Migrationsverket svarar: så funkar det när vi prövar ärenden där hbtqi är skyddsskäl

Kan en persons sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck påverka hur Migrationsverkets bedömer om en person ska få stanna i Sverige? Hur gör vi en sådan bedömning och vad säger lagen? Det tar vi upp i den här delen av Migrationsverket svarar.

Att vara hbtqi-person kan spela roll i asylärenden

Migrationsverket hanterar många olika typer av ärenden – bland annat uppehållstillstånd på grund av arbete, familjeanknytning, studier och skydd. Det är i det sistnämnda ärendeslaget som hbtqi-relaterad information kan ha betydelse för Migrationsverkets bedömning. Vilken sökande som helst kan vara hbtqi-person, men det är i ett asylärende som den aspekten faktiskt kan påverka om man har rätt att stanna i Sverige eller inte.

Man kan ha rätt att få skydd i Sverige om man har en välgrundad rädsla för att bli förföljd i sitt hemland på grund av sin sexuella läggning, kön, könsuttryck, könsidentitet eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Hur ett asylärende ska hanteras är reglerat i både flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler.

Hur visar man att man har en välgrundad rädsla?

Det är i huvudsak den som ansöker om uppehållstillstånd som har bevisbördan, oavsett vilken typ av uppehållstillstånd personen ansöker om. Det är den personen som ska lägga fram sina skäl till varför han eller hon ska få stanna i Sverige.

Fri bevisföring

I ett asylärende görs en utredning där den asylsökande får berätta för Migrationsverket varför personen behöver skydd. Om orsaken är personens sexuella läggning, könsuttryck eller könsidentitet är det viktigt att man berättar det så tidigt som möjligt i asylprocessen. Det finns inga regler som säger hur man ska bevisa att man har skäl att stanna i Sverige. I förvaltningslagen står det att den sökande, så långt det är möjligt, ska ge in den utredning och de bevismedel som han eller hon vill. Det kallas för fri bevisföring. Migrationsverket har en skyldighet att utreda och ge service vilket bland annat innebär att handläggaren kommer att hjälpa den sökande genom att ställa relevanta frågor och berätta hur den sökande kan bevisa olika omständigheter.

Det är vanligt att information om sexualitet och könsidentitet framkommer sent i processen, vilket ofta beror på att det i många kulturer är ett tabubelagt ämne förknippat med stigma och därför något som man inte vill eller vågar prata om. Migrationsverket ska inte betvivla en uppgift eller låta trovärdigheten påverkas bara för att informationen framkommer sent – det kan finnas rimliga och godtagbara anledningar till det.

Migrationsverket får inte föra register över asylsökandes skyddsskäl

Ett av syftena med artikelserien Migrationsverket svarar är att enkelt förklara myndighetens uppdrag och arbete med hjälp av siffror och statistik. När det gäller hbtqi-frågor finns dock ingen statistik att visa – eftersom det som huvudregel är förbjudet att behandla uppgifter som avslöjar en persons sexualliv eller sexuella läggning. Sådan information räknas som känsliga personuppgifter, enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Det finns alltså ingen registrerad statistik över, exempelvis, hur många ärenden Migrationsverket handlägger där hbtqi är anledningen till att man söker skydd. Förbudet att föra register över asylsökandes skyddsskäl gäller inte bara för hbtqi-relaterad information, utan alla typer av skyddsskäl.

Migrationsverkets utredning av ett hbtqi-ärende

Frågan om hbtqi kan vara känslig och något man undviker att prata om. Att öppna upp sig och berätta om sin sexualitet och könsidentitet för Migrationsverket ställer därför krav på personalens bemötande och sätt att hantera den information som den sökande ger. Här spelar även tolkningen en viktig roll. För att samtal med asylsökande ska tolkas på rätt sätt finns en praktisk guide med information om tolkens roll i asylprocessen, viktiga principer och strategier.

En asylutredning, oavsett vilket skyddsbehov man har, ska genomföras i en trygg och respektfull miljö där man kan samtala om svåra erfarenheter.

Så prövas ett ärende

I många fall har Migrationsverket endast den sökandes egen berättelse att utgå från i bedömningen. Det är också vanligt att information som framkommer i ett asylärende inte går att visa eller göra sannolik med skriftlig eller annan bevisning. Det betyder att den sökande sällan kan lägga fram tydliga uppgifter som visar att han eller hon riskerar att bli förföljd på grund av exempelvis sin sexuella läggning – vilket Migrationsverket tar hänsyn till i bedömningen.

När en asylsökande anger sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck som skyddsskäl ska Migrationsverket utreda ärendet i fem steg:

1. Grupptillhörighet

Med grupptillhörighet menas att man tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av faktisk eller tillskriven sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Migrationsverket ska inte försöka fastställa personens sexuella läggning eller könsidentitet, utan personen som söker skydd ska kunna göra sin grupptillhörighet sannolik. Detta är den inledande delen av utredningen.

2. Situationen för gruppen i hemlandet

Om den sökande har gjort sannolikt att han eller hon tillhör en särskild samhällsgrupp måste Migrationsverket utreda situationen för den gruppen i hemlandet. Här tar Migrationsverket hjälp av relevant och aktuell landinformation som myndigheten kontinuerligt publicerar i databasen Lifos. I många länder är möjligheterna att få information om och dokumentera övergrepp mot hbtqi-personer begränsade. Det kan dock inte automatiskt leda till att man bedömer att det inte förekommer förföljelse i landet.

Om den asylsökandes hemland har en lagstiftning som innebär att homosexuella handlingar är straffbara är det i sig inte en grund för att klassas som flykting. Däremot kan risk för ett fängelsestraff, på grund av sexuell läggning i ett land där det är straffbart, innebära förföljelse och därmed vara en grund för att bedömas som flykting.

3. Tidigare förföljelse

Nästa steg i utredningen är att bedöma om den sökande har gjort sannolikt att han eller hon tidigare har utsatts för förföljelse i sitt hemland. Det är den sökandes egen berättelse som ligger till grund för bedömningen och vilken information som läggs fram avgör den sökande själv. Viktigt att poängtera är att det inte är ett krav att tidigare ha utsatts för förföljelse för att kunna få skydd.

4. Den sökandes personliga risk vid ett återvändande

Vid det här steget gör Migrationsverket en framåtsyftande bedömning av den sökandes personliga risk. I den bedömningen kan man anta att det finns en risk för att förföljelsen upprepas. För att man inte ska anta att det kommer att hända igen, måste det finnas väsentligt förändrade förhållanden i hemlandet som innebär att risken inte längre finns.

5. Möjligheten till myndighetsskydd och internflykt

Om Migrationsverket bedömer att den sökande har behov av skydd på grund av att han eller hon tillhör en särskild grupp är det sista steget i utredningen att bedöma om staten i hemlandet är villig och kapabel att erbjuda skydd. Om det är staten som ligger bakom förföljelsen är det inte en möjlighet.

För att Migrationsverket ska bedöma att myndighetsskydd är möjligt måste staten vidta rimliga åtgärder för att förhindra att den sökande förföljs eller lider allvarlig skada. Om den sökande inte kan få skydd av staten ska Migrationsverket bedöma om internflykt inom hemlandet är en möjlighet istället.

Så utbildas Migrationsverkets personal

Att hantera ärenden där hbtqi lyfts fram som skäl för att få skydd ställer krav på Migrationsverkets personal. När man prövar ärenden om uppehållstillstånd står alltid lagen i centrum, såväl svensk nationell lagstiftning som bestämmelser på internationell nivå, exempelvis UNHCR:s riktlinjer för internationellt skydd.

Internt på Migrationsverket finns olika seminarier, webbutbildningar, workshops, guider och case som ligger till grund för personalens kompetens i hbtqi-relaterade ärenden. Som anställd i staten, oavsett myndighet, finns också en kurs om hbtqi och likvärdigt bemötande som har tagits fram av Forum för levande historia.

Här kan du läsa mer om kursen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hbtqi en levande fråga

Migrationsverket är en av flera hbtqi-strategiska myndigheter i Sverige. Det innebär att vi samverkar och utbyter erfarenheter med andra myndigheter och med civilsamhället i frågor som rör hbtqi – för att frågan ska hållas levande och vara en del av den dagliga verksamheten. Till exempel lyfts hbtqi som ämne i den samhällsintroduktion som asylsökande får tidigt i processen. Där får sökande information om vad det betyder att vara hbtqi-person.

Migrationsverkets samarbete med civilsamhället

Migrationsverket har en ständig dialog med civilsamhällets organisationer, bland annat RFSL. RFSL står för Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter och är en ideell organisation som arbetar för hbtqi-personers rättigheter.

Här kan du läsa mer om RFSL Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.