet och annars kan förvar bli aktuellt.
• Dagersättningen ska beräknas enligt procentsatser av riksnormen för försörjningsstöd.
• Asylsökande ska inte kunna arbeta förrän sex månader efter asylansökan.

Uppdrag att förbe­reda över­gången

Av uppdrag från regeringen till Migrationsverket framgår att myndigheten ska förbereda för en övergång till mottagandecenter (kollektiva boenden) och att övergången från lägenhetsboenden ska ske så snabbt som möjligt.

Uppdrag till Migrationsverket att förbereda för ett reformerat mottagningssystem Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Uppdraget är att skapa ett ordnat mottagande som främjar en effektivare asyl- och återvändandeprocess. Lokaler för asylprövning ska finnas på eller i närheten av boendena, och det ska vara enkelt för sökande och personal på Migrationsverket att nå varandra.

Behov och rättigheter för exempelvis barn, hbtqi-personer, funktionsnedsatta och personer som riskerar att utsättas för våld ska skyddas genom att tillhandahålla trygga och säkra boenden. Myndigheten ska även väga in jämställdhet mellan män och kvinnor och barns rätt till skolgång när man utformar boendena. Det ska också finnas möjligheter till aktiviteter för de boende.

EU:s migra­tions­pakt en faktor

EU:s nyligen antagna migrationspakt påverkar utformningen av mottagningssystemet, Migrationsverket har därför under det senaste året arbetat för att få en bättre bild av hur andra EU-länder arbetar med mottagning. Det sker i ljuset av de förändringar inom mottagande av asylsökande som asyl- och migrationspakten kommer att innebära.