Nu begränsas rättigheterna för utvisade säkerhetshot
Från den 1 juni införs nya regler som gör det möjligt att tillfälligt stoppa en utvisning istället för att personen ska beviljas uppehållstillstånd. Förändringen gör att till exempel personer som begått brott eller bedöms utgöra säkerhetshot och som utvisats, men som är kvar i landet, inte ska kunna få samma rättigheter och förmåner som skyddsbehövande. En förändring som Migrationsverket ansett nödvändig under lång tid.
Det förekommer att personer som misstänks för exempelvis terrorism eller folkrättsbrott, eller som bedömts utgöra ett hot mot allmän ordning eller säkerhet i Sverige, och som fått ett utvisningsbeslut, inte kan återvända till sitt hemland om de samtidigt riskerar skyddsgrundande behandling där. Detta eftersom det skulle vara i strid med internationella konventioner att verkställa en utvisning till ett land där han eller hon riskerar dödsstraff, tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling.
– Tidigare har Migrationsverket varit tvungna att ge dessa individer tillfälliga uppehållstillstånd till dess en utvisning kan genomföras. Nu delas inte det ut längre, istället stoppas utvisningen tillfälligt, det säger Oskar Ekblad, uppdragsledare på Migrationsverket.
Med uppehållstillståndet följde en rad förmåner som till exempel arbetstillstånd, folkbokföring och tillgång till det svenska välfärdssystemet. Ett uppehållstillstånd gav även individen stora möjligheter att fritt resa inom EU och återvända hit efter resor till andra länder. Migrationsverket försökte förhindra detta redan 2017 genom att tillfälligt stoppa en utvisning istället för att bevilja uppehållstillstånd men där bedömde Migrationsöverdomstolen att det saknades rättsligt stöd för agerandet. År 2023 gjordes Migrationsverket en hemställan till regeringen som lett fram till de lagändringar som nu införs.
Nya regler
De nya reglerna innebär bland annat att dessa personer inte ges samma möjligheter att etablera sig i landet, och att svensk välfärd inte ska riskera att genom individerna finansiera säkerhetshotande verksamhet. Reglerna ska även bidra till att snabbare kunna utvisa dessa personer.
– I väntan på utvisning erbjuds personen plats på något av Migrationsverkets boenden. Personen kan också få anmälningsskyldighet och förbjudas att lämna ett vistelseområde. Berörda personer kan alltså inte röra sig i samhället på samma sätt som tidigare under tiden som de väntar på utvisning, säger Oskar Ekblad.
Migrationsverket samarbetar med Polismyndigheten och Säkerhetspolisen när det gäller boendeplacering, anmälningsskyldighet och områdesbegränsning.
– Det görs en bedömning i varje enskilt fall kring vilken boendeplats som ska erbjudas. I bedömningen vägs bland annat säkerhetsaspekter in samt trygghet för den enskilda, andra boende och medarbetare in. Det ska vara tryggt och säkert på våra boenden och det gäller för alla grupper, säger Oskar Ekblad.