Hur bevakar Migrationsverket omvärlden?

Migrationsverkets verksamhet styrs i stor utsträckning av vad som händer utanför Sveriges gränser. Myndigheten behöver information både för att bedöma hur migrationen utvecklas och för att kunna fatta rättssäkra beslut.

Hur många kommer att söka arbetstillstånd i Sverige nästa år – eller skydd? Hur farligt är det i Afghanistan efter att talibanerna tog över landet? Och vad kommer att hända i Ukraina? Den här sortens frågor måste Migrationsverket kunna ge väl avvägda svar på.

Därför finns det en enhet som sysslar med att analysera olika aspekter av migrationen, med hjälp av två grupper – landanalytiker och omvärldsanalytiker.

Landanalytiker – viktiga för asylprövningen

Landanalytikerna studerar en mängd information – från olika organisationer och myndigheter, lagstiftning med mera – för att beskriva situationen i ett visst land. Behovet av information inom Migrationsverket avgör vilka länder eller regioner som blir föremål för en landrapport som sedan publiceras i den externa databasen Lifos Länk till annan webbplats..

Bilden visar vad en landanalytiker gör, vilka källor de använder och hur deras arbete används på myndigheten.

Landrapporterna används av dem som handlägger och fattar beslut i
enskilda ärenden. De utgör också en viktig del av bedömningsunderlaget när Migrationsverkets jurister tar fram så kallade rättsliga ställningstaganden, en del av den landrelaterade rättsliga styrningen som behövs för att ärenden ska handläggas effektivt, enhetligt och rättssäkert.

Dock ska man veta att Migrationsverket fattar individuella beslut i asylärenden och det är omständigheterna i det specifika fallet som är avgörande för om en person ska få skydd i Sverige eller inte.

Till exempel kan en landrapport handla om Somalia; hur ser situationen ut gällande säkerhet, mänskliga rättigheter och humanitära förhållanden ut i landet? Vilka bedömningar gör andra organisationer och länder av situationen? Är vissa personer, som kvinnor, hbtqi-personer, etniska eller religiösa grupper särskilt utsatta? Vilka regioner är mer eller mindre säkra? Det är några av de frågor som kan besvaras i en landrapport för att sedan kunna användas när en person från Somalia söker skydd i Sverige.

Omvärldsanalytikerna gör strategiska och operativa underlag

Omvärldsanalytikerna har ett annat perspektiv. Deras uppgift är att skapa underlag för att bedöma hur migrationen till Sverige kommer att utvecklas framåt, både på kort och på längre sikt. De analyserar utvecklingen i omvärlden och ger underlag till verksamheten i form av lägesbilder, rapporter och bedömningar. De används i Migrationsverkets prognoser, men också i det strategiska och operativa arbetet för att få verksamheten att fungera effektivt.

Bilden visar vad en omvärldsanalytiker gör, vilka källor de använder och hur deras arbete används på myndigheten.

Omvärldsanalytikerna undersöker vilka drivkrafter det finns för personer att lämna olika ursprungsländer – det görs ofta i samarbete med landanalytikerna. De analyserar också framkomligheten på migrationsrutterna, Sveriges attraktionskraft som mottagarland och situationen i andra stora mottagarländer i Europa. Politiska beslut på migrationsområdet – både i Sverige och i andra länder – kan få stor påverkan på antalet som söker sig till Sverige. Sveriges andel av det totala antalet asylsökande i Europa har minskat över tid och omvärldsfunktionen följer särskilt den politiska dimensionen både nationellt och på EU-nivå.

Tillsammans med andra experter inom myndigheten analyseras läget även inom andra ärendekategorier för att bedöma hur de kommer att utvecklas framåt. Till exempel arbetstillstånd där utvecklingen analyseras utifrån bland annat lagstiftning, konjunkturläge och omvärldsfaktorer.

Frontex, karta över Europa som visar irregulär migration.

Kartan är ett exempel på hur ett underlag från Frontex kan se ut, här för att visa hur den irreguljära migrationen till EU förändrats från 2022 till 2023. Begreppet ”irreguljär migration” används för att beskriva personer från länder utanför EU rör sig över EU:s gränser utan att uppfylla de rättsliga kraven för inresa, vistelse eller bosättning. Det är de huvudsakliga rutterna som visas på bilden – de vägar som irreguljära migranter tar för att komma in i EU från områden utanför. Till exempel visar den att migrationen via Östra Medelhavsrutten ökat med 55 procent under 2023 jämfört med 2022 och att 60 073 personer tog sig över gränsen in i EU.

Rutterna som anges från vänster till höger:

Western Africa – Västra Afrika

Västra Medelhavet – Western Mediterranean

Ut ur EU till Storbritannien – Exits towards the UK

Central Medelhavet – Central Mediterranean

Västra Balkan – Western Balkan

Östra landgränsen – Eastern Land Border

Östra Medelhavet – Eastern Mediterranean

På Frontex hemsida kan du läsa mer Länk till annan webbplats.

Exemplet Afghanistan

Den 15 augusti 2024 markerade treårsdagen för talibanrörelsens maktövertagande i Afghanistan. Under talibanstyret har människorättssituationen kontinuerligt försämrats och den humanitära krisen i landet fortgår. Gradvis har allt fler restriktioner införts som begränsar fri- och rättigheter, främst för kvinnor och flickor.

När det gäller migration finns en stor drivkraft för afghaner att lämna landet, inte minst för kvinnor och flickor. Dock har det blivit svårare att fly till grannländerna Iran och Pakistan, som under lång tid har tagit emot miljoner afghaner. I båda länderna pågår deportationer av afghaner och andra åtgärder för att öka återvändandet till Afghanistan.

Sverige har traditionellt varit ett relativt stort mottagarland för asylsökande från Afghanistan. En topp nåddes under 2015 då över 41 000, varav runt hälften ensamkommande barn, räknades i samband med flyktingkrisen. Under 2016 uppgick de till knappt 3 000, varpå antalet har legat på 2 000 eller färre årligen.

Antalet asylansökningar i Sverige från medborgare i Afghanistan är numera begränsat, vilket har att göra med Sveriges minskade attraktivitet på grund av främst skärpt lagstiftning. Det är dock vanligt att afghaner söker skydd i EU+.*

*EU:s medlemsstater samt Island, Lichtenstein, Norge och Schweiz.

Exemplet Gaza

Efter Hamas terrorattacker den 7 oktober 2023 inledde Israel ett krig i Gaza som pågått sedan dess. Bara någon dag senare införde Migrationsverket verkställighetsstopp för Gazaremsan, vilket innebär att alla utvisningar till området tillfälligt stoppades. Så kan ske när det plötsligt blir mycket våldsamt i ett område och det är svårt att bedöma hur konflikten kommer att utvecklas. I det här fallet kan landanalytiker ge underlag till myndighetens rättsliga avdelning för att avgöra frågor kring utvisning och skyddsskäl. Omvärldsanalytikernas uppgift är istället att bedöma hur situationen på kort och längre sikt kommer att påverka flyktingsituationen i området och, i förlängningen, hur migrationen till Sverige utvecklas.

Den 14 juni 2024 hävde Migrationsverket det generella verkställighetsstoppet då det gick att göra en bedömning av säkerhetssituationen enligt utlänningslagens kapitel 4 – asylärenden kunde alltså börja bedömas individuellt.

Exemplet Ukraina

Trots månaders upptrappning var det få som trodde på en fullskalig invasion av Ukraina. När Ryssland väl attackerade den 24 februari 2022 gick allt mycket hastigt. Efter en vecka hade EU aktiverat massflyktsdirektivet och inom två veckor hade Migrationsverkets analytiker tagit fram ett första scenario över antalet skyddsbehövande från Ukraina till Sverige*.

Informationen var omfattande, men det var också osäkerhetsmomenten. Sociala medier, nyhetsmedier, information från olika EU-nätverk, nordiska kontakter, kontakter med svenska myndigheter, rapporter från UNHCR och EU:s krisberedskapsplattform och inte minst direkta kontakter med kollegor på migrationsmyndigheter i hela Europa. Även om antalet flyktingar minskat kraftigt sedan dess har Ukraina fortsatt att vara det största ursprungslandet för skyddssökande i Sverige och i den senaste prognosen bedöms att omkring 10 000 ukrainare kommer att söka skydd här under 2024.

*Enligt det första scenariot uppskattades att cirka 40 000 ukrainare skulle söka skydd i Sverige under perioden fram till den ordinarie prognosen den 27 april. När prognosen väl kom den 27 april hade 34 000 ukrainare sökt skydd i Sverige.