Samtal om förändring med tidigare EU-kommissionär Ylva Johansson

Utveckling av EU:s migrationspolitik under perioden 2014-2020

EU:s närvaro sattes på prov under flyktingkrisen

Flyktingkrisen 2015 är en historisk händelse som påverkat arbetet på EU-nivå i kommissionen och förhållningssätt till EU:s inrikesfonder.

En kris följer en annan – pandemins första prövningar

Ylva tillträdde som EU-kommissionär den 1 december 2019. Strax dessförinnan hade de första fallen av Covid-19 upptäckts och snart därefter, den 31 januari 2020, lämnade Storbritannien formellt EU. På frågan om hur stämningen var första dagen på jobbet under denna mycket händelserika period så svarade Ylva Johansson ”bra”.

Enligt Ylva Johansson var den främsta lärdomen från Brexit att det påverkade brittiska medborgare mycket men inte EU. Snarast gjorde det EU-starkare.

Fondens målgrupp blev extra försvagade under covid-19 pandemin. AMIF finansierade ett projekt för översättning av information om covid-19 till olika språk. EU-kommissionen fattade flera beslut som skulle underlätta för projekt eftersom det både blev svårt att nå målgruppen liksom att resa. Genom beslut från EU-kommissionen kunde AMIF tillåta projekten förenklingar. Projekt kunde också sänka sina mål och rapporteringskrav lättades upp.

Ylva berättar hur hon för första gången i kontakt med Covid-19 pandemin som en politisk fråga i sin nya roll.

I början av 2020 tillsattes ett ”Covid Respons Team” vid EU-kommissionen. ”Vi hade Spanarna på Hillstreet”möten varje dag då vi löste praktiska och akuta frågor som behövde lösas blixtsnabbt” berättar Ylva Johansson. Frågor som hanterades kunde vara skyddsutrustning som stoppats vid gräns eller större politiska frågor. Det var en tuff arbetsbelastning med sju dagars arbetsveckor där alla behövde testa sig för Covid 19 flera gånger i veckan.

EU visar handlingskraft vid Ukrainakrigets utbrott

I Sverige upphävdes de sista Covid-19 restriktionerna den 9 februari 2022. Den 24 februari 2022 anföll Ryssland Ukraina och bara åtta dagar senare aktiverade EU massflyktsdirektivet.

Ylva Johansson berättar att hon omedelbart flög till Bryssel och deltog på ett extrainsatt möte under följande helg. Många av Ukrainas grannländer ville inte aktivera massflyktsdirektivet då. Täta dialoger med enskilda länder tog vid. Följande onsdag antogs massflyktsdirektivet men på torsdagen opponerade sig Ungerns president. Efter några små justeringar på fredagen blev alla eniga. Massflyktsdirektivet trädde i kraft den 4 mars 2022.

Ylva Johansson förklarade att det var viktigt för EU-kommissionen att vara synliga i detta, till skillnad från flyktingkrisen 2015. ”Jag flög reguljärt mellan gränsområden och pratade med länderna på plats för att visa att EU är här och EU bryr sig.” berättar Ylva Johansson.

Migrationspakten – vägen mot ett enat EU

En av de sista uppgifterna Ylva hade som EU-kommissionär var Migrationspakten. Arbetet att ena EU:s länder om en Migrationspakt innebar många förhandlingar och att bygga förtroenden. Ylva Johansson berättar att kommissionen beslutade att gå tillbaka till att fatta beslut med majoritet istället för konsensus vilket underlättade beslutsfattandet. ”Att visa att EU-kommissionen var närvarande och att det inte finns några vinnare eller förlorare var centralt. Om pakten misslyckas så är alla förlorare.”

”Utan civilsamhället är vi nakna”

Under samtalet visades en kortfilm från ett av SOS- Barnbyars projekt inom AMIF. I samband med filmen fick också Ylva Johansson svara på frågan hur hon ser på civilsamhällets roll i genomförandet av AMIF-fonderna. Civilsamhället spelar en avgörande roll, svarade Ylva Johansson. ”Utan civilsamhället är vi nakna”.