Migrationsverkets uppdrag

Migrationsverket arbetar med att pröva ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, få svenskt medborgarskap eller söka skydd undan förföljelse. Regeringens regleringsbrev sätter ramarna för vår verksamhet.

Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för frågor som rör bland annat uppehållstillstånd, arbetstillstånd, visering, medborgarskap och återvandring.

I Migrationsverkets uppdrag ingår att erbjuda asylsökande boende och pengar till mat under tiden de väntar på besked i sitt ärende. Vi anvisar även kommuner som ska ordna boende för ensamkommande barn, enligt lagen om mottagande av asylsökande. Migrationsverket betalar också ut statlig ersättning till kommuner och regioner för vissa kostnader för personer som fått uppehållstillstånd. Sedan 2016 anvisar vi nyanlända till kommuner för bosättning.  

Regleringsbrev, utlännings- och medborgarskapslagen, förordningar och flera internationella överenskommelser och konventioner styr mottagandet av en sökande. När det gäller asylsökande samverkar Migrationsverket även med flera andra myndigheter och organisationer.

Lagar som styr prövningen

Migrationsverkets samverkan med andra myndigheter

Rege­ringen sätter Migra­tions­verket mål

Migrationsverket får sitt uppdrag från riksdag och regering, som är de som formar Sveriges migrationspolitik. Vi arbetar alltså på uppdrag från svenska folket genom de folkvalda politiker som fattar beslut om vilka regler vi ska följa. Vid behov tolkar domstolen reglerna.

Varje år får Migrationsverket ett regleringsbrev från regeringen. I regleringsbrevet skriver regeringen vilka mål och uppdrag som gäller och hur mycket pengar Migrationsverket får använda under ett verksamhetsår.

Genom prognoser rapporterar vi flera gånger om året till regeringen om hur migrationen till Sverige bedöms se ut i en nära framtid.

Regleringsbrevet 2023 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Migrationsverkets prognoser

Mänskliga rättigheter en hörnsten

Svensk migrationspolitik och lagstiftning bygger på internationella överenskommelser som Sverige har skrivit under. Bland annat är Förenta nationernas (FN) deklaration om mänskliga rättigheter en hörnsten i migrationspolitiken. I asylärenden handlar det om att värna rätten för flyende människor att söka en fristad.

Utöver FN-deklarationen har Sverige skrivit under internationella överenskommelser utom och inom Europeiska Unionen, vilka också påverkar lagstiftningens innehåll.

Läs mer om mänskliga rättigheter och internationella konventioner

Lika hänsyn och respekt för den sökande

Migrationsverket ska så långt som möjligt sträva mot lika hänsyn och respekt för människor på väg. Alla har utifrån lagen rätt till en likvärdig och rättssäker prövning av sitt ärende. Tillämpning av lagen ska vara förutsägbar och enhetlig.

Vi bedömer varje ansökan individuellt och den sökande måste på olika sätt styrka uppgifterna som anges i ansökan. Vi vill vinna förståelse för den sökandes egen situation och ha en så klar bild som möjligt inför ett beslut. Det gäller särskilt när följden kan bli att en person behöver lämna landet.

I asylärenden tar vi hänsyn till kunskapen om hur situationen ser ut i den sökandes hemland och även regionalt inom landet.

Beslut kan överklagas

Den sökande kan överklaga Migrationsverkets beslut. Vid överklagandet tolkar migrationsdomstolen lagen åt oss.

Migrationsöverdomstolen har som juridisk instans sista ordet i tolkningen av Sveriges lagar. Tillsammans med migrationsdomstolen utvecklar de den rättsliga grunden Migrationsverket har att arbeta från. Tolkningarna ger oss juridisk vägledning för fortsatt bedömning av ärenden. Samtidigt säkrar det rättssäkerheten och förutsägbarheten i ett ärendes väg från det att ansökan lämnas in, genom bedömning av, till beslut i ärendet.

Presentation på de officiella minoritetsspråken

En presentation av vårt uppdrag finns på Sveriges officiella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, nordsamiska samt romska: arli, kale, kalderaš, lovara och resanderomani.