EU-finansierade projekt har gjort skillnad
Fem stora projekt beviljades finansiering i den första konkurrensutsatta utlysningen inom Sveriges program för AMIF. Inför Europadagen 2026 uppmärksammar vi resultaten av satsningen och vilket mervärde EU-finansieringen har bidragit med i Sverige.
En strategisk satsning
I mars 2022 öppnade den första konkurrensutsatta utlysningen inom Sveriges program för AMIF. I utlysningen fanns 400 miljoner kronor till projekt i storleksordningen 50 miljoner kronor som skulle pågå under minst tre år. Projekten kunde finansieras med upp till 90 procent.
Utlysningen var en strategisk satsning som kom ur en vilja att göra EU-medel tillgängliga för fler aktörer.
– Vi såg att många små kommuner med begränsade resurser hade svårt att konkurrera om EU-medel, samtidigt som de hade stora behov på integrationsområdet. Genom samverkan mellan kommuner och regioner i större projekt hoppades vi på att EU-medlen skulle nå ut bredare och att fonden skulle få större genomslagskraft i hela Sverige, säger Anna Sjöberg, avdelningschef på funktionen för fonderna.

Minskat avstånd mellan individ och samhälle
En gemensam nämnare för framgång i de fem stora projekten är individanpassat stöd i utrymmet mellan individens egna förutsättningar i ett nytt land och samhällets institutioner som vård, skola och arbetsplatser. Individer i AMIF:s målgrupp har olika förutsättningar. Bland vuxna i målgruppen finns ett brett spektrum, från den med möjlighet att lägga nästan dygnets alla timmar på kombinationer av insatser till den som vid projektstart inte kunde läsa, cykla eller simma. Att lära sig simma och cykla har varit inslag i flera projekt. ”Att kunna simma är ett konkret verktyg som ger ökad trygghet i föräldrarollen” skriver Tidiga insatser i samverkan i Region Uppsala, ett av projekten som erbjudit målgruppen möjlighet att lära sig. Genom individanpassat stöd har delar av målgruppen med mer komplexa behov också kunnat få mer stöd.
I Rädda Barnens projekt var målgruppen barn och unga. I ansökan var inte insatser för målgruppen exakt beskrivna utan de byggdes upp utifrån målgruppens önskningar. Aktiviteter efter skolan kombinerades exempelvis med obligatoriskt deltagande i läxhjälp.
Första jobbet i Sverige
De flesta av projektens deltagare har varit vuxna. Yrkesväg, Tidiga insatser i samverkan i Region Uppsala, Samverkan Gävleborg 2022 och Helhetslyftet har anpassat stödet och på olika sätt varvat språk, samhällsorientering, yrkesförberedelser och praktik. Utbildningsinsatser har varit inriktade på att öka förutsättningar för självständighet och från projekten har många deltagare gått vidare till ett arbete.
Helhetslyftet har särskilt arbetat mot bristyrken. Insatserna har samplanerats mellan språk- och yrkeslärare, och projektet har tagit fram en modell för arbetsplatsförlagt lärande.
Hur gick det med samarbetet?
I utlysningen eftersöktes stora satsningar med förhoppningen att aktörer skulle samarbeta om projekt, och så blev också resultatet.
I projekten har aktörer delat kunskap och erfarenheter genom att träffas. Kompetensutveckling för medarbetare på olika nivåer, reflektionsseminarier med studiebesök och mötesplatser för personal är exempel som har skapat sammanhang och minskat avstånd mellan organisationer och medarbetare.
Helhetslyftet lyfter fram vikten av att skapa en vi-känsla. Att en vi-känsla skapats i projekten visualiseras bland annat genom resultaten i Barn i Fokus. Insatser lever vidare genom att lokala aktörer fortsätter arbetet via lokalföreningar till Rädda Barnen.
Projektet Tidiga insatser i samverkan i Region Uppsala hade som en av målsättningarna att utveckla en hållbar modell för samverkan. Under projekttiden rapporterade projektet hur de brottades med vad de egentligen menade med en sådan modell. Samarbete är också ett lärande. Projektet landade i att Länsstyrelsen Uppsala kommer att samla integrationsfrågor i ett gemensamt forum tillsammans med Region Uppsala och länets kommuner.
EU-stöd gör skillnad i hela Sverige
Projekten har stärkt kunskapen och förmågan att arbeta med nyss anlända tredjelandsmedborgare i Sverige. EU-finansieringen har möjliggjort samarbeten och lärande mellan aktörer som annars inte hade kunnat ske i samma omfattning. Hittills har över 7500 målgruppspersoner fått en bättre start i Sverige och EU än vad de annars hade kunnat få.
Projektgenomförande om minst tre år gav aktörerna möjlighet att pröva sig fram. Projekten kunde utveckla och förfina sina metoder. Lärdomar som gjordes kunde implementeras direkt istället för att enbart dokumenteras och lämnas till någon att omhänderta efteråt. Metoder som uppskattats och fungerat har bevarats och kan fortsätta användas.
Den strategiska satsningen och de stora projekt som antog utmaningen möjliggjorde att mindre aktörer, som små kommuner eller folkhögskolor, kunde bidra. På så vis har kompetens tillförts genomförandet och fondens medel har nått målgruppen inom större geografiska områden än de annars skulle ha gjort.
Utlysningen var en rivstart av programgenomförandet i Sverige. Resultaten pekar hittills mot hög måluppfyllelse. Projekten lämnar viktiga bidrag till programmets målsättning om en långsiktigt hållbar migrationspolitik i Sverige och EU.
%20(2)%20AMIF%20dagen_utan%20landskap.png)




