Förslag på yrken som kan undantas nytt lönekrav för arbetstillstånd

I dagsläget är ett av villkoren för att beviljas arbetstillstånd i Sverige god försörjning vilket motsvarar en lön som uppgår till 80 procent av Sveriges medianlön. I utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m (SOU 2024:15) Länk till annan webbplats. föreslås ett lönekrav som motsvarar 100 procent av Sveriges medianlön. Villkoret om god försörjning tas därmed bort.

Tidigare i år fick Migrationsverket i uppdrag från regeringen att redovisa en lista med förslag på yrken som kan undantas från ett sådant lönekrav. Länk till annan webbplats.

För att ett yrke ska vara aktuellt för undantag ska lägsta månadslön enligt svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen understiga medianlönen samt att behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses inom Sverige, eller delar av Sverige.

152 yrken som föreslås

Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att bistå Migrationsverket i arbetet genom att identifiera inom vilka yrken det råder brist på arbetskraft. Listan utgår från standard för svensk yrkesklassificering som förkortas SSYK. Migrationsverkets uppdrag har därefter varit att uppdatera Arbetsförmedlingens underlag utifrån migrationsrättsliga aspekter.

– De migrationsrättsliga aspekterna handlar exempelvis om att identifiera yrken där arbetstagare löper stor risk att utsättas för arbetskraftsexploatering eller annat missbruk, men även att identifiera yrken som kräver svenskt medborgarskap, säger Hanna Geurtsen, biträdande uppdragsledare arbetstillstånd.

Listan har nu redovisats till regeringen och består av 152 yrken.

– Det har inte förekommit arbetskraftsinvandring till alla 152 yrken de senaste åren, men flera yrken på listan har varit återkommande inom arbetstillståndsprövningen som exempelvis ingenjörer, supporttekniker IT och systemtestar/testledare, säger Hanna Geurtsen.

Utmanande att bedöma risk för exploatering utifrån enbart ett yrke

Migrationsverket har i arbetet med listan identifierat svårigheter med att mäta omfattningen av arbetskraftsexploatering och missbruk. Men även med att knyta indikationer på exploatering eller missbruk till ett visst yrke.

– Inom vissa branscher vet vi att det är högre risk och mer vanligt förekommande, men få analyser kopplar risken för arbetskraftsexploatering till ett specifikt yrke, säger Hanna Geurtsen.

Migrationsverket har identifierat ett antal relevanta indikatorer och tillämpat dem på de yrken där det också förekommit arbetskraftsinvandring i större omfattning. Den analysen har resulterat i att två yrken identifierats som förknippade med en förhöjd risk för arbetskraftsexploatering – vilka är kockar och kallskänkor (SSYK 5120) samt städare (SSYK 9111). Det är även yrken där det har förekommit arbetskraftsinvandring under åren 2023 och 2024.

– Däremot har antalet ansökningar minskat mellan de två åren och långt ifrån alla har beviljats tillstånd, säger Hanna Geurtsen.

Runt 50 procent av de cirka 4 000 som sökt arbetstillstånd inom dessa yrken har beviljats tillstånd under de två åren.

Utredningen föreslår exkludering av vissa yrken

Utredningen (SOU 2024:15) som föreslår införande av ett lönekrav och möjliga undantag innehåller också förslag om att utesluta vissa yrken från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.

De yrken som föreslås i utredningen är personliga assistenter (SSYK 5343) och bärplockare, som ingår i yrkesgruppen ”bärplockare, plantörer m.fl.” (SSYK 9210). Även dessa yrken finns med i den lista som Migrationsverket nu redovisat eftersom behovet av arbetskraft inte bedöms kunna tillgodoses inom Sverige.

Migrationsverket kan konstatera att antalet ansökningar inom dessa båda yrken har minskat mellan åren 2023 och 2024 men har inte gjort några nya analyser av missbruk och arbetskraftsexploatering.

Inväntar eventuellt lagförslag

För att förslaget om att införa ett lönekrav och yrken som kan undantas det krävs först en eller flera lag- och förordningsändringar.

– Vi vill betona att listan som redovisats till regeringen är ett underlag för regeringen att ta ställning till. Nästa steg är nu att invänta ett lagförslag om att införa ett lönekrav, säger Hanna Geurtsen.