Du vill ansöka Medborgarskap för vuxna

Du vill ansöka om att bli svensk medborgare.

  • Viktigt att veta
  • Ansök

För att du ska kunna bli svensk medborgare efter det att du har fyllt 18 år måste du uppfylla vissa krav. Följande krav måste vara uppfyllda innan du ansöker.

Du ska ha något av följande:

  • permanent uppehållstillstånd
  • uppehållsstatus
  • uppehållsrätt eller uppehållskort
  • medborgarskap i ett annat nordiskt land.

Du ska kunna styrka din identitet

Du ska kunna styrka din identitet genom identitetshandling och genom att besöka Migrationsverket personligen så att vi kan kontrollera din identitet.

Du ska ha bott i Sverige en viss tid (hemvisttid)

Du ska ha kunskaper i svenska och om det svenska samhället

Du ska kunna försörja dig

Du ska ha levt ett skötsamt och hederligt liv

Läs mer om vad som gäller för styrkt identitet, hemvisttid och kravet på ett skötsamt liv:

Du ska kunna styrka din identitet genom identitetshandling och genom att besöka Migrationsverket personligen så att vi kan kontrollera din identitet.

Din identitetshandling ska vara i original. En identitetshandling kan till exempel vara ett hemlandspass eller ett identitetskort.

Identitetshandlingen måste vara utfärdad av en behörig myndighet i ditt hemland, och ska innehålla ditt foto. Du måste själv ha ansökt om dokumentet och/eller hämtat ut det från myndigheten. En identitetshandling kan styrka din identitet även om giltighetstiden har gått ut.

Migrationsverket kommer inte att begära att en person som har fått flyktingstatusförklaring kontaktar sina hemlandsmyndigheter. Det framgår av beslutet om du har fått flyktingstatusförklaring.

Om du tidigare har lämnat in ditt pass till Migrationsverket kan du hänvisa till det när du ansöker. Det gör du under rubriken Övrig information i e-tjänsten eller blanketten.

I vissa fall kan Migrationsverket anse att du har styrkt din identitet trots att dina identitetshandlingar inte uppfyller alla krav. Om du har flera olika dokument som inte uppfyller kraven var för sig, bedömer vi om de tillsammans kan styrka din identitet.

Du ska inte lämna in din identitetshandling när du ansöker. Migrationsverket kontaktar dig om vi behöver den.

Särskilda krav på identitetshandlingar från vissa länder

För vissa länder ställs särskilda krav på identitetshandlingar:

  • Afghanistan
  • Irak
  • Somalia
  • Eritrea.

Identitetshandlingar för statslösa palestinier omfattas också av särskilda krav.

Migrationsverkets bedömning av identitetshandlingar

En familjemedlem kan i vissa fall styrka din identitet

Om du saknar identitetshandling kan en familjemedlem till dig (make, maka, förälder, vuxna barn och vuxna syskon) i vissa fall intyga din identitet. För att en familjemedlem ska kunna styrka din identitet krävs följande:

  • din familjemedlem ska själv vara svensk medborgare och ha styrkt sin identitet på ett sätt som är godtagbart idag
  • du och din familjemedlem ska, vid tidigare utredningar om uppehållstillstånd, ha lämnat samstämmiga uppgifter om bland annat identitet, bakgrund och familjeförhållanden
  • ni ska, innan ni kom till Sverige, ha bott tillsammans under så lång tid att din familjemedlem har kunskap om din bakgrund och levnadshistoria, så att din identitet kan styrkas på ett säkert sätt.

Undantag från kravet på styrkt identitet

Migrationsverket kan göra undantag för dig som inte kan styrka din identitet och som saknar möjlighet att skaffa dokument som kan styrka din identitet. Vi kan göra undantag om vi bedömer att din identitet är trovärdig.

Din identitet kan bedömas som trovärdig om du har bott oavbrutet i Sverige i minst tio år och under den tiden har haft samma identitet. Det får heller inte förekomma några omständigheter som talar emot identiteten.

Om din identitet har ändrats under den tid som du har bott i Sverige kan det påverka din möjlighet att bli undantagen kravet på styrkt identitet. Det kan till exempel vara om ditt födelsedatum ändrades under tiden som din ansökan om uppehållstillstånd prövades. Att du har ändrat stavningen på ditt namn eller ändrat din namnföljd påverkar generellt inte möjligheten att bli undantaget kravet på styrkt identitet.

Om du under en tid har varit i Sverige med en felaktig identitet får du inte räkna med denna tid som hemvisttid.

Du ska besöka Migrationsverket för en identitetskontroll

För att du ska kunna bli beviljad svenskt medborgarskap måste du besöka Migrationsverket för en kontroll av din identitet. Det kallas för personlig inställelse.

Du får ett brev med information från Migrationsverket när det är dags för dig att boka tid för att genomföra kontrollen. Det kommer att stå i brevet hur du ska göra för att boka tid.

Du ska boka tid först när du har fått ditt brev.

På följande orter kan du boka besök: Malmö, Göteborg, Norrköping, Sundbyberg, Sundsvall och Boden.

Om du inte genomför ett personligt besök riskerar du att inte bli svensk medborgare. Om du inte kan besöka Migrationsverket måste du kontakta oss. Du hittar kontaktuppgifter i brevet som du får av oss.

Undantag från kravet på personlig inställelse

Vissa kan vara undantagna kravet på personlig inställelse, om det finns särskilda skäl för det. Det kan till exempel vara att du inte kan förflytta dig, ens med hjälp, eller om du har en så allvarlig sjukdom eller fysisk eller psykisk funktionsnedsättning att du inte kan besöka Migrationsverket personligen. Du måste kunna styrka dina särskilda skäl med till exempel ett läkarintyg eller intyg från Försäkringskassan.

För att kunna bli svensk medborgare ska du ha bott i Sverige sammanhängande en viss tid; du ska ha haft din hemvist här. Med hemvist menas att du är bosatt i Sverige och har för avsikt att stanna kvar här.

Hur länge du måste ha bott i Sverige för att kunna bli svensk medborgare varierar.

Huvudregeln är åtta år i Sverige

Huvudregeln är att du ska ha varit bosatt i Sverige sammanhängande i minst åtta år för att kunna bli svensk medborgare.

Vissa personer kan bli svenska medborgare efter kortare tid:

Du som är nordisk medborgare

Du som är nordisk medborgare ska ha varit bosatt i Sverige i minst två år för att kunna bli svensk medborgare.

Du som lever med en svensk medborgare

Du som är gift, registrerad partner eller sambo med en svensk medborgare ska ha varit bosatt i Sverige i minst sju år för att kunna bli svensk medborgare. Ni måste ha bott tillsammans de senaste fem åren.

Om din partner tidigare har haft ett annat medborgarskap eller varit statslös ska hen ha varit svensk medborgare i minst fem år.

Om du tidigare har varit i Sverige under felaktig identitet eller om du har gjort det svårare att genomföra ett beslut om avvisning genom att till exempel hålla dig undan, kan du inte bli svensk medborgare efter sju år. Då måste du uppfylla kravet på åtta års hemvisttid.

Du som tidigare haft svenskt medborgarskap

Du som tidigare haft svenskt medborgarskap ska ha varit bosatt i Sverige i minst två år för att kunna bli svensk medborgare.

Du som är under 21 år

Du som är under 21 år när du ansöker om svenskt medborgarskap ska ha varit bosatt i Sverige i minst sju år för att kunna bli svensk medborgare.

Du som är statslös eller har flyktingstatusförklaring

Du som är statslös ska ha varit bosatt i Sverige i minst fem år för att kunna bli svensk medborgare. Du som har flyktingstatusförklaring ska ha varit bosatt i Sverige i minst sju år för att kunna bli svensk medborgare. Flyktingstatusförklaring får den som har fått uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande paragrafer i den gamla utlänningslagen. Det räcker inte med att du valts ut inom ramen för flyktingkvoten.

Så räknas din hemvisttid

Även om du har bott i Sverige en viss tid är det inte säkert att du får räkna all tid i Sverige som hemvist. I de flesta fall är det din tid med det uppehållstillstånd som har varit grunden för ditt permanenta uppehållstillstånd som räknas, men hemvisttiden kan räknas olika beroende på vilken typ av tillstånd du har haft och varför du har bosatt dig i Sverige.

  • Om du hade permanent uppehållstillstånd eller ett annat bosättningsgrundande uppehållstillstånd när du reste in i Sverige får du räkna tiden från den dag som du kom till Sverige. Det står i beslutet om tillståndet du fick var bosättningsgrundande.
  • Om du inte hade permanent uppehållstillstånd eller annat bosättningsgrundande uppehållstillstånd när du reste in i Sverige räknas tiden från den dag som du lämnade in din ansökan om uppehållstillstånd för bosättning i Sverige.
  • Om du har fått ett beslut om att lämna Sverige som är gällande (har fått laga kraft) får du i regel inte räkna tiden före det beslutet. Din hemvist börjar räknas från att du får ett bosättningsgrundande uppehållstillstånd.

Vissa typer av uppehållstillstånd räknas inte in

Om du har haft tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige som inte är bosättningsgrundande, till exempel uppehållstillstånd för besök, studier eller som au pair, räknas inte den tiden som hemvisttid. Detsamma gäller om du arbetar på ett annat lands ambassad eller konsulat i Sverige.

Om du studerar eller har studerat på doktorandnivå kan du i vissa fall få räkna tiden med uppehållstillstånd för studier som hemvist. Du får räkna tiden om det framgår att du har haft för avsikt att stanna i Sverige efter avslutade studier.

Om du har rest utomlands

Kortare resor utomlands, till exempel besök eller semester, har ingen betydelse för hemvisttiden i Sverige. Men om du har varit i utlandet i mer än sex veckor under ett år ska hela den tid som du har varit utanför Sverige räknas av från hemvisttiden.

Om du flyttar till ett annat land och bosätter dig där tar hemvisttiden i Sverige slut. Du kan börja om och räkna en ny hemvisttid i Sverige från den dag som du flyttar tillbaka hit.

EU/EES-medborgare ska ha haft uppehållsrätt

EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar ska ha uppfyllt kraven för uppehållsrätt för att ha hemvisttid i Sverige.

Migrationsverket gör en bedömning av om du uppfyller villkoren för uppehållsrätt för den hemvisttid som krävs i samband med prövningen av ansökan om svenskt medborgarskap.

Annan identitet

Om du har levt i Sverige under falsk identitet, får du inte räkna med tiden som du har vistats i Sverige med oriktig identitet som hemvisttid.

För att kunna bli svensk medborgare måste du ha kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Kravet gäller dig som är mellan 16 och 66 år.

Statslösa personer födda i Sverige som är under 21 år och nordiska medborgare som har gjort en anmälan om svenskt medborgarskap är undantagna från kunskapskraven.

Om du har en funktionsnedsättning eller andra skäl som gör att du inte kan uppfylla kraven, kan du bli undantagen.

Kunskaper i svenska språket – godkända meriter

Språkkunskaperna ska prövas på olika nivåer enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS):

  • Läs- och hörförståelse: Nivå B1
  • Muntlig och skriftlig färdighet: Nivå A2

Man kan uppfylla kraven genom att uppvisa godkända betyg från vissa utbildningar:

  • Godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från årskurs 9 i grundskolan eller anpassade grundskolan eller från specialskolans årskurs 9–10
  • Godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller folkhögskolestudier
  • Godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från kommunal vuxenutbildning
  • Godkänt betyg i den högsta kursen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)
  • Godkänt betyg i svenska från grundskolan eller gymnasieskolan från ett annat nordiskt land
  • Godkänt resultat på ett kunskapsprov som används för att pröva de kunskaper i svenska som krävs för högskolestudier i Sverige (Tisus-testet)
  • Ett annat kunskapsprov i svenska som med hög grad av säkerhet visar kunskaper i svenska på funktionell nivå.

Kunskaper om det svenska samhället – godkända meriter

Du ska visa att du har kunskaper om det svenska samhället genom godkänt betyg i samhällskunskap eller grundläggande samhällsorienterande ämnen från

  • årskurs 9 i grundskolan eller anpassade grundskolan eller från specialskolans årskurs 9–10
  • gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller folkhögskolestudier på gymnasial nivå
  • kommunal vuxenutbildning, Komvux.

Medborgarskapsprov

Om du inte kan visa dina kunskaper i svenska och om det svenska samhället genom godkända betyg finns en möjlighet att göra medborgarskapsprov.

Medborgarskapsprov om det svenska samhället kommer att erbjudas från och med augusti 2026.

Medborgarskapsprov i svenska kommer att erbjudas tidigast under hösten 2027. Under övergångsperioden kommer alternativa språkprov, exempelvis Tisus, att kunna användas för att styrka kunskaper i svenska. Det ger en möjlighet för personer som saknar utbildningsmeriter men som i övrigt uppfyller kraven för svenskt medborgarskap.

När det finns möjlighet att göra medborgarskapsprov kommer Migrationsverket att skicka dig ett erbjudande om att göra provet om du inte uppfyller kunskapskraven på annat sätt.

För att få svenskt medborgarskap måste du uppfylla ett försörjningskrav.

Vem omfattas av försörjningskravet?

Försörjningskravet gäller dig som är mellan 18 och 67 år som ansöker om svenskt medborgarskap.

Vilka inkomster räknas?

Du måste ha varaktiga inkomster från anställning eller näringsverksamhet. Det måste vara dina egna inkomster. Kapital eller inkomst av kapital kan inte användas för att uppfylla försörjningskravet.

Du kan inte räkna med inkomster från olika former av subventionerade anställningar, som särskilt anställningsstöd, nystartsjobb eller etableringsjobb för att uppfylla försörjningskravet. Ersättning från A-kassa, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning räknas inte heller.

Du får inte heller under de tre senaste åren innan beslut om svenskt medborgarskap ha fått försörjningsstöd under en period som är längre än sex månader.

Hur stor inkomst måste jag ha?

För att du ska uppfylla försörjningskravet måste din årliga lön eller inkomst av näringsverksamhet vara minst tre inkomstbasbelopp före skatt (250 200 kronor för 2026). Det innebär att din månadsinkomst före skatt måste vara minst 20 850 kronor.

Vilka är undantagna från försörjningskravet?

Försörjningskravet gäller inte i följande fall:

  • Du har rätt till inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd.
  • Du studerar heltid med godkända studieresultat vid ett svenskt universitet eller högskola som leder till en examen på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. Under de tre senaste åren innan beslut om svenskt medborgarskap får du inte ha fått försörjningsstöd under en period som är längre än sex månader.
  • Du studerar heltid inom en utbildning som leder till en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Under de tre senaste åren innan du ansökte får du inte ha fått försörjningsstöd under en period som är längre än sex månader.
  • Du studerar på gymnasiet.
  • Det kan inte rimligen begäras att du uppfyller kravet, till exempel på grund av att du har en funktionsnedsättning.

För att kunna bli svensk medborgare måste du ha haft och förväntas ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt. Det innebär att du inte kan bli svensk medborgare om du till exempel bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet, eller om du har anknytning till vissa grupper eller organisationer som har begått omfattande övergrepp mot människor.

Migrationsverket begär in uppgifter från andra myndigheter för att kontrollera om du har skulder eller har begått brott i Sverige. Uppgifterna hämtas från Kronofogden, Polisen och Säkerhetspolisen.

Migrationsverket använder också dina personuppgifter för att kontrollera om du är registrerad i Schengens informationssystem (SIS).

Skulder hos Kronofogden eller andra anmärkningar

Du kan få nej på din ansökan om du

  • inte har betalat skatter, böter eller andra avgifter
  • inte har betalat underhållsbidrag.

Även skulder till privata företag eller liknande som har gått vidare till Kronofogden kan medföra att du inte får bli svensk medborgare. Även om du har betalat dina skulder måste det gå en viss tid (oftast två år), innan du kan bli svensk medborgare. Anledningen är att du ska visa att du kan vara fortsatt skuldfri.

I vissa fall kan det ha betydelse hur skulderna uppkommit, exempelvis om du varit utsatt för ekonomiskt våld i nära relation. Läs mer om ekonomiskt våld och vilket stöd du kan få om du är utsatt för våld i nära relation:

Hjälp för dig som lever med våld

Du ska ha levt skötsamt och hederligt även utanför Sverige

Även brott som du har dömts för i ett annat land kan betyda att du måste vänta en viss tid innan du kan bli svensk medborgare. Det brott som du har begått utomlands måste betraktas som ett brott enligt svensk lagstiftning för att det ska kunna påverka prövningen av om du har levt skötsamt och hederligt. Även sådana omständigheter i utlandet som du inte sköter, till exempel att du har obetalda skulder som du inte betalar av, kan påverka om du får bli svensk medborgare.

Väntetid efter brott

Om du har begått något brott måste det gå en viss tid innan du kan bli svensk medborgare. Hur länge du måste vänta beror på vilket straff du har fått.

Den tid som måste gå efter brottet innan du kan ansöka om svenskt medborgarskap kallas karenstid. Karenstiden räknas vanligen från det att brottet har begåtts, men om du har fått ett långt fängelsestraff börjar tiden att räknas först när straffet är avtjänat.

Innan du kan bli svensk medborgare ska

  • ett fängelsestraff vara avtjänat
  • prövotiden i samband med en villkorlig frigivning ha gått ut
  • böter som du har dömts till vara betalda

Karenstider

Varje ansökan om medborgarskap prövas individuellt. I tabellen finns Migrationsverkets riktlinjer för karenstider.


Straff

Karenstid

Dagsböter 30–

Minst 2 år efter brottet.
Om du t.ex. är dömd till 50 dagsböter kan karenstiden beräknas till 2,5 år.

Dagsböter 60–

Minst 3 år efter brottet.

Dagsböter 100–

Minst 4 år efter brottet.

Villkorlig dom

Minst 4 år efter det att domen fått laga kraft (börjat gälla).
Om du samtidigt har dömts till fängelse eller dagsböter blir karenstiden längre.

Skyddstillsyn

Minst 5 år från den dag som skyddstillsynen började.
Om du samtidigt har dömts till fängelse eller dagsböter blir karenstiden längre.

Fängelse 1 månad

Minst 7 år efter brottet.

Fängelse 4 månader

Minst 8 år efter brottet.

Fängelse 8 månader

Minst 9 år efter brottet.

Fängelse 1 år

Minst 10 år efter brottet.

Fängelse 2 år

Minst 11 år efter avtjänat straff.

Fängelse 4 år

Minst 15 år efter avtjänat straff.

Fängelse 6–18 år

Minst 17 år efter avtjänat straff.

Kontaktförbud

Minst 2 år efter det senaste kontaktförbudet löpte ut

 

Om du har begått brott flera gånger kan karenstiden bli längre än i tabellen.

Särskild vård

Om du har dömts till särskild vård efter ett brott, tittar Migrationsverket på vilket straff du normalt skulle få för det brottet.

Du som är nordisk medborgare kan i vissa fall välja att göra en anmälan om att bli svensk medborgare. Du måste då ha bott i Sverige i minst fem år.

Medborgarskap för nordiska medborgare

Om du är EU/EES-medborgare behöver du kunna visa att du har och har haft uppehållsrätt under de senaste fem åren. Du ska därför skicka in dokument som visar att du har arbetat, haft eget företag, egna medel eller studerat i Sverige.

Om du arbetar eller har arbetat ska du bifoga

  • anställningsbevis eller arbetsgivarintyg med uppgift om anställningstid och anställningsvillkor för de senaste fem åren
  • intyg från Arbetsförmedlingen om att du har varit arbetssökande eller arbetslös i sex månader eller mer
  • intyg från Försäkringskassan om du på grund av sjukdom eller olycksfall har saknat förmåga att arbeta under sex månader eller mer.

Om du är eller har varit egen företagare ska du bifoga

  • registreringsbevis för företaget
  • deklarationer eller annan dokumentation som visar att företaget har varit aktivt under de senaste fem åren.

Om du har eller har haft egna medel ska du bifoga

  • dokument som visar att du har haft tillräckliga medel för familjens försörjning de senaste fem åren, exempelvis pensionsutbetalningar, lön från utlandet eller bankmedel (om det finns egna medel för försörjningen ska även dessa redovisas)
  • bostadskostnader för de senaste fem åren
  • intyg om att ingen i familjen har fått försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen de senaste fem åren.

Om du studerar eller har studerat ska du bifoga

  • studieutdrag för de perioder som du har studerat
  • intyg om att du har kunnat försörja sig under studietiden.

Familjemedlem till EU/EES-medborgare

Om du är familjemedlem till en EU/EES-medborgare behöver du kunna visa att du har och har haft uppehållsrätt genom att din anhörige har det. Du ska därför skicka in dokument enligt ovan som visar att din anhörige har arbetat, studerat, haft eget företag eller egna medel i Sverige de senaste fem åren.

Vi kan inte säga exakt hur länge du måste vänta på beslut. Det är många saker som påverkar väntetiden, till exempel om din ansökan är komplett från början eller om vi behöver begära in mer information, eller om vi behöver göra kontroller med andra myndigheter när vi utreder ditt ärende.

Här visar vi statistik över hur lång tid det har tagit för personer som har ansökt om samma tillstånd som du. Statistiken baseras på avgjorda ärenden de 12 senaste månaderna.

75% av nyligen avgjorda ärenden har avgjorts inom:56 månader

Avgift: 2 900 kr

Du får inte tillbaka avgiften om du får avslag på din ansökan.

Följande personer betalar ingen avgift för att ansöka:

  • statslösa som har fått flyktingstatusförklaring
  • statslösa flyktingar som har fått resedokument av Migrationsverket.

Nyheter

Migrationsverket ansvarar för att pröva ansökningar från personer som vill bo i Sverige, söka skydd eller bli svenska medborgare. Vårt arbete bygger på svenska lagar och internationella åtaganden, med fokus på rättssäkerhet och ett effektivt mottagande och återvändande.