Beslut om nya regler för arbetskraftsinvandring
Riksdagen har beslutat om nya regler för arbetskraftsinvandring. De nya bestämmelserna innebär bland annat ett nytt lönekrav för arbetstillstånd, krav på heltäckande sjukförsäkring och utökade möjligheter att avslå ansökningar om arbetstillstånd när det finns brister kopplade till arbetsgivaren. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026.
Riksdagens beslut innebär att flera delar av regelverket för arbetskraftsinvandring ändras samtidigt. Förändringarna rör både vanliga arbetstillstånd och vissa andra tillstånd, till exempel EU-blåkort och tillstånd för säsongsarbete.
Migrationsverket har redan på börjat ett arbete med att förbereda verksamheten inför de nya reglerna.
– Bland annat genom att förbereda information till både arbetsgivare och personer som ska ansöka om arbets- och uppehållstillstånd, ansökningsblanketter, e-tjänster och annat stöd, säger Hanna Geurtsen, bitr. uppdragsledare på Migrationsverket.
Lönekrav införs
En av de största förändringarna är att det införs ett lönekrav för arbetstillstånd. Lönekravet innebär att lönen ska uppgå till minst 90 procent av medianlönen i Sverige vid tidpunkten för ansökan. Samtidigt gäller fortsatt att lönen och övriga anställningsvillkor inte får vara sämre än vad som följer av kollektivavtal eller praxis i yrket eller branschen.
Det införs också krav på heltäckande sjukförsäkring för personer som ska vistas i Sverige i högst ett år. Den som ansöker om arbetstillstånd för en kortare vistelse behöver därför visa att det finns en ansökan om en sådan försäkring.
Skärpta krav på regelefterlevnad
Riksdagens beslut innebär att kraven på arbetsgivare skärps på så sätt att ansökan om arbetstillstånd ska kunna avslås om det finns omständigheter som rör arbetsgivaren. Det kan till exempel handla om vissa brott eller sanktioner.
Dessutom införs två nya brott i utlänningslagen: exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd. Den särskilda avgiften höjs också för den som har en person anställd som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige.
Vissa förändringar regleras närmare senare
Beslutet innebär också att regeringen får möjlighet att besluta om undantag från det nya lönekravet för vissa yrkesgrupper. Regeringen får också möjlighet att besluta att vissa yrkesgrupper inte ska kunna beviljas arbetstillstånd.
– Det betyder att vissa delar av det nya regelverket kommer att regleras närmare genom föreskrifter. Hur detta ska tillämpas kommer därför bero på om och hur sådana föreskrifter beslutas framöver, säger Hanna Geurtsen.
Längre tillståndstider och ansökan inifrån Sverige
De nya reglerna innebär också förändringar för vissa grupper som kan få längre tillståndstider eller utökade möjligheter att ansöka inifrån Sverige.
Tillståndstiden för EU-blåkort förlängs till upp till fyra år och tillståndstiden för säsongsarbete förlängs från sex till nio månader under en tolvmånadersperiod.
Personer som har uppehållstillstånd, för att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet efter slutförd forskning eller slutförda studier, får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd för forskning eller studier på forskarnivå utan att lämna Sverige.
Övergångsregler för det nya lönekravet
De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026. För det nya lönekravet finns en särskild övergångsbestämmelse. Under en övergångsperiod på sex månader från ikraftträdandet ska det nya lönekravet inte gälla vid förlängningsansökningar för arbetstillstånd som har beviljats enligt äldre regler.
Det innebär att den som redan har ett arbetstillstånd enligt dagens regler, och som ansöker om förlängning mellan den 1 juni och den 1 december 2026 inte omfattas av det nya lönekravet.
Däremot gäller det nya lönekravet för ansökningar som görs för första gången och där beslut inte fattas innan den 1 juni 2026. Lönekravet gäller också för förlängningsansökningar som avser tillstånd som från början har beviljats enligt de nya reglerna och för de ansökningar om förlängt arbetstillstånd som inkommer efter den 1 december 2026.