Du vill ansöka Medborgarskap för vuxna

Du vill ansöka om att bli svensk medborgare.

  • Viktigt att veta
  • Ansök

Förändringar för dig som ansöker om svenskt medborgarskap

Nu sker förändringar i hur Migrationsverket prövar ansökningar om svenskt medborgarskap. Förändringarna innebär bland annat skärpta kontroller av identitet och att du som vill bli svensk medborgare behöver lämna mer information än tidigare i din ansökan. Förändringarna påverkar även dig som redan har ansökt men ännu inte fått beslut.

Läs mer om förändringarna för svenskt medborgarskap och vad du behöver göra

För att du ska kunna bli svensk medborgare måste du uppfylla vissa krav. Följande krav måste vara uppfyllda innan du ansöker.

Du ska ha fyllt 18 år

Du ska ha något av följande:

  • permanent uppehållstillstånd
  • uppehållsstatus
  • uppehållsrätt eller uppehållskort
  • medborgarskap i ett annat nordiskt land.

Du ska kunna styrka din identitet

Du ska ha bott i Sverige en viss tid (hemvisttid)

Du ska ha levt ett skötsamt liv i Sverige

Läs mer om vad som gäller för styrkt identitet, hemvisttid och kravet på ett skötsamt liv:

Du kan styrka din identitet genom en identitetshandling i original. Det kan till exempel vara ett hemlandspass eller ett identitetskort.

Identitetshandlingen måste vara utfärdad av en behörig myndighet i ditt hemland, och ska innehålla ditt foto. Du måste själv ha ansökt om dokumentet och/eller hämtat ut det från myndigheten. En identitetshandling kan styrka din identitet även om giltighetstiden har gått ut.

Migrationsverket kommer inte att begära att en person som har fått flyktingstatusförklaring kontaktar sina hemlandsmyndigheter. Det framgår av beslutet om du har fått flyktingstatusförklaring.

Om du tidigare har lämnat in ditt pass till Migrationsverket kan du hänvisa till det när du ansöker. Det gör du under rubriken Övrig information i e-tjänsten eller blanketten.

I vissa fall kan Migrationsverket anse att du har styrkt din identitet trots att dina identitetshandlingar inte uppfyller alla krav. Om du har flera olika dokument som inte uppfyller kraven var för sig, bedömer vi om de tillsammans kan styrka din identitet.

Du ska inte lämna in din identitetshandling när du ansöker. Migrationsverket kontaktar dig om vi behöver den.

Särskilda krav på identitetshandlingar från vissa länder

För vissa länder ställs särskilda krav på identitetshandlingar:

  • Afghanistan
  • Irak
  • Somalia
  • Eritrea.

Identitetshandlingar för statslösa palestinier omfattas också av särskilda krav.

Migrationsverkets bedömning av identitetshandlingar

En familjemedlem kan i vissa fall styrka din identitet

Om du saknar identitetshandling kan en familjemedlem till dig (make, maka, förälder, vuxna barn och syskon) i vissa fall intyga din identitet. För att en familjemedlem ska kunna styrka din identitet krävs följande:

  • din familjemedlem ska själv vara svensk medborgare och ha styrkt sin identitet på ett sätt som är godtagbart idag
  • du och din familjemedlem ska, vid tidigare utredningar om uppehållstillstånd, ha lämnat samstämmiga uppgifter om bland annat identitet, bakgrund och familjeförhållanden
  • ni ska, innan ni kom till Sverige, ha bott tillsammans under så lång tid att din familjemedlem har kunskap om din bakgrund och levnadshistoria, så att din identitet kan styrkas på ett säkert sätt.

Undantag från kravet på styrkt identitet

Migrationsverket kan göra undantag för dig som inte kan styrka din identitet och som saknar möjlighet att skaffa dokument som kan styrka din identitet. Vi kan göra undantag om vi bedömer att din identitet är trovärdig.

Din identitet kan bedömas som trovärdig om du har bott oavbrutet i Sverige i minst åtta år och under den tiden har haft samma identitet. Det får heller inte förekomma några omständigheter som talar emot identiteten.

Om din identitet har ändrats under den tid som du har bott i Sverige kan det påverka din möjlighet att bli undantagen kravet på styrkt identitet. Det kan till exempel vara om ditt födelsedatum ändrades under tiden som din ansökan om uppehållstillstånd prövades. Att du har ändrat stavningen på ditt namn eller ändrat din namnföljd påverkar generellt inte möjligheten att bli undantaget kravet på styrkt identitet.

Du får inte räkna tid som du har varit i Sverige med fel eller falsk identitet som hemvisttid.

För att kunna bli svensk medborgare ska du ha bott i Sverige sammanhängande en viss tid; du ska ha haft din hemvist här. Med hemvist menas att du är bosatt i Sverige och har för avsikt att stanna kvar här.

Hur länge du måste ha bott i Sverige för att kunna bli svensk medborgare varierar.

Huvudregeln är fem år i Sverige

Huvudregeln är att du ska ha varit bosatt i Sverige sammanhängande i minst fem år för att kunna bli svensk medborgare.

Vissa personer kan bli svenska medborgare efter kortare tid:

Du som är nordisk medborgare

Du som är nordisk medborgare ska ha varit bosatt i Sverige i minst två år för att kunna bli svensk medborgare.

Du som lever med en svensk medborgare

Du som är gift, registrerad partner eller sambo med en svensk medborgare ska ha varit bosatt i Sverige i minst tre år för att kunna bli svensk medborgare. Ni måste ha bott tillsammans de senaste två åren.

Om din partner tidigare har haft ett annat medborgarskap eller varit statslös ska hen ha varit svensk medborgare i minst två år. Du ska också under din tid i Sverige ha anpassat dig väl till det svenska samhället. Migrationsverket kan då bland annat väga in hur länge ni har varit gifta, dina kunskaper i svenska språket och din förmåga att försörja dig. Tänk på att du även måste uppfylla övriga krav för svenskt medborgarskap, till exempel kravet på att ha permanent uppehållstillstånd.

Om du tidigare har varit i Sverige under falsk identitet eller om du har gjort det svårare att genomföra ett beslut om avvisning genom att till exempel hålla dig undan, kan du inte bli svensk medborgare efter tre år. Då måste du uppfylla kravet på fem års hemvisttid.

Du som i utlandet är gift eller sambo med en svensk medborgare sedan minst tio år och som är bosatt i ett land där du inte är medborgare, behöver inte uppfylla något krav på hemvist i Sverige. Det krävs dock att du har någon slags anknytning till Sverige eller att du har behov av svenskt medborgarskap.

Du som är statslös eller har flyktingstatusförklaring

Du som är statslös eller har flyktingstatusförklaring ska ha varit bosatt i Sverige i minst fyra år för att kunna bli svensk medborgare. Flyktingstatusförklaring får den som har fått uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande paragrafer i den gamla utlänningslagen. Det räcker inte med att du valts ut inom ramen för flyktingkvoten.

Så räknas din hemvisttid

Även om du har bott i Sverige en viss tid är det inte säkert att du får räkna all tid i Sverige som hemvist. I de flesta fall är det din tid med det uppehållstillstånd som har varit grunden för ditt permanenta uppehållstillstånd som räknas, men hemvisttiden kan räknas olika beroende på vilken typ av tillstånd du har haft och varför du har bosatt dig i Sverige.

  • Om du hade permanent uppehållstillstånd eller ett annat bosättningsgrundande uppehållstillstånd när du reste in i Sverige får du räkna tiden från den dag som du kom till Sverige. Det står i beslutet om tillståndet du fick var bosättningsgrundande.
  • Om du inte hade permanent uppehållstillstånd eller annat bosättningsgrundande uppehållstillstånd när du reste in i Sverige räknas tiden från den dag som du lämnade in din ansökan om uppehållstillstånd för bosättning i Sverige.

Vissa typer av uppehållstillstånd räknas inte in

Om du har haft tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige som inte är bosättningsgrundande, till exempel uppehållstillstånd för besök, studier eller som au pair, räknas inte den tiden som hemvisttid. Detsamma gäller om du arbetar på ett annat lands ambassad eller konsulat i Sverige.

Om du studerar eller har studerat på doktorandnivå kan du i vissa fall få räkna tiden med uppehållstillstånd för studier som hemvist. Du får räkna tiden om det framgår att du har haft för avsikt att stanna i Sverige efter avslutade studier.

Om du har rest utomlands

Kortare resor utomlands, till exempel besök eller semester, har ingen betydelse för hemvisttiden i Sverige. Men om du har varit i utlandet i mer än sex veckor under ett år ska hela den tid som du har varit utanför Sverige räknas av från hemvisttiden.

Om du flyttar till ett annat land och bosätter dig där tar hemvisttiden i Sverige slut. Du kan börja om och räkna en ny hemvisttid i Sverige från den dag som du flyttar tillbaka hit.

EU/EES-medborgare ska ha haft uppehållsrätt

EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar ska ha uppfyllt kraven för uppehållsrätt för att ha hemvisttid i Sverige.

Om du har haft uppehållsrätt i Sverige i fem år, men inte har begärt ett intyg om permanent uppehållsrätt eller ansökt om ett permanent uppehållskort, gör Migrationsverket en bedömning av om du uppfyller villkoren för uppehållsrätt i samband med att du ansöker om svenskt medborgarskap.

Annan identitet

Om du har levt i Sverige under falsk identitet, får du inte räkna med tiden som du har vistats i Sverige med oriktig identitet som hemvisttid.

För att kunna bli svensk medborgare måste du ha levt ett skötsamt liv. Det innebär att du inte kan bli svensk medborgare om du till exempel bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet, eller om du har anknytning till vissa grupper eller organisationer som har begått omfattande övergrepp mot människor.

Migrationsverket begär in uppgifter från andra myndigheter för att kontrollera om du har skulder eller har begått brott i Sverige. Uppgifterna hämtas från Kronofogden, Polisen och Säkerhetspolisen.

Migrationsverket använder också dina personuppgifter för att kontrollera om du är registrerad i Schengen Information System (SIS).

Skulder hos Kronofogden eller andra anmärkningar

Du kan få nej på din ansökan om du

  • inte har betalat skatter, böter eller andra avgifter
  • inte har betalat underhållsbidrag.

Även skulder till privata företag eller liknande som har gått vidare till Kronofogden kan medföra att du inte får bli svensk medborgare. Även om du har betalat dina skulder måste det gå en viss tid (oftast två år), innan du kan bli svensk medborgare. Anledningen är att du ska visa att du kan vara fortsatt skuldfri.

I vissa fall kan det ha betydelse hur skulderna uppkommit, exempelvis om du varit utsatt för ekonomiskt våld i nära relation. Läs mer om ekonomiskt våld och vilket stöd du kan få om du är utsatt för våld i nära relation:

Hjälp för dig som lever med våld

Väntetid efter brott

Om du har begått något brott måste det gå en viss tid innan du kan bli svensk medborgare. Hur länge du måste vänta beror på vilket straff du har fått.

Den tid som måste gå efter brottet innan du kan ansöka om svenskt medborgarskap kallas karenstid. Karenstiden räknas vanligen från det att brottet har begåtts, men om du har fått ett långt fängelsestraff börjar tiden att räknas först när straffet är avtjänat.

Innan du kan bli svensk medborgare ska

  • ett fängelsestraff vara avtjänat
  • prövotiden i samband med en villkorlig frigivning ha gått ut
  • böter som du har dömts till vara betalda.

Karenstider

Varje ansökan om medborgarskap prövas individuellt. I tabellen finns Migrationsverkets riktlinjer för karenstider.


Straff

Karenstid

Dagsböter 30–

Minst 1 år efter brottet.
Om du t.ex. är dömd till 50 dagsböter kan karenstiden beräknas till 1,5 år.

Dagsböter 60–

Minst 2 år efter brottet.

Dagsböter 100–

Minst 3 år efter brottet.

Villkorlig dom

Minst 3 år efter det att domen fått laga kraft (börjat gälla).
Om du samtidigt har dömts till fängelse eller dagsböter blir karenstiden längre.

Skyddstillsyn

Minst 4 år från den dag som skyddstillsynen började.
Om du samtidigt har dömts till fängelse eller dagsböter blir karenstiden längre.

Fängelse 1 månad

Minst 4 år efter brottet.

Fängelse 4 månader

Minst 5 år efter brottet.

Fängelse 8 månader

Minst 6 år efter brottet.

Fängelse 1 år

Minst 7 år efter brottet.

Fängelse 2 år

Minst 8 år efter avtjänat straff.

Fängelse 4 år

Minst 9 år efter avtjänat straff.

Fängelse 6 år

Minst 10 år efter avtjänat straff.

 

Om du har begått brott flera gånger kan karenstiden bli längre än i tabellen.

Särskild vård

Om du har dömts till särskild vård efter ett brott, tittar Migrationsverket på vilket straff du normalt skulle få för det brottet.

Du som är mellan 18 och 21 år kan i stället välja att göra en anmälan om svenskt medborgarskap.

Medborgarskap för vuxna mellan 18 och 21 år

Du som är nordisk medborgare kan i vissa fall välja att göra en anmälan om att bli svensk medborgare. Du måste då ha bott i Sverige i minst fem år.

Medborgarskap för nordiska medborgare

Om du har barn under 18 år som bor i Sverige kan de bli svenska medborgare tillsammans med dig, om du anger det i din ansökan. För att ditt barn ska kunna bli svensk medborgare tillsammans med dig krävs att

  • du har vårdnad om barnet (om ni är två vårdnadshavare ska den andra vårdnadshavaren lämna sitt samtycke genom e-legitimation)
  • det finns en faktisk samhörighet mellan dig och barnet (vilket oftast betyder att barnet bor tillsammans med dig)
  • barn som har fyllt 12 år samtycker till att bli svensk medborgare
  • barnet har hemvist i Sverige och ett gällande uppehållstillstånd för bosättning (det står i beslutet om tillståndet är bosättningsgrundande). Det räcker inte att barnet har en pågående ansökan om förlängt uppehållstillstånd.

Om barnet har fyllt 15 år och har begått brott, kan det påverka bedömningen.

Barn som har fyllt 12 år ska signera med e-legitimation. Om barnet har fyllt 12 år men inte har e-legitimation behöver du göra ansökan via blankett.

Om du är EU/EES-medborgare behöver du kunna visa att du har och har haft uppehållsrätt under de senaste fem åren. Du ska därför skicka in dokument som visar att du har arbetat, haft eget företag, egna medel eller studerat i Sverige.

Om du arbetar eller har arbetat ska du bifoga

  • anställningsbevis eller arbetsgivarintyg med uppgift om anställningstid och anställningsvillkor för de senaste fem åren
  • intyg från Arbetsförmedlingen om att du har varit arbetssökande eller arbetslös i sex månader eller mer
  • intyg från Försäkringskassan om du på grund av sjukdom eller olycksfall har saknat förmåga att arbeta under sex månader eller mer.

Om du är eller har varit egen företagare ska du bifoga

  • registreringsbevis för företaget
  • deklarationer eller annan dokumentation som visar att företaget har varit aktivt under de senaste fem åren.

Om du har eller har haft egna medel ska du bifoga

  • dokument som visar att du har haft tillräckliga medel för familjens försörjning de senaste fem åren, exempelvis pensionsutbetalningar, lön från utlandet eller bankmedel (om det finns egna medel för försörjningen ska även dessa redovisas)
  • bostadskostnader för de senaste fem åren
  • intyg om att ingen i familjen har fått försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen de senaste fem åren.

Om du studerar eller har studerat ska du bifoga

  • studieutdrag för de perioder som du har studerat
  • intyg om att du har kunnat försörja sig under studietiden.

Familjemedlem till EU/EES-medborgare

Om du är familjemedlem till en EU/EES-medborgare behöver du kunna visa att du har och har haft uppehållsrätt genom att din anhörige har det. Du ska därför skicka in dokument enligt ovan som visar att din anhörige har arbetat, studerat, haft eget företag eller egna medel i Sverige de senaste fem åren.

Vi kan inte säga exakt hur länge du måste vänta på beslut. Det är många saker som påverkar väntetiden, till exempel om din ansökan är komplett från början eller om vi behöver begära in mer information, eller om vi behöver göra kontroller med andra myndigheter när vi utreder ditt ärende.

Här visar vi statistik över hur lång tid det har tagit för personer som har ansökt om samma tillstånd som du.

Ansökningar som inte kräver utredning

75% av ansökningarna får beslut inom:2 månader

Ansökningar som kräver utredning

75% av ansökningarna får beslut inom:28 månader

Avgift: 1 500 kr

Om du tar med ditt barn i din egen ansökan behöver du inte betala någon avgift för barnet.

Du får inte tillbaka avgiften om du får avslag på din ansökan.

Följande personer betalar ingen avgift för att ansöka:

  • statslösa som har fått flyktingstatusförklaring
  • statslösa flyktingar som har fått resedokument av Migrationsverket.

Nyheter

2025-03-05

Nu är Migrationsverkets nya webbplats lanserad

Den 5 mars lanserade Migrationsverket en helt ny version av migrationsverket.se, en webbplats med tydligare struktur och mer guidande navigering. Syftet med den nya webben är framförallt att besökarna lättare ska hitta den information de behöver.

Migrationsverket ansvarar för att pröva ansökningar från personer som vill bo i Sverige, söka skydd eller bli svenska medborgare. Vårt arbete bygger på svenska lagar och internationella åtaganden, med fokus på rättssäkerhet och ett effektivt mottagande och återvändande.