Frågor och svar om massflyktsdirektivet (Andra aktörer > Regioner)

EU beslutade 4 mars 2022 att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. På den här sidan har vi samlat vanliga frågor och svar för dig som jobbar inom Sveriges kommuner, regioner eller apotek.

Nyanlända personer från Ukraina som kan folkbokföra sig

På sidan Frågor och svar om bosättning hittar du svar på de vanligaste frågorna om nyanlända personer från Ukraina som kan folkbokföra sig.

Hur påverkas kommunen om en person med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet i stället får uppehållstillstånd för arbete eller studier m.m. efter 11 juni 2026?

Om personen får ett nytt uppehållstillstånd på annan grund, upphör samtidigt uppehållstillståndet enligt massflyktsdirektivet.

För den som ännu inte är folkbokförd, innebär det att hen inte längre har rätt till dagersättning, särskilt bidrag eller boende i Migrationsverkets eller kommunens ordnade boende efter anvisning. Hen omfattas dock fortsatt av mottagandelagen till dess folkbokföring sker.

För den som är folkbokförd, innebär det att kommunens ansvar att ordna boende för nyanlända utifrån bosättningslagen upphör. Det kan även påverka personens möjlighet att delta i Arbetsförmedlingens etableringsprogram.

Samtidigt upphör kommunens rätt till statlig ersättning från Migrationsverket, för såväl folkbokförda som för de som ännu inte folkbokfört sig.

Vilka personer omfattas av massflyktsdirektivet?

De som omfattas av direktivet är

ukrainska medborgare
personer som har status eller uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Ukraina
familjemedlemmar till någon av de två ovanstående.

För att omfattas av massflyktsdirektivet krävs att personerna har bott i Ukraina och lämnade landet på grund av kriget den 24 februari 2022 eller senare.

Även personer som tillhör någon av de tre grupperna i listan ovan kan ha rätt till skydd enligt massflyktsdirektivet om de befann sig lagligt i Sverige före 22 december 2023.

Sedan 5 augusti 2026 krävs att den som ansöker om tillfälligt skydd för första gången ska ha fullgjort sina militära skyldigheter i Ukraina. Män i åldern 23 till 65 år måste visa att de har fullgjort sina militära skyldigheter i Ukraina, eller att de är undantagna från kravet på militärtjänst. De nya kraven gäller endast personer som ansökt om tillfälligt skydd 5 augusti 2026 eller senare.

Hur länge gäller ett uppehållstillstånd som beviljas enligt massflyktsdirektivet?

Den 30 juli 2026 beslutade EU att massflyktsdirektivet ska gälla till och med 4 mars 2028. Beslutet började gälla 5 augusti, och personer som fått beslut den 5 augusti eller senare får därför uppehållstillstånd som gäller till 4 mars 2028.

Hur lång tid tar det för en person att beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet?

Det finns en del registreringar och kontroller som Migrationsverket behöver utföra innan vi kan fatta formellt beslut. Den processen beräknas ta några dagar. Beslut om förlängt skydd kan ta något längre tid.

Har skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet samma rättigheter som personer som ansöker om internationellt skydd (asyl)?

Ja, skyddsbehövande som har sökt eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet omfattas av mottagandelagen på samma sätt som personer som har ansökt om internationellt skydd, förutsatt att de inte är folkbokförda.

Det innebär bland annat

rätt till skolgång för barn
anvisning av ensamkommande barn
rätt till bistånd enligt LMA i form av dagersättning och särskilt bidrag.

Personer som är folkbokförda har inte rätt till bistånd enligt mottagandelagen, vilket innefattar både boende och ekonomiskt bistånd.

Hur identifierar sig en person som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet?

Personen får ett så kallat UT-kort (uppehållstillståndskort). På UT-kortet framgår det att personen har beviljats uppehållstillstånd för tillfälligt skydd, personens dossiernummer, samt att personen omfattas av mottagandelagen och har rätt att arbeta. Personen får inte ett ansökningskort. Personen får i stället en särskild handling som är ett bevis på att hen omfattas av mottagandelagen. Personen uppmanas att använda både beviset och UT-kortet vid besök hos exempelvis kommun, region eller apotek.

Uppehållstillståndskort för person som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Förstora bilden

UT-kort för person som har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

En person som ansöker om förlängt uppehållstillstånd innan tidigare uppehållstillstånd slutar gälla får, i väntan på ett nytt uppehållstillstånd, ett ”Bevis på mottagen ansökan om förlängt uppehållstillstånd med tillfälligt skydd – massflyktsdirektivet”. Beviset innehåller namn och dossiernummer på den sökande, samt information om att hen omfattas av mottagandelagen.

En person upphör att omfattas av mottagandelagen när Skatteverket har beslutat om folkbokföring. Hen skrivs då ut ur Migrationsverkets mottagningssystem och ingår i stället i personkretsen nyanlända. Ett nytt UT-kort utfärdas först när nytt uppehållstillstånd beviljas. Det ser likadant ut som för andra med uppehållstillstånd, det vill säga utan att individnummer (dossiernummer) anges eller hänvisning till att de omfattas av mottagandelagen.

Läs mer på sidan Uppehållstillståndskort

Har vuxna skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet rätt till sfi och annan vuxenutbildning?

Skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet har inte rätt till sfi eller annan utbildning inom komvux men en kommun får låta en person som har ansökt om, eller beviljats, tillfälligt skydd delta i sfi. En kommun får också låta en sådan person delta i kurser i svenska eller svenska som andraspråk inom komvux.

För skyddsbehövande som har folkbokfört sig och inte längre omfattas av mottagandelagen, gäller samma rätt till sfi eller annan utbildning som för andra folkbokförda i Sverige.

Mer information finns på Skolverkets webbplats: Har vuxna som flytt från Ukraina rätt till utbildning i Sverige? Länk till annan webbplats.

Har skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet rätt att delta i tidiga insatser för asylsökande, så kallade TIA-aktiviteter?

Ja, personer som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt att delta i TIA-aktiviteter.

Kan Migrationsverket ersätta kostnader för resor till TIA-aktiviteter och sfi?

I Migrationsverkets regleringsbrev framgår det att myndigheten får ersätta sökandes resor till aktiviteter inom Tidiga insatser för asylsökande (TIA). Ett liknande uppdrag för att ersätta resor för sfi finns däremot inte. Myndighetens bedömning är att sfi inte ingår i TIA eftersom det är en utbildningsform enligt skollagen, därför kan Migrationsverket inte betala ut ersättning för resor till sfi.

Vilken ersättning kan kommunerna få för boendekostnader för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet?

Kommuner som har anvisats att ordna boenden för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har rätt till ersättning för sina kostnader. Vilka kostnader som kan ersättas regleras i 14–14 b §§ förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Läs mer på sidan Ersättning för kommunernas ordnade boenden för personer som omfattas av mottagandelagen

Vad har de skyddsbehövande från Ukraina rätt till för vård och vad kan regionerna få ersättning för?

Skyddsbehövande som har sökt eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och som är över 18 år har rätt till samma begränsade sjukvård som personer som söker internationellt skydd (asyl), det vill säga vård som inte kan vänta, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. För barn som inte har fyllt 18 år ska regionen erbjuda vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom regionen.

Detsamma gäller för regionernas rätt till statlig ersättning. De personer som omfattas av mottagandelagen finns även med i e-tjänsten för regioner (Melker) i särskild grupp för "skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet", med kod M. Hälso- och sjukvårdskostnader kompenseras i huvudsak genom schablonersättningar, men regionen har därutöver möjlighet att ansöka om ersättning för hälsoundersökningar och kostnadskrävande vård.

Regioner

Vad har de skyddsbehövande från Ukraina rätt till för subventionerade läkemedel från apoteken och vad kan apoteken få ersättning för?

Skyddsbehövande som har sökt eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har endast rätt till subventionerade receptförskrivna läkemedel på samma sätt som personer som sökt internationellt skydd (asyl).

Ersättning för receptförskrivna läkemedel till asylsökande

När en skyddsbehövande har blivit folkbokförd, upphör hen att omfattas av mottagandelagen och skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem i samband med att Skatteverket har fattat beslut om folkbokföring. Då upphör apotekens rätt till ersättning från Migrationsverket. Eftersom personen fortfarande kan ha ett så kallat UT-kort som gäller hela tillståndstiden, kan apoteket behöva fråga personen om hen är folkbokförd.

För de som blivit folkbokförda gäller samma rättigheter till hälso- och sjukvård, inkl. läkemedel, som för andra folkbokförda i Sverige. Personnummer ska användas i dessa fall och recept förskrivs av sjukvården och hanteras på apotek på samma sätt som för övriga som omfattas av läkemedelsförmånerna på vanligt sätt. Regionen kan därmed även skicka e-recept på personnummer i stället för födelsedatum och då ska det expedieras med vanlig förmån i stället för subvention av Migrationsverket.