Yttrande från etiska rådet om etiska dilemman som uppstår i situationer som berör säkerhetsrelaterade frågor

Etiska rådets möte: 2025-03-14
Dnr: 1.3.1-2025-296

Gene­ral­di­rek­tö­rens fråga

Bakgrund

Säkerhetsfrågor genomsyrar arbetet på Migrationsverket. Frågorna omfattar allt från skydd av information, fysiskt skydd av personal, boende och lokaler till krisberedskap och civilt försvar. Alla som arbetar på Migrationsverket måste tänka på säkerheten i sitt dagliga arbete.

Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge. Enligt regeringen (Ju2025/00019, 2025-01-19) står vi idag inför tre huvudsakliga parallella hot mot vår inre säkerhet: Terrorism och våldsbejakande extremism, olika statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och en systemhotande organiserad brottslighet. Konsekvenserna för Sverige från dessa hot påverkas i hög grad av händelseutvecklingen i omvärlden. Vidare ökar risken för att säkerhetshotande individer tar sig till Sverige.

I augusti 2023 ändrades terrorhotnivån i Sverige från förhöjt hot (3) till högt (4) hot på en femgradig skala. Höjningen är en signal till alla berörda samhällsaktörer om vikten av att fortsätta arbetet för att minska risken för att ett terrorattentat ska inträffa. I januari 2024 beslutade Säkerhetspolisen att terrorhotnivån i Sverige fortsatt ska ligga på en fyra.

Mot denna bakgrund behöver myndigheten arbeta med frågor om att stärka kunskapen hos medarbetarna om påverkanskampanjer, externa kontakt-försök, IT-säkerhet, medarbetarnas hantering av sociala medier etc. Medarbetarna i den operativa verksamheten ska förhålla sig till externa faktorer i handläggningen, här inkluderas även säkerhetsrelaterade frågor.

Problemställningar

Utifrån Migrationsverkets kärnuppdrag och förvaltningsrättsliga principer ska Migrationsverkets personal ge god service och vara effektiv i handläggningen av beslut. Samtidigt ska myndigheten enligt den statliga värdegrunden skapa förutsättningar för en god förvaltning som är demokratisk, rättssäker och fri från korruption. Därtill ska säkerhetsfrågor behandlas vid handläggning av ärenden enligt gällande lagstiftning. Myndigheten måste hantera dessa hänsyn – som har olika syften och utgångspunkter – särskilt i relation till hur de påverkar den sökande.

I ljuset av det rådande säkerhetsläget önskar Migrationsverket etiska rådets vägledning kring hur vi fortsatt kan stärka våra medarbetare i tjänstemannarollen och de etiska dilemman som kan uppstå då medarbetarna behöver agera för att ge sökande god service samtidigt som säkerhets­relaterade frågor ökar i betydelse då kontroll tar tid.

I Migrationsverkets obligatoriska introduktionsprogram ingår bl.a. utbildningar i den statliga värdegrunden och att vara statsanställd. Migrationsverket önskar etiska rådets vägledning kring hur vi därutöver ser vi till att medarbetarna är vaksamma och medvetna om frågor gällande hantering av påverkansförsök. Vilka ytterligare steg kan myndigheten ta i detta arbete?

Migrationsverket önskar också vägledning kring vilka etiska överväganden myndigheten bör göra i avvägningen av vad som kan vara påverkansförsök från en medarbetares anhöriga och vad som ingår i en medarbetares arbetsuppgifter, exempelvis i handläggningen av ett ärende.

Etiska rådets svar

De etiska dilemman som aktualiseras i frågeställningarna från Migrationsverket avser situationer där medarbetare kan komma att ställas inför situationer som berör säkerhetsrelaterade frågor eller implikationer på olika vis. Frågan som ställs till rådet är brett formulerad, mångfacetterad och rör sig över flera områden. Det åter­speglas också i Etiska rådets reflektioner och detta yttrande.

Säkerhet är ett brett begrepp. Det kan medverka till att det ibland kan tyckas oklart vad säkerhet kräver i olika situationer och roller. Säkerhet inverkar också på olika nivåer, från tryggheten på arbetsplatsen till stabiliteten i det allmänna samhällsbygget. Säkerhetsfrågor aktualiseras vid krav, behov, incitament av olika slag från diverse aktörer, både nära och fjärran, som kan komma i strid med tjänstemannarollen. Det kan röra sig om hur man ser till att god service upprätthålls med krav på saklighet, enhetlighet i besluten med mer, i situationer då uppdrag förändras i en föränderlig tid. Det kan även handla om personal- och organisationsfrågor som exempelvis vilken organisationskultur, vilka utbildningssteg och vilken typ av erfarenhet hos medarbetare kan behöva stärkas för att medarbetarna ska kunna vara vaksamma på olika påverkansförsök. Det kan också handla om hur man bäst gör avvägningar och drar skiljelinjer mellan vad som bör anses falla inom arbetsuppgifter som ingår i handläggningen av ärenden och vad som faller därhän och som man därmed bör avstå ifrån.

När det gäller arbetsuppgifter och rollen som tjänsteman bestäms det rättsliga ansvaret hos en företrädare vid en svensk myndighet av hennes uppdrag, myndighetsföreskrifter, lagstiftning och ytterst av regeringsformen. Man måste dock även beakta bildningsprocessen som krävs för att socialiseras in i rollen som statstjänsteman. Det är mycket betydelsefullt i en förvaltningsmodell som den svenska att medarbetare får insikt i vad tjänstemannarollen kräver och vilka ideal denna eftersträvar. Det etiska står att finna i förmågan att förhålla sig till ett regelverk som till syvende och sist tjänar människorna i samhället då den offentliga verksamhetens grundläggande mål är den enskildes välfärd. Det finns styrka och kraft i tjänstemannarollen som skänker integritet. Man bör värna om denna integritet. Utöver det rättspatos som man kan känna som medmänniska bör man även tänka på det som kommer ur att tillgodose att rättssäkerheten och objektivitetsprincipen för att beslut ska vara enhetliga och sakliga.

För att kunna integreras i tjänstemannarollen spelar flera faktorer roll, som utbildning, erfarenhet och möjlighet till att reflektera över våra begränsningar i medvetenhet och omdöme. Att gemensamt diskutera yrkesetiska aspekter är ett bra tillvägagångssätt för att kunna lära och reflektera över erfarenhet. Därtill finns det andra faktorer som spelar roll som att exempelvis motarbeta olika former av tystnadskultur. Det kan vara viktigt med kulturell kompetens för att bedöma tillförlitlighet. Då nya uppdrag ger upphov till nya beteenden är det betydelsefullt att inte heller riskera att tappa fokus på det grundläggande uppgiften i att tjäna det allmänna på grund av att man därtill eftersträvar effektivitet i ofta skyndsamma lägen. Det är viktigt att rädsla och brådska inte medverkar till att man tappar fokus.

Rådet betonar även att ytterligare relevanta insikter kommer ur kunskapen om att korruption är ett mångfacetterat begrepp som inte enbart kan reduceras till mutor och bedrägeri. Det handlar om ett systemiskt och anpassningsbart fenomen som kräver omfattande och metoder och organisationskultur för att effektivt kunna förebyggas och bekämpas. Korruption kan ta sig många uttryck och förekommer i olika sammanhang. Utnyttjande av en offentlig ställning behöver inte bara handla om att gynna sig själv. Den otillbörliga vinningen kan handla även om information. Men korruption har alltid negativa effekter: den försvagar tillit, demoraliserar människor, hindrar utformning och genomförande av arbete, försämrar service och orsakar konflikter, och undergräver det förtroendet som krävs för att berättigade förväntningar på andras beteenden inte ska skadas. Det är av vikt att medarbetare har insikt inte bara i själva regelverket, samt hur det kan praktiskt användas för att gardera sig emot situationer där påfrestande förfrågningar från olika parter skulle kunna formuleras, men medarbetare behöver också förstå värden som värnas av regelverket och organisationskulturen.

Rådet vill i detta sammanhang påminna om de negativa effekter rädsla, oro och misstänksamhet har när det gäller mänskliga relationer och som i förlängningen kan påverka hur uppgifter utförs. Att man som medarbetare ska vara vaksam på påverkansförsök görs rimligen bäst genom att söka öka sin vaksamhet, utan att därmed hemfalla till direkt misstänksamhet som istället riskerar att underminera tillit.