Kommentar med anledning av Riksrevisionens granskning av medborgarskapsärenden

Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets hantering av ärenden som gäller medborgarskap under perioden 2018­–2023. Granskningen gäller inte den rättsliga kvaliteten i enskilda ärenden, utan har fokuserat på om Migrationsverket ger sina medarbetare tillräckliga förutsättningar att handlägga ärenden. Sedan 2024 följer Migrationsverket upp den rättsliga kvaliteten och uppföljningarna visar på ett i huvudsak gott resultat. Det har Riksrevisionen uppmärksammat.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv. Enligt Riksrevisionen har brister i styrning och organisering haft negativa konsekvenser för Migrationsverkets möjlighet att säkerställa att man fattar korrekta beslut utan onödiga dröjsmål.

– Det är kritik som vi behöver ta på allvar. Vi känner igen stora delar av det som framförs. Migrationsverket har genomfört en rad förändringar sedan Riksrevisionen inledde sin granskning. Bland annat har vi stärkt styrningen och utvecklat handläggningsstödet för att säkerställa att alla ärenden får en likvärdig bedömning. Vi har också infört ett flertal åtgärder för att stärka kontrollerna och öka säkerheten i prövningen, säger Maria Mindhammar.

Redan under 2024 vidtog Migrationsverket ett flertal åtgärder för att stärka kontrollerna i ärenden som gäller medborgarskap. I förra veckan beslutade myndigheten om ytterligare åtgärder, i ljuset av det uppdrag myndigheten fick från regeringen tidigare i år om att förstärka säkerhetsperspektivet i verksamheten som rör medborgarskap. Det handlar bland annat om utökade identitetskontroller, krav på personlig inställelse och att den som ansöker om medborgarskap ska lämna fler uppgifter vid ansökan och komplettering. Migrationsverket behöver nu analysera Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer för att se vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas.

– Brister i beslutsunderlag är något som Riksrevisionen pekar på i sin rapport och i de avseendena har vi vidtagit skarpa åtgärder. Beslut om medborgarskap kan inte återkallas och det är mycket viktigt att de blir rätt, säger Maria Mindhammar.

I granskningen kritiserar Riksrevisionen också Migrationsverkets långa handläggningstider inom medborgarskap. Handläggningstiderna beror främst på att många personer som beviljades uppehållstillstånd under mitten av 2010-talet nu ansöker om svenskt medborgarskap.

– Migrationsverket arbetar ständigt för att korta ner handläggningstiderna. Samtidigt tar utökade kontroller generellt mer tid och därför skjuter vi nu på nytt till mer resurser till medborgarskapsprövningen, bland annat för att kunna ta emot personliga besök. I budgetunderlaget till regeringen har Migrationsverket också lyft behovet av resurser kopplat till att vi ska stärka kontrollerna och säkerheten i prövningen, särskilt inom just medborgarskap. Vi behöver också ta höjd för de planerade förändringarna kring medborgarskap i juni 2026, säger Maria Mindhammar.

År 2018 trädde en ny förvaltningslag i kraft som innebar en möjlighet för den som väntar på beslut från en myndighet att begära avgörande i sitt ärende. Det har medfört att Migrationsverket måste prioritera ärenden där man begärt avgörande och gjort att myndigheten har svårt att hantera de äldsta ärendena.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att hantera negativa konsekvenser av möjligheten till begäran om avgörande i medborgarskapsärenden.

– Begäran om avgörande har fått negativa konsekvenser för handläggningen av bland annat medborgarskapsärenden. Det är också därför Migrationsverket tidigare hemställt till regeringen om ett tidsbegränsat undantag från den här paragrafen i förvaltningslagen, säger Maria Mindhammar.

Läs även: Migrationsverket stärker säkerheten i prövningen av medborgarskap