Internationellt skydd (asyl) i Sverige

Du vill ansöka om internationellt skydd (asyl) i Sverige för att du är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i ditt hemland.

Det går inte att ansöka om internationellt skydd (asyl) innan du kommer till Sverige. Du måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige.

Om du möter gränspolis när du reser in i Sverige ska du berätta för dem att du vill ansöka om internationellt skydd. Gränspoliser finns till exempel vid passkontrollen på internationella flygplatser, på färjeterminaler och där tåg och bussar anländer till Sverige. Gränspolisen kommer att ställa några frågor till dig och sedan hänvisa dig till Migrationsverket som ska registrera din ansökan om internationellt skydd.

Om du redan är i Sverige ska du besöka Migrationsverket för att lämna in en ansökan. Du kan ansöka om internationellt skydd vid något av Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter i Malmö, Göteborg, Stockholm eller Boden.

Migrationsverkets adresser och öppettider

Krav för att få uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder bland annat att Sverige ska pröva varje persons ansökan om internationellt skydd individuellt.

Sverige ska ge uppehållstillstånd till den som är flykting eller subsidiärt skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler.

Flykting

Enligt flyktingkonventionen, EU-regler och svensk lag är du flykting om du har välgrundad fruktan för förföljelse på grund av något av följande:

din ras
din nationalitet
din religiösa eller politiska uppfattning
ditt kön
din sexuella läggning
att du tillhör en viss samhällsgrupp.

Förföljelsen kan komma från enskilda individer eller från hemlandets myndigheter. Du ska göra sannolikt att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper.

Subsidiärt skyddsbehövande

Enligt EU-regler och svensk lag är du subsidiärt skyddsbehövande om det finns grundad anledning att anta att något av följande gäller dig och din situation i hemlandet:

Du löper risk att straffas med döden.
Du löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Som civilperson löper du allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Tidigare kallades det här alternativt skyddsbehövande, eller att en person fick alternativ skyddsstatus.

Undantag från rätten till internationellt skydd

Om det under utredningen av din ansökan kommer fram att du har begått krigsbrott, brott mot mänskligheten eller annat grovt brott, eller om du utgör ett hot mot rikets säkerhet, kan du inte få internationellt skydd i Sverige. Men om du inte kan återvända till ditt hemland på grund av att du riskerar att dödas eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning där, kan du få ett kortare uppehållstillstånd.

Visa vem du är

För att Migrationsverket ska kunna bedöma om du har rätt till internationellt skydd behöver du visa vem du är och var du kommer ifrån. Du ska visa vem du är genom att lämna in pass eller identitetskort från ditt hemland direkt när du ansöker om internationellt skydd.

Om du inte har pass eller identitetskort

Om du inte har något pass eller identitetskort och inte heller kan skaffa dem, kan du lämna in exempelvis födelsebevis, medborgarskapsbevis eller militärbok. Sådana handlingar kan inte var för sig bevisa vem du är, men flera handlingar kan, tillsammans med din berättelse om din bakgrund och ditt hemland, hjälpa till att göra din identitet sannolik.

Om du har svårt att få fram id-handlingar måste du visa för oss att du försöker. Om du inte kan visa att du har försökt få fram handlingar som klarlägger din identitet kommer vi att sänka din dagersättning. Du kommer då inte heller att ha rätt att arbeta under tiden du väntar på beslut om din ansökan.

Om du inte kan styrka din identitet

Det är möjligt att få internationellt skydd i Sverige även om du har försökt men inte lyckats klarlägga din identitet. Det kan räcka med att du lämnar tillförlitliga och trovärdiga uppgifter om vem du är och var du kommer ifrån. Handläggningen av din ansökan kan dock ta längre tid. Om du får uppehållstillstånd och du inte har ett pass eller identitetskort, kommer du också att få vänta längre på att bli svensk medborgare eftersom det är krav på att styrka sin identitet vid ansökan om svenskt medborgarskap.

Det är olagligt att lämna oriktiga uppgifter om sin identitet. Om du får internationellt skydd och det visar sig att du har lämnat falska id-handlingar eller oriktiga uppgifter om din identitet, kan Migrationsverket återkalla ditt skydd och besluta att du ska utvisas ur Sverige. Vi anmäler misstänkt bedrägeri till polisen och det kan leda till en utredning och få rättsliga följder.

Om du har barn som har kommit med dig till Sverige

Du och din familj ansöker tillsammans och ni blir sedan kallade till en intervju tillsammans. Även barnen behöver visa vem de är genom att lämna in id-handlingar. Migrationsverket behöver veta hur gamla barnen är eftersom barn som ansöker om internationellt skydd har andra rättigheter än vuxna.

Information om barn som ansöker om internationellt skydd

Det finns också information som riktar sig direkt till barn som ansöker om internationellt skydd:

För dig som är barn och har ansökt om internationellt skydd (asyl)

Om du är hbtqi-person

Om orsaken till att du ansöker om internationellt skydd är att du har en fruktan för förföljelse på grund av din sexuella läggning, ditt könsuttryck eller din könsidentitet är det viktigt att du berättar det för oss så tidigt som möjligt. Under utredningen av din ansökan behöver vi förstå hur just ditt liv har sett ut och varför du är rädd för att återvända till ditt hemland.

Det är viktigt att du berättar så mycket som möjligt för oss om alla dina skäl för att ansöka om internationellt skydd. De personer som deltar i utredningen har tystnadsplikt.

Du kan kontakta frivilligorganisationer för råd och stöd. Ju mer information du har om dina rättigheter och skyldigheter, desto bättre förberedd är du inför de olika stegen i vår bedömning av ditt behov av internationellt skydd. RFSL är en frivilligorganisation som arbetar för hbtqi-personers rättigheter och ger särskilt stöd och sociala mötesplatser för hbtqi-personer som ansöker om internationellt skydd.

RFSL Newcomers Länk till annan webbplats.

Boende och ekonomiskt bistånd

När du har ansökt om internationellt skydd kommer du att bli tilldelad en plats på ett av Migrationsverkets boenden.

Boende

Om du inte har egna pengar kan du också ha rätt till ekonomiskt bistånd från Migrationsverket.

Ekonomiskt bistånd

Läs mer om vad som gäller medan du väntar på beslut om din ansökan om internationellt skydd

Hur långt uppehållstillstånd kan jag få?

Den som bedöms vara flykting får uppehållstillstånd i tre år.

Den som bedöms vara subsidiärt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader.

Uppehållstillståndet går att förlänga.

Vad kostar det att ansöka?

Det kostar inget att ansöka om internationellt skydd.

Får jag jobba eller studera med det här uppehållstillståndet?

Om du får uppehållstillstånd i Sverige får du också rätt att arbeta och studera.

Om du kommer från ett säkert ursprungsland kan du få beslut om avvisning med omedelbar verkställighet

EU och Migrationsverket har bedömt en del länder som säkra ursprungsländer. Om du som ansöker om internationellt skydd kommer från ett säkert ursprungsland utgår vi som regel från att du kan få skydd av myndigheterna i ditt hemland. Du kan därför få ett beslut om återvändande som ska genomföras omedelbart.

Vad är ett säkert ursprungsland?

För att ett land ska bedömas som ett säkert ursprungsland behöver flera kriterier vara uppfyllda. Både EU och Migrationsverket gör en helhetsbedömning av landet och tittar bland annat på följande:

om det finns väpnade konflikter
om det förekommer förföljelse eller tortyr
hur grundläggande fri- och rättigheter tillämpas.

Migrationsverket gör bedömningen utifrån våra landinformationsrapporter. De finns publicerade i Lifos, Migrationsverkets databas för landinformation och rättslig styrning.

Lifos databas Länk till annan webbplats.

Organisationer som kan ge stöd till dig som har ansökt om internationellt skydd

Amnesty international Länk till annan webbplats.

Caritas Sverige Länk till annan webbplats.

Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd Länk till annan webbplats.

RFSL Newcomers Länk till annan webbplats.

Asylrättscentrum Länk till annan webbplats.

Rädda barnen Länk till annan webbplats.

Svenska Röda Korset Länk till annan webbplats.

Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade Länk till annan webbplats.

Sociala missionen Länk till annan webbplats.

Svenska kyrkan Länk till annan webbplats.

Informationsverige.se Länk till annan webbplats.

Du berättar att du vill ansöka om internationellt skydd

Du kan berätta att du vill ha internationellt skydd för gränspolisen vid Sveriges gräns. I Sverige kan du också berätta det för polisen, Migrationsverket eller Kriminalvården. Sedan händer det här:

Polisen eller Migrationsverket gör en första kontroll av din identitet

Du lämnar in ditt pass eller andra id-handlingar
För att visa vem du är och var du kommer ifrån ska du lämna in pass eller identitetskort från ditt hemland. Vi registrerar dig med det namn och kön som står i dina id-handlingar. Om du har en annan könsidentitet än det som står där, eller om du vill att vi använder ett annat tilltalsnamn eller pronomen, ska du berätta det för oss. Berätta också om du har särskilda skäl för att önska tolk eller handläggare av ett visst kön, eller om du inte vill dela rum med personer av ett visst kön.

Du lämnar fingeravtryck
Fingeravtrycken används för att se vem du är och om du har ansökt om internationellt skydd i något annat EU-land, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz, eller om du har tillstånd eller förbud mot att vistas i något av dessa länder. Om du redan har ansökt om internationellt skydd i ett av länderna, kommer vi att utreda vilket land som ska ansvara för att pröva din ansökan. Din ansökan hanteras då inom den så kallade AMMR-processen. Förordningen om asyl- och migrationshantering (AMMR) bestämmer vilket land som ska ansvara för din ansökan.
Barn under 6 år behöver inte lämna fingeravtryck.

Du blir fotograferad
Ditt foto används till två bevis: ett papper som bevis för att Migrationsverket har registrerat din ansökan, och ett ansökningskort som bevis för att du har lämnat in en komplett ansökan.

Du får göra en första hälsoundersökning
Hälsoundersökningen görs av medicinsk personal och syftet är att ge dig akut hjälp om du behöver det, och att kontrollera om du har någon smittsam sjukdom.

Du får ha ett första samtal med en handläggare
Med hjälp av en tolk får du berätta mer om vem du är, varför du har lämnat ditt hemland och hur du har rest till Sverige. Du får frågor om din familj och om hur du mår. Berätta om du behöver särskilt stöd, till exempel om du har en funktionsnedsättning.

Du får information
Du får skriftlig information om ansökningsprocessen och vad du måste göra. Vi berättar om rätten till kostnadsfri rättslig rådgivning och att du behöver begära att få det för att vi ska kunna bedöma om du har rätt till det.
Du får också information om praktiska frågor, till exempel din rätt till boende, ekonomiskt bistånd, vård och skola för barnen.
Under samtalen med Migrationsverket kan du alltid ställa frågor om du undrar något.

Läs mer om vad som gäller medan du väntar på beslut

Du får en kallelse till att lämna in din ansökan
Du får en kallelse och en ansökningsblankett för att lämna in din ansökan om internationellt skydd. Det är då du ska berätta varför du behöver internationellt skydd. Du ska också lämna in dokument och andra handlingar som bevisar det.
Du kan också få en kallelse till en eller flera intervjuer.

Illustration av två män som sitter i ett samtal.

Du lämnar in din ansökan

Till mötet då du ska lämna in din ansökan om internationellt skydd ska du ta med dig

den ifyllda ansökningsblanketten
dokument och andra handlingar som du vill lämna in som stöd för din ansökan om internationellt skydd
id-handlingar som du inte redan har lämnat in.

Om det behövs, är en tolk med på mötet. Migrationsverkets handläggare ställer frågor till dig om det du berättar och det du lämnar in.

Handläggaren och tolken har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får berätta vad du har sagt för någon som inte har laglig rätt att veta det.

Du deltar i en eller flera intervjuer

Vid intervjuer är en tolk med. Handläggaren berättar vad intervjun handlar om och vilka skyldigheter och rättigheter du har. Du är till exempel skyldig att tala sanning och inte undanhålla något som kan vara viktigt för att vi ska kunna bedöma om du behöver skydd.

Du ska berätta vem du är, var du kommer ifrån, varför du ansöker om internationellt skydd och vad du tror kommer att hända dig om du måste återvända till ditt hemland. Du kommer också att få frågor om din familj, din hälsa och din situation i hemlandet. Du har ansvar för att berätta om alla dina skäl för att ansöka om internationellt skydd. Om du har bevisning som du vill att Migrationsverket ska titta på ska du lämna in den.

I slutet av intervjun kan du ställa frågor om ansökningsprocessen eller annat som har att göra med din kontakt med Migrationsverket.

Det ni säger under intervjun spelas in. Handläggaren skriver också ned vad som sägs i ett protokoll. Du får möjlighet att godkänna protokollet, och sedan sparas det tillsammans med alla handlingar som du har lämnat in.

Barn som ansöker om internationellt skydd

Alla barn har rätt att tala och bli lyssnade på. Barn som ansöker om internationellt skydd tillsammans med sina föräldrar har också rätt att prata med handläggaren på Migrationsverket. Barn har rätt att få samma noggranna utredning och prövning av sina skyddsskäl som vuxna – ett barn kan ha andra skyddsskäl än vad föräldrarna har. När barnets skyddsskäl utreds ska Migrationsverkets handläggare, så mycket som möjligt, anpassa utredningen efter barnets ålder, mognad och hälsa. Barnet har rätt att ha en vuxen med sig vid intervjuer. Det kan vara en förälder, en annan vårdnadshavare eller en företrädare. Ensamkommande barn har alltid rätt att ha sin företrädare med sig vid utredningen.

Illustration av en man som jobbar som handläggare på Migrationsverket.

Migrationsverket handlägger

Efter mötet då du lämnade in din ansökan och eventuella intervjuer går vi igenom alla uppgifter som rör din ansökan och bedömer om vi kan pröva din ansökan och om du kan få internationellt skydd.

Vi kontaktar dig om vi behöver mer information.

Väntetid medan vi handlägger

Nu följer en period av väntan. Alla ansökningar är olika och tar därför olika lång tid att utreda.

Läs mer om vad som gäller medan du väntar på beslut

Illustration av en ung man som håller i ett beslut.

Du får beslut

Vi kommer att meddela dig om beslutet på ett möte där du får träffa en handläggare som förklarar beslutet för dig med hjälp av en tolk.

Beslutet grundas på din berättelse och de handlingar som du har lämnat in som stöd för det du har berättat om din identitet och ditt behov av internationellt skydd, samt Migrationsverkets kännedom om situationen i ditt hemland.

Om du får internationellt skydd får du uppehållstillstånd och du har rätt att bo och arbeta i Sverige så länge tillståndet är giltigt.

Om du inte får internationellt skydd, ska du förbereda dig för att lämna landet.

Du har fått beslut

Nyheter

2026-06-12

Migrationspakten införs 12 juni

Den 12 juni 2026 införs EU:s migrations- och asylpakt. Den innebär bland annat att EU kommer att ha gemensamma regler om hur migranter ska kontrolleras vid gränsen och hur det ska gå till när någon ansöker om internationellt skydd (asyl).

2026-06-01

Nya nivåer för reintegreringsstöd från 1 juni 2026

EU Reintegration Programme (EURP) ger stöd till dig som ska återvända till ditt hemland efter att ha fått avslag på din ansökan om asyl eller inte längre har rätt att stanna i EU. Nu ändras ersättningsnivåerna inom programmet.

2026-01-01

Nu kan du ansöka om det höjda återvandringsbidraget

Personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov och vill återvandra kan från och med idag, 1 januari 2026, ansöka om det höjda återvandringsbidraget. Familjemedlemmar kan också få bidrag om de uppfyller vissa krav.

2025-12-04

Fler afghaner kan få pass av hemlandet

Migrationsverket bedömer att afghanska myndigheter nu kan utfärda hemlandspass till sina medborgare inom rimlig tid. Det innebär att det inte längre är självklart att alla afghaner med uppehållstillstånd i Sverige har rätt till främlingspass. Migrationsverket kommer i stället att pröva varje ansökan om främlingspass individuellt.

2025-10-31

Återvandringsbidraget höjs

Regeringen har beslutat att återvandringsbidraget höjs den 1 januari 2026. Hur mycket pengar du kan få beror på om du söker som ensamstående vuxen, som par eller som en familj med barn.

2025-09-11

Så påverkas du när förlängda pass blir ogiltiga

Vi har tidigare berättat att svenska myndigheter inte kommer att acceptera förlängda pass från och med 1 oktober 2025. Här besvarar vi vanliga frågor om vad detta innebär och vem som påverkas.

2025-09-09

Nytt betalkort för ekonomiskt bistånd

Under oktober byter Migrationsverket ut alla bankkort för personer som har ekonomiskt bistånd.

2025-09-01

Ändrade regler kring asylsökandes boende

Från den 1 september är huvudregeln att asylsökande ska bo på det boende Migrationsverket tilldelat för att ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag.

Du vill ansöka Att ansöka om internationellt skydd (asyl)Du vill ansöka Att ansöka om internationellt skydd (asyl)