Du vill ansöka Medborgarskap för barn med förälder som blivit svensk medborgare

Du har blivit svensk medborgare och nu vill du ansöka om medborgarskap för ditt barn under 18 år.

  • Viktigt att veta
  • Ansök

Det är den vårdnadshavare som är svensk medborgare som ska göra ansökan. Om barnet har flera vårdnadshavare ska samtliga vårdnadshavare godkänna ansökan.

Barn som har fyllt 12 år måste själva ge sitt samtycke till att bli svensk medborgare.

Informationen på sidan gäller även dig som är svensk medborgare och adopterar ett barn som fyllt 12 år.

I vissa situationer får ett barn automatiskt svenskt medborgarskap när det föds.

Läs mer om automatiskt medborgarskap för barn

För att barnet ska kunna bli svensk medborgare måste det uppfylla vissa krav. Följande krav måste vara uppfyllda innan du ansöker för barnet:

Barnet ska inte ha fyllt 18 år

Barnet ska ha något av följande:

  • permanent uppehållstillstånd
  • uppehållsstatus
  • uppehållsrätt eller uppehållskort.

Barnets identitet ska vara styrkt

Du ska kunna styrka barnets identitet genom identitetshandling. Barnet ska även besöka Migrationsverket personligen så att vi kan kontrollera hens identitet.

Läs mer om vad som gäller för styrkt identitet:

Du ska kunna styrka barnets identitet genom identitetshandling. Barnet ska även besöka Migrationsverket personligen så att vi kan kontrollera hens identitet.

Barnets identitetshandling ska vara i original. En identitetshandling kan till exempel vara ett hemlandspass eller ett identitetskort.

Identitetshandlingen måste vara utfärdad av en behörig myndighet i barnets hemland, och ska innehålla ett foto på barnet. Du måste själv ha ansökt om dokumentet och/eller hämtat ut det från myndigheten. En identitetshandling kan styrka barnets identitet även om giltighetstiden har gått ut.

Om du tidigare har lämnat in barnets pass till Migrationsverket kan du hänvisa till det när du ansöker. Det gör du under rubriken Övrig information i e-tjänsten eller blanketten.

I vissa fall kan Migrationsverket anse att du har styrkt barnets identitet trots att identitetshandlingarna inte uppfyller alla krav. Om ni har flera olika dokument som inte uppfyller kraven var för sig, bedömer vi om de tillsammans kan styrka barnets identitet.

Du ska inte lämna in barnets identitetshandling när du ansöker. Migrationsverket kontaktar dig om vi behöver den.

Särskilda krav på identitetshandlingar från vissa länder

För vissa länder ställs särskilda krav på identitetshandlingar:

  • Afghanistan
  • Irak
  • Somalia
  • Eritrea.

Identitetshandlingar för statslösa palestinier omfattas också av särskilda krav.

Migrationsverkets bedömning av identitetshandlingar

En familjemedlem kan i vissa fall styrka barnets identitet

Om barnet saknar identitetshandling kan en familjemedlem (förälder eller syskon) till barnet i vissa fall intyga barnets identitet. För att en familjemedlem ska kunna styrka barnets identitet krävs följande:

  • familjemedlemmen ska själv vara svensk medborgare och ha styrkt sin identitet på ett sätt som är godtagbart idag
  • barnet och familjemedlemmen ska, vid tidigare utredningar om uppehållstillstånd, ha lämnat samstämmiga uppgifter om bland annat identitet, bakgrund och familjeförhållanden
  • barnet och familjemedlemmen ska, innan de kom till Sverige, ha bott tillsammans under så lång tid att familjemedlemmen har kunskap om barnets bakgrund och levnadshistoria, så att identiteten kan styrkas på ett säkert sätt.

Barnet ska besöka Migrationsverket för en identitetskontroll

För att barnet ska kunna bli beviljat svenskt medborgarskap måste hen besöka Migrationsverket för en kontroll av sin identitet. Det kallas för personlig inställelse.

Du som vårdnadshavare får ett brev med information från Migrationsverket när det är dags för dig att boka tid för att genomföra kontrollen. Det kommer att stå i brevet hur du ska göra för att boka tid.

Du ska boka tid först när du har fått brevet.

På följande orter kan du boka besök: Malmö, Växjö, Göteborg, Norrköping, Örebro, Sundbyberg, Sundsvall och Boden.

Om barnet inte genomför ett personligt besök riskerar hen att inte bli svensk medborgare. Om barnet inte kan besöka Migrationsverket måste du kontakta oss. Du hittar kontaktuppgifter i brevet som du får av oss.

Undantag från kravet på personlig inställelse

Vissa kan vara undantagna kravet på personlig inställelse, om det finns särskilda skäl för det. Det kan till exempel vara att man inte kan förflytta sig, ens med hjälp, eller om man har en så allvarlig sjukdom eller fysisk eller psykisk funktionsnedsättning att det inte är möjligt att besöka Migrationsverket personligen. Du måste kunna styrka barnets särskilda skäl med till exempel ett läkarintyg eller intyg från Försäkringskassan.

Om barnet har fyllt 15 år finns ytterligare krav

Om barnet har fyllt 15 år måste även följande krav vara uppfyllda för att barnet ska kunna bli svensk medborgare:

Barnet ska ha bott i Sverige sedan tre år tillbaka (hemvisttid)

Barnet ska ha levt ett skötsamt liv i Sverige

Läs mer om vad som gäller för hemvisttid och kravet på ett skötsamt liv:

Om barnet är över 15 år ska det ha bott i Sverige sammanhängande under tre år; barnet ska ha haft sin hemvist här. Med hemvist menas att man är bosatt i Sverige och har för avsikt att stanna kvar här.

Hur länge barnet måste ha bott i Sverige för att kunna bli svensk medborgare varierar.

Så räknas hemvisttiden

Även om barnet har bott i Sverige en viss tid är det inte säkert att all tid i Sverige räknas som hemvist. I de flesta fall är det barnets tid med det uppehållstillstånd som har varit grunden för barnets permanenta uppehållstillstånd som räknas, men hemvisttiden kan räknas olika beroende på vilken typ av tillstånd barnet har haft och varför det har bosatt sig i Sverige.

  • Om barnet hade permanent uppehållstillstånd eller ett annat bosättningsgrundande uppehållstillstånd när det reste in i Sverige får ni räkna tiden från den dag som barnet kom till Sverige. Det står i beslutet om tillståndet barnet fick var bosättningsgrundande.
  • Om barnet inte hade permanent uppehållstillstånd eller annat bosättningsgrundande uppehållstillstånd när det reste in i Sverige räknas tiden från den dag som barnets ansökan om uppehållstillstånd för bosättning i Sverige lämnades in.

Vissa typer av uppehållstillstånd räknas inte in

Om barnet har haft tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige som inte är bosättningsgrundande, till exempel uppehållstillstånd för besök, räknas inte den tiden som hemvisttid.

Om barnet har rest utomlands

Kortare resor utomlands, till exempel besök eller semester, har ingen betydelse för hemvisttiden i Sverige. Men om barnet har varit i utlandet i mer än sex veckor under ett år ska hela den tid som det har varit utanför Sverige räknas av från hemvisttiden.

Om barnet flyttar till ett annat land och bosätter sig där tar hemvisttiden i Sverige slut. Barnets hemvisttid börjar räknas från den dag barnet flyttar tillbaka hit.

EU/EES-medborgare ska ha haft uppehållsrätt

EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar ska ha uppfyllt kraven för uppehållsrätt för att ha hemvisttid i Sverige.

Om barnet har haft uppehållsrätt i Sverige i fem år, men inte har begärt ett intyg om permanent uppehållsrätt eller ansökt om ett permanent uppehållskort, gör Migrationsverket en bedömning av om barnet uppfyller villkoren för uppehållsrätt i samband med att du ansöker om svenskt medborgarskap för barnet.

För att kunna bli svensk medborgare måste barnet ha levt ett skötsamt liv. Det innebär att barnet inte kan bli svensk medborgare om det till exempel bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet, eller om det har anknytning till vissa grupper eller organisationer som har begått omfattande övergrepp mot människor.

Migrationsverket begär in uppgifter från andra myndigheter för att kontrollera om barnet har begått brott i Sverige. Uppgifterna hämtas från Polisen och Säkerhetspolisen.

Migrationsverket använder också barnets personuppgifter för att kontrollera om barnet är registrerad i Schengens informationssystem (SIS).

Väntetid efter brott

Om barnet har begått något brott måste det gå en viss tid innan det kan bli svensk medborgare. Hur länge barnet måste vänta beror på vilket straff det har fått.

Den tid som måste gå efter brottet innan du kan ansöka om svenskt medborgarskap för barnet kallas karenstid. Karenstiden räknas vanligen från det att brottet har begåtts, men om barnet har fått ett långt fängelsestraff börjar tiden att räknas först när straffet är avtjänat.

Innan barnet kan bli svensk medborgare ska

  • ett fängelsestraff vara avtjänat
  • prövotiden i samband med en villkorlig frigivning ha gått ut
  • böter som barnet har dömts till vara betalda.

Karenstider

Varje ansökan om medborgarskap prövas individuellt. I tabellen finns Migrationsverkets riktlinjer för karenstider.


Straff

Karenstid

Dagsböter 30–

Minst 1 år efter brottet.
Om barnet t.ex. är dömt till 50 dagsböter kan karenstiden beräknas till 1,5 år.

Dagsböter 60–

Minst 2 år efter brottet.

Dagsböter 100–

Minst 3 år efter brottet.

Villkorlig dom

Minst 3 år efter det att domen fått laga kraft (börjat gälla).
Om barnet samtidigt har dömts till fängelse eller dagsböter blir karenstiden längre.

Skyddstillsyn

Minst 4 år från den dag som skyddstillsynen började.
Om barnet samtidigt har dömts till fängelse eller dagsböter blir karenstiden längre.

Fängelse 1 månad

Minst 4 år efter brottet.

Fängelse 4 månader

Minst 5 år efter brottet.

Fängelse 8 månader

Minst 6 år efter brottet.

Fängelse 1 år

Minst 7 år efter brottet.

Fängelse 2 år

Minst 8 år efter avtjänat straff.

Fängelse 4 år

Minst 9 år efter avtjänat straff.

Fängelse 6 år

Minst 10 år efter avtjänat straff.

 

Om barnet har begått brott flera gånger kan karenstiden bli längre än i tabellen.

Särskild vård

Om barnet har dömts till särskild vård efter ett brott, tittar Migrationsverket på vilket straff barnet normalt skulle få för det brottet.

Om barnet är nordisk medborgare kan det i vissa fall bli svensk medborgare genom en anmälan. Barnet måste då ha bott i Sverige i minst tre år.

Medborgarskap för nordiska medborgare

Om barnet bor i Sverige och har uppehållsrätt som familjemedlem till en EU/EES-medborgare ska du skicka in dokument som visar att du som vårdnadshavare uppfyller villkoren för uppehållsrätt eller uppehållskort. Om barnet är över 15 år görs en bedömning över om barnets förälder har uppfyllt villkoren för uppehållsrätt de senaste tre åren.

Om du arbetar eller har arbetat ska du bifoga

  • anställningsbevis eller arbetsgivarintyg med uppgift om anställningstid och anställningsvillkor
  • intyg från Arbetsförmedlingen om att du har varit arbetssökande eller arbetslös i sex månader eller mer
  • intyg från Försäkringskassan om du på grund av sjukdom eller olycksfall har saknat förmåga att arbeta under sex månader eller mer.

Om du är eller har varit egen företagare ska du bifoga

  • registreringsbevis för företaget
  • deklarationer eller annan dokumentation som visar att företaget är eller har varit aktivt.

Om du har eller har haft egna medel ska du bifoga

  • dokument som visar att du har tillräckliga medel för familjens försörjning, exempelvis pensionsutbetalningar, lön från utlandet eller bankmedel (om det finns egna medel för försörjningen ska även dessa redovisas)
  • bostadskostnader
  • intyg om att ingen i familjen får eller har fått försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen.

Om du studerar eller har studerat ska du bifoga

  • studieutdrag för de perioder som du har studerat
  • intyg om att du har kunnat försörja sig under studietiden.

Vi kan inte säga exakt hur länge du måste vänta på beslut. Det är många saker som påverkar väntetiden, till exempel om din ansökan är komplett från början eller om vi behöver begära in mer information, eller om vi behöver göra kontroller med andra myndigheter när vi utreder ditt ärende.

Här visar vi statistik över hur lång tid det har tagit för personer som har ansökt om samma tillstånd som du. Statistiken baseras på avgjorda ärenden de 12 senaste månaderna.

75% av nyligen avgjorda ärenden har avgjorts inom:13 månader

Avgift: 1 500 kr

Du får inte tillbaka avgiften om du får avslag på din ansökan.

Nyheter

2025-12-03

Migrationsverkets drop-in stänger 1 januari

Den 1 januari stänger Migrationsverkets servicecenter för drop-in. Om du har frågor om ditt ärende ska du kontakta Migrationsverket via telefon eller digitala tjänster. För att få vägledning och hjälp med din ansökan, eller med att använda Migrationsverkets digitala tjänster kan du besöka Statens servicecenter.

Migrationsverket ansvarar för att pröva ansökningar från personer som vill bo i Sverige, söka skydd eller bli svenska medborgare. Vårt arbete bygger på svenska lagar och internationella åtaganden, med fokus på rättssäkerhet och ett effektivt mottagande och återvändande.