Migrationsverket svarar: vilka ersättningar får en person som söker skydd i Sverige?

Personer som har sökt skydd i Sverige har rätt till olika typer av ersättningar och subventioner från Migrationsverket – till exempel ersättning för att täcka sina dagliga kostnader eller för att köpa barnvagn. Men hur mycket pengar får man egentligen och vad ska det räcka till? Det reder vi ut i den här delen av Migrationsverket svarar.

Observera att delar av texten berör boenden för asylsökande som kan påverkas av kommande förändringar.

Här kan du läsa mer om det arbetet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En asylsökande är en person som har lämnat in en ansökan om skydd i Sverige och väntar på beslut från Migrationsverket. Man får vänta på beslut olika länge och kan få ett förändrat behov av stöd och ersättning under den tiden. Vilka ersättningar som den asylsökande har rätt till regleras i lagen om mottagande av asylsökande m.fl., i fortsättningen förkortad LMA.

Personer som har flytt från Ukraina omfattas också av LMA

Tidigare har LMA bara varit en fråga för asylsökande, men när massflyktsdirektivet aktiverades i samband med invasionen av Ukraina aktualiserades frågan om LMA även för den gruppen.

I rättslig mening är det skillnad på att vara asylsökande och att omfattas av massflyktsdirektivet. Förenklat kan man säga att personer som omfattas av massflyktsdirektivet har rätt till ersättning så länge som uppehållstillståndet gäller, medan asylsökande i regel skrivs ut ur mottagningssystemet strax efter att de har fått uppehållstillstånd, om ett sådant beviljas. När det gäller storleken på ersättningarna görs ingen skillnad beroende på om man är asylsökande eller om man omfattas av massflyktsdirektivet.

Här kan du läsa vad utlänningslagen säger om asylsökande Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här kan du läsa vad utlänningslagen säger om skyddssökande enligt massflyktsdirektivet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Migra­tions­verket frågar om den sökandes ekonomi

När man söker skydd får man berätta för Migrationsverket hur mycket pengar eller andra tillgångar man har, eftersom det är avgörande för om man har rätt till ersättning och i sådant fall vilken. Man måste även informera om det sker någon förändring i ett senare skede. Det kan till exempel vara att man får ett jobb som gör att man tjänar sina egna pengar. Då gör Migrationsverket en ny bedömning av den sökandes rätt till ekonomisk ersättning.

Förutom ersättningar kan ett arbete innebära att man måste börja betala för boendet. Om man får ett jobb kan man alltså fortfarande bo kvar, men man kan behöva betala för det.

Det är inte bara den sökandes egen ekonomi som har betydelse, Migrationsverket tar även hänsyn till en eventuell partners inkomst och tillgångar i bedömningen.

Här kan du läsa mer om att en partners inkomst påverkar rätten till ersättning

Vilka ersätt­ningar kan man ansöka om?

Det finns tre olika typer av ekonomisk ersättning för skyddssökande: dagersättning, särskilt bidrag och bostadsersättning. Här går vi djupare in på de olika typerna, var för sig.

Dager­sätt­ning

I första hand ska den sökande försörja sig själv. Om man bor med en partner räknas även den personens tillgångar eftersom man är underhållsskyldig för varandra. Om man saknar egna tillgångar kan man få dagersättning för att täcka sina dagliga kostnader. Storleken på dagersättningen påverkas av om man bor i ett av Migrationsverkets eller kommunens boenden där mat ingår eller inte ingår. En annan faktor som påverkar hur stor dagersättning man får är om man bor tillsammans med en make/maka eller sambo.

En ensamstående vuxen som bor i ett boende där mat ingår får 24 kronor per dag, eller 71 kronor per dag om mat inte ingår. Om man i stället bor tillsammans med sin partner får man 19 respektive 61 kronor per dag och person.

Här kan du läsa mer om olika storlekar på dagersättning

Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter

Särskilt bidrag

Man kan ansöka om särskilt bidrag när man har ett starkt behov av exempelvis glasögon, barnvagn eller vinterkläder. Bidraget gäller det billigaste alternativet som finns att välja.

Man kan även få ersättning för resekostnader som uppstår i samband med att man blir kallad till Migrationsverket för att gå på asylutredning, träffa sin handläggare eller liknande.

Bostads­er­sätt­ning

En skyddssökande som fått arbete på annan ort där Migrationsverket inte har några bostäder att erbjuda, kan ansöka om bostadsersättning. Ersättningen beräknas per månad, om den asylsökande är ensamstående är beloppet 350 kronor. Om en familj bor tillsammans kan man sammanlagt få 850 kronor i bostadsersättning per månad. Migrationsverket betalar endast ut bostadsersättningen så länge anställningen pågår.

Hur får den sökande sina pengar?

När man skrivs in i Migrationsverkets mottagningssystem får man ett bankkort som den ekonomiska ersättningen sätts in på. Det är bara Migrationsverket som kan sätta in pengar på kortet, den sökande kan själv inte göra några överföringar eller ta emot pengar från någon annan – däremot kan man ta ut kontanter i en uttagsautomat eller i en butik.

Migra­tions­verket kan sänka beloppet på dager­sätt­ningen

Det finns några situationer då Migrationsverket kan besluta att den skyddssökande inte ska få det fulla beloppet av dagersättningen. Beloppet kan sänkas om man

  • inte medverkar till att klarlägga sin identitet
  • försvårar utredningen av sin asylansökan genom att hålla sig undan
  • inte samarbetar till att förbereda sin hemresa om man har fått ett beslut om avvisning eller utvisning.

När upphör rätten till ekono­miskt stöd?

Om den asylsökande får ett uppehållstillstånd i Sverige förlorar personen sin rätt till stöd från Migrationsverket. Det sker antingen när man tas emot i en kommun eller en månad efter att man har fått uppehållstillstånd.

Rätten till ekonomiskt stöd upphör också om den asylsökande har fått ett beslut om avvisning eller utvisning och beslutet har börjat gälla – det vill säga inte längre går att överklaga – eller när tidsfristen för frivillig avresa har tagit slut. Detta gäller för vuxna personer som inte bor tillsammans med minderåriga. Barnfamiljer har rätt att behålla det ekonomiska stödet tills de lämnar Sverige eller av annan ledning skrivs ut ur mottagningssystemet.

När det gäller personer som omfattas av massflyktsdirektivet behåller man sin rätt till ekonomiskt stöd även efter att man har fått uppehållstillstånd. Det ekonomiska stödet stoppas om man lämnar Sverige – antingen tillbaka till Ukraina eller till något annat land.

Lägre avgift för vård­besök och medi­ciner

Personer som omfattas av LMA och kan visa upp ett så kallat LMA-kort, eller uppehållskort där det framgår att man omfattas av LMA, betalar 50 kronor för de flesta mediciner som skrivits ut på recept av en läkare. Det är inte den sökande som får ersättning av Migrationsverket för att kunna betala för sin medicin, utan man betalar det subventionerade priset direkt till apoteket. Det är sedan apoteket, som har sålt läkemedel till lägre pris än vad det egentligen kostar, som lämnar in en ansökan om ersättning till Migrationsverket. Detta kallas för statlig ersättning och är en helt egen del av Migrationsverkets verksamhet.

En person som omfattas av LMA betalar även lägre avgifter för sjukvård och akut tandvård. Det fungerar på samma sätt som med läkemedel.

Hur bestäms nivån på ersätt­ning­arna?

FMA står för förordning om mottagning av asylsökande m.fl. och det är i den förordningen som de olika beloppen bestäms. Det är regeringen som har fastställt nivån på ersättningarna och dessa har inte förändrats sedan LMA infördes 1994.

Här hittar du lag om mottagande av asylsökande m.fl. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här hittar du förordning om mottagande av asylsökande m.fl. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hjälp­or­ga­ni­sa­tioner

Skyddssökande personer kan vara i behov av mer hjälp och stöd än vad Migrationsverket kan ge. I sådana fall finns det många organisationer i Sverige att vända sig till, exempelvis Rädda barnen, Röda Korset och Svenska kyrkan.

På den här sidan finns en lista över organisationer

Föränd­ringar på gång

Rege­ringens förslag för personer från Ukraina

Regeringen har föreslagit att personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska få bättre levnadsvillkor i Sverige. Bland annat ska man kunna folkbokföras tidigare än vad som är möjligt i dag. När man blir folkbokförd omfattas man inte längre av LMA utan istället av kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen. De personer som arbetar ska också få tillgång till arbetsbaserad föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Regeringen föreslår att dessa ändringar ska börja gälla den 1 november 2024.

Här kan du läsa mer och se förslaget Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så kan ekonomin för en familj se ut

Kvinna och en man med sina två barn.

Scenario A

Tariq och Salma kommer från Irak och har sökt asyl i Sverige med sina två barn. De bor i ett av Migrationsverkets boenden medan de väntar på beslut och får dagersättning eftersom de inte har någon egen inkomst eller andra tillgångar. I boendet ingår mat, därför får familjen den lägre nivån av dagersättning. För Tariq och Salma betyder det 19 kronor var per dag. Eftersom barnen är under 17 år får de 12 kronor var per dag. Sammanlagt får familjen 62 kronor per dag. Pengarna ska räcka till allt som familjen behöver förutom mat och boende – exempelvis kläder, skor och hygienartiklar.

Mamma med sin dotter.

Scenario B

När Ryssland invaderade Ukraina flydde Iryna och hennes 18-åriga dotter Anastasia till Sverige för att söka skydd. De beviljades uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och fick hjälp med boende av Migrationsverket och kommunen. Mat ingår inte i boendet och de får därför den högre nivån av dagersättning: 71 kronor per dag för Iryna och 61 kronor per dag för Anastasia.

I dag har de båda fått jobb. Eftersom en inkomst påverkar rätten till ekonomiskt stöd är de skyldiga att berätta för Migrationsverket att de börjat arbeta och dagersättningen slutar därför att betalas ut. Iryna och Anastasia är även skyldiga att betala logiersättning om 2 100 kronor var, eftersom de bor i kommunens boende men har inkomster.

Kvinna på synundersökning.

Scenario C

Salma har fått problem med sin syn och behöver troligtvis glasögon – något som familjens dagersättning inte räcker till. Hon lämnar därför in en ansökan om särskilt bidrag till Migrationsverket. Hennes ansökan godkänns och i beslutet står det hos vilken optiker hon ska boka tid för att gå på synundersökning. Efter besöket skickar optikern en faktura till Migrationsverket, Salma får alltså inget bidrag utbetalat till sig personligen. Eftersom synundersökningen visade att Salma behöver glasögon gäller fakturan kostnad för både undersökning och glasögon.

Sidan senast uppdaterad: