Personer som kommuner och regi­oner kan få ersätt­ning för

Det är en person som tagit sig till Sverige och ansökt om internationellt skydd men ännu inte fått ett slutligt svar på sin ansökan.

Ansökningskort eller LMA-kort

Varje person som ansökt om internationellt skydd (tidigare kallade asylsökande), även barn, får ett ansökningskort eller ett LMA-kort av Migrationsverket. LMA står för lagen om mottagande av asylsökande. Kortet är ett bevis på att hen är inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem och har rätt att vara i Sverige under tiden ansökan handläggs. Från och med 12 juni 2026 får nya sökande ett ansökningskort, medan de som har ansökt om asyl före 12 juni har LMA-kort.

På kortet finns det personuppgifter och foto på den asylsökande. Där framgår också personens individnummer (dossiernummer) hos Migrationsverket.

Kortet går inte att använda som id-handling.

Ansökningskortet och LMA-kortet har en QR-kod som gör det enkelt att kontrollera kortets giltighetstid utan att kontakta Migrationsverket. Alla som har tillgång till QR-läsare kan kontrollera om kortet är giltigt och om personen på fotot har rätt att arbeta. Ingen mer personlig information om den sökande visas för ett LMA-kort . För ett ansökningskort visas däremot mer information om den sökande.

Sökningen loggas inte. Saknar du tillgång till en QR-läsare kan du kontrollera kortet med hjälp av den unika webbadressen som finns på baksidan av varje kort.

Uppgifterna kopplade till kortet uppdateras digitalt, så informationen är alltid aktuell när kortet skannas. Om den sökande förlorar sin rätt till stöd enligt LMA, kommer kortet att visa det i samma stund som beslutet registreras.

Förstora bilden

Ansökningskort

Förstora bilden

LMA-kort

Bevis i stället för kort

Om den sökande ännu inte har fått sitt ansökningskort, räcker det att hen kan visa ett registreringsbevis.

Adresser till Migrationsverkets mottagningsenheter

En person som i egenskap av målsägande eller vittne ska närvara vid en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål i Sverige. En bevisperson får ett beslut från Migrationsverket om att hen har fått uppehållstillstånd i Sverige. I beslutet ska det stå att uppehållstillstånd är beviljat enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen.

Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan någon av sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt in i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare.

Kommuner och regioner kan få ersättning för ensamkommande barn och unga, se personer som ansöker om internationellt skydd och nyanlända personer.

Det är en person som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket.

En person som har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet omfattas av LMA och är registrerad i Migrationsverkets mottagningssystem. I beslutet ska det stå att uppehållstillstånd har beviljats enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §§ utlänningslagen.

Personen får ett uppehållstillståndskort (UT-kort). På UT-kortet framgår det att hen har beviljats uppehållstillstånd för tillfälligt skydd, personens individnummer (dossiernummer), samt att hen omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera (LMA) och har rätt att arbeta. Personen får inte ett ansökningskort eller ett LMA-kort.

Uppehållstillståndskort för person som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.Förstora bilden

En person som ansöker om förlängt uppehållstillstånd innan tidigare uppehållstillstånd har slutat gälla får, i väntan på ett nytt uppehållstillstånd, ett ”Bevis på mottagen ansökan om förlängt uppehållstillstånd med tillfälligt skydd – massflyktsdirektivet”. Beviset innehåller namn och dossiernummer på den sökande, samt information om att hen omfattas av LMA.

Folk­bok­fö­ring

En person som har haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §§ utlänningslagen, i minst ett år, ska bli folkbokförd (före 1 november 2024 krävdes uppehållstillstånd i minst två år). Personen upphör då att omfattas av LMA och skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem och ingår istället i personkretsen nyanlända.

För folkbokförda vars uppehållstillstånd upphör, får ett nytt UT-kort utfärdat när nytt uppehållstillstånd beviljas. Det ser likadant ut som för andra med uppehållstillstånd, det vill säga utan att individnummer (dossiernummer) anges eller hänvisning till att de omfattas av LMA. Se Uppehållstillståndskort

Migrationsverket kan inte kräva att de som folkbokför sig först efter att nytt uppehållstillstånd beviljats, begär nytt UT-kort för tiden fram tills att uppehållstillståndet upphör. Däremot kan ett nytt UT-kort utfärdas om en person som blivit folkbokförd ändå uppsöker Migrationsverket med begäran om ett nytt UT-kort.

Uppehållstillståndskort får inte förväxlas med det uppehållskort som anhöriga (kan även vara personer från Ukraina) till EU/EES-medborgare får när de uppfyller kraven om uppehållsrätt. Migrationsverket beviljar inte statlig ersättning för personer med enbart uppehållskort.

En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning.

Det gäller

  • personer som har överförts till Sverige inom ramen för flyktingkvoten
  • personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande efter att ha ansökt om internationellt skydd (asyl)
  • personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet, det vill säga enligt 21 kap. utlänningslagen, som har haft uppehållstillstånd i minst ett år, och därför har rätt att folkbokföra sig. Före 1 november 2024 gällde minst två års uppehållstillstånd.
  • personer som har fått uppehållstillstånd som tribunalvittne
  • personer som har fått uppehållstillstånd för att studera på gymnasienivå
  • personer som efter den 1 september 2016 har fått tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder
  • personer som efter den 1 juni 2026 av synnerliga skäl har fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i ett år på grund av verkställighetshinder i stället för ett beslut om inhibition av verkställighet
  • anhöriga som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till ovanstående personer. De anhöriga ska ha ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person de har anknytning till först togs emot i en kommun
  • personer som har ansökt om ett nytt eller förlängt uppehållstillstånd innan deras tidsbegränsade uppehållstillstånd har slutat gälla. Både det tidigare uppehållstillståndet och den nya ansökan ska avse någon av punkterna enligt ovan. Rätten till ersättning upphör om personen får avslag på den nya ansökan när beslutet fått laga kraft.

 

En person som hålls i förvar är frihetsberövad med stöd av utlänningslagen. Förvar kan beslutas i olika situationer under migrationsprocessen, exempelvis för att utreda en persons identitet eller rätt att vistas i Sverige, säkerställa handläggningen av ett migrationsärende eller möjliggöra verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. Förvar får användas endast om syftet med åtgärden inte kan uppnås med mindre ingripande åtgärder som uppsikt.

Om det finns tillfälliga hinder mot att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning, kan avvisningen eller utvisningen tillfälligt stoppas (inhibition av verkställighet).

Under den tiden har personen rätt till boende och stöd i form av dagersättning och särskilt bidrag från Migrationsverket, samt ett intyg som bevisar denna rätt (enligt lagen (2026:380) om bistånd till vissa utlänningar).

Migrationsverket ska informera regionen, socialnämnden och kommunens utbildningsaktörer, där personen bor om en sådan paus har beslutats eller upphört (enligt 7 kap. 6 a § utlänningsförordningen samt 12 kap. 16 e § första stycket och 17 a § första stycket utlänningslagen).

Tribunalvittne är en person som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal.

Kommuner och regioner kan få ersättning för vissa kostnader för tribunalvittnen, se nyanländ person.

Utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, så kallat papperslösa, har rätt till sjukvård i samma omfattning som utlänningar som ansöker om internationellt skydd. Det regleras i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård för vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regionerna ersätts i dessa fall genom ett riktat statsbidrag. Apotek kan söka ersättning för receptförskrivna läkemedel från regionerna.

Kommuner som inom sitt område har papperslösa barn och har kostnader för barnens utbildning, kan söka statsbidrag från Skolverket.

Läs mer på Skolverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Migrationsverket ersätter därför inga kostnader för dessa personer.

Lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård för vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd Länk till annan webbplats.