AMIF utvecklar arbetet kring laglig migration och kompetensförsörjning från tredjeland

Projektens insikter formar framtida utlysningar

Sex projekt ur fondens portfölj, som redan arbetar med frågorna, bjöds in till ett seminarium för att identifiera framgångsfaktorer, utmaningar och framtida behov inför framtida utlysningsarbete. Under mötet diskuterades olika frågeställningar utifrån projektens expertis.

De inbjudna projekten leds av Handelshögskolan (En samverkansarena för migration och integration), Nordregio (Integration of highly educated migrants), Region Dalarna (Med3Comp), Arbetsförmedlingen (Steg in sydvästra Skåne), Belong (Jobbsteget Tillsammans) och Beredskapslyftet (Connecting Jobs AMIF).

En återkommande framgångsfaktor var vikten av ett brett perspektiv som inkluderar hela familjen. För en lyckad integration på arbetsmarknaden krävs att även medflyttande familjemedlemmar kommer i arbete och känner sig delaktiga i samhället. Nätverk med arbetsgivare har en stor betydelse för tredjelandsmedborgares möjligheter på arbetsmarknaden.

Som hinder för integration lyftes språkbarriärer och arbetsgivares höga krav, men också strukturella faktorer såsom beröringsskräck, polarisering och diskriminering i värdsamhället.

Vad säger forskningen kring hinder, möjligheter och behov för arbetsmarknadsetablering?

En individs etablering på arbetsmarknaden påverkas av olika faktorer, såsom sociala nätverk, medborgarskap och rättigheter, hälsa, och utbildning. Handelshögskolan framhöll behovet av ett systemperspektiv för att förstå integrationens komplexitet.

Idag läggs mycket ansvar på individen, medan mindre fokus riktas mot värdsamhället. Forskningen visar att snabba förändringar och åtstramningar i lagstiftningen skapar osäkerhet och instabilitet för migranter, vilket påverkar deras möjlighet att integreras negativt. Nordregio lyfter att Sverige utmärker sig genom att det tar lång tid för tredjelandsmedborgare att hitta ett jobb och att jobben oftast inte motsvarar individens kvalifikationer. Omständigheterna leder till att högutbildade migranter från tredjeland är den största gruppen som emigrerar från Sverige.

Region Dalarna lyfter erfarenheter av att arbeta med tredjelandsläkare som vill flytta till Sverige

Region Dalarnas projekt Med3Comp är unikt inom AMIF då det arbetar direkt med tredjelandsmedborgare bosatta utomlands. Erfarenheterna visar att många med läkarkompetens möter strukturella hinder när de försöker få sina kvalifikationer erkända i Sverige.

Regionens erfarenheter visar att högskoleutbildning minskar risken för diskriminering i värdsamhället. Högutbildade tredjelandsmedborgare har ofta goda förutsättningar att lära sig språket och ta till sig samhällsinformation jämfört med personer med kortare utbildning. Det gemensamma målet underlättar processen; att individerna projektet möter vill flytta till Sverige och att det finns ett behov av kvalificerad arbetskraft här.

Samtidigt krävs kulturell kompetens i värdsamhället för att integrera utländsk arbetskraft på ett bra sätt. Att våga fånga upp kulturella skillnader genom öppen dialog lyfts som framgångsfaktor.

Möjligheter och hinder för att matcha tredjelandsmedborgare med relevanta arbetsgivare

I likhet med forskningen bekräftar Arbetsförmedlingen att den största utmaningen för tredjelandsmedborgare är att få ett jobb, oavsett utbildningsbakgrund. Arbetsgivare ställer ofta höga krav, framförallt på kunskaper i svenska. Detta blir tydligt i den pågående lågkonjunkturen, som medför högre arbetslöshet bland befolkningen i stort.

Belong betonar att lägre krav på svenska skulle underlätta etablering på arbetsmarknaden. Om etableringen tar för lång tid finns en risk att individens kompetens blir utdaterad och att glapp uppstår i arbetslivet.

Beredskapslyftet lyfter att direkta möten mellan målgruppen och arbetsgivare hjälper till att minska fördomar och sänka trösklar. Lyckade matchningar mellan arbetsgivare och arbetstagare från tredjeland gör också arbetsgivare mer benägna att anställa tredjelandsmedborgare.