Personer som kommuner och regi­oner kan få ersätt­ning för

En person som i egenskap av målsägande eller vittne ska närvara vid en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål i Sverige. En bevisperson får ett beslut från Migrationsverket om att hen har fått uppehållstillstånd i Sverige. I beslutet ska det stå att uppehållstillstånd är beviljat enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen.

Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan någon av sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt in i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare.

Kommuner och regioner kan få ersättning för ensamkommande barn och unga, se personer som ansöker om internationellt skydd och nyanlända personer.

Det är en person som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket.

En person som har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet omfattas av mottagandelagen och är registrerad i Migrationsverkets mottagningssystem. I beslutet ska det stå att uppehållstillstånd har beviljats enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §§ utlänningslagen.

Personen får ett uppehållstillståndskort (UT-kort). På UT-kortet framgår det att hen har beviljats uppehållstillstånd för tillfälligt skydd, personens individnummer (dossiernummer), samt att hen har rätt att arbeta. På UT-kort som har utfärdats före 1 oktober 2026 står även att hen omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera (LMA). Personen får inte ett ansökningskort.

Personen kommer dessutom inom kort att få en särskild handling som är ett intyg på att hen omfattas av mottagandelagen. Personen uppmanas att använda både beviset och UT-kortet vid besök hos exempelvis kommun, region eller apotek.

En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning.

Det gäller

• personer som har överförts till Sverige inom ramen för flyktingkvoten
• personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande efter att ha ansökt om internationellt skydd (asyl)
• personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet, det vill säga enligt 21 kap. utlänningslagen, som har haft uppehållstillstånd i minst ett år, och därför har rätt att folkbokföra sig. Före 1 november 2024 gällde minst två års uppehållstillstånd.
  
• personer som har fått uppehållstillstånd som tribunalvittne
• personer som har fått uppehållstillstånd för att studera på gymnasienivå
• personer som efter den 1 september 2016 har fått tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder
• personer som efter den 1 juni 2026 av synnerliga skäl har fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i ett år på grund av verkställighetshinder i stället för ett beslut om inhibition av verkställighet
• anhöriga som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till ovanstående personer. De anhöriga ska ha ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person de har anknytning till först togs emot i en kommun
• personer som har ansökt om ett nytt eller förlängt uppehållstillstånd innan deras tidsbegränsade uppehållstillstånd har slutat gälla. Både det tidigare uppehållstillståndet och den nya ansökan ska avse någon av punkterna enligt ovan. Rätten till ersättning upphör om personen får avslag på den nya ansökan när beslutet fått laga kraft.

En person som hålls i förvar är frihetsberövad med stöd av utlänningslagen. Förvar kan beslutas i olika situationer under migrationsprocessen, exempelvis för att utreda en persons identitet eller rätt att vistas i Sverige, säkerställa handläggningen av ett migrationsärende eller möjliggöra verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. Förvar får användas endast om syftet med åtgärden inte kan uppnås med mindre ingripande åtgärder som uppsikt.

Om det finns tillfälliga hinder mot att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning, kan avvisningen eller utvisningen tillfälligt stoppas (inhibition av verkställighet).

Under den tiden har personen rätt till boende och stöd i form av dagersättning och särskilt bidrag från Migrationsverket, samt ett intyg som bevisar denna rätt (enligt lagen (2026:380) om bistånd till vissa utlänningar).

Migrationsverket ska informera regionen, socialnämnden och kommunens utbildningsaktörer, där personen bor om en sådan paus har beslutats eller upphört (enligt 7 kap. 6 a § utlänningsförordningen samt 12 kap. 16 e § första stycket och 17 a § första stycket utlänningslagen).

Tribunalvittne är en person som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal.

Kommuner och regioner kan få ersättning för vissa kostnader för tribunalvittnen, se nyanländ person.

Utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, så kallat papperslösa, har rätt till sjukvård i samma omfattning som utlänningar som ansöker om internationellt skydd. Det regleras i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård för vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regionerna ersätts i dessa fall genom ett riktat statsbidrag. Apotek kan söka ersättning för receptförskrivna läkemedel från regionerna.

Kommuner som inom sitt område har papperslösa barn och har kostnader för barnens utbildning, kan söka statsbidrag från Skolverket.

Läs mer på Skolverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Migrationsverket ersätter därför inga kostnader för dessa personer.

Lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård för vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd Länk till annan webbplats.