2026-06-12
Ansökningskort införs i samband med migrationspakten
Den 12 juni 2026 införs EU:s migrations- och asylpakt. Den innebär att alla EU:s medlemsstater kommer att ha gemensamma regler inom flera områden.
Migrationsverket tar emot ansökan från personer som vill ha internationellt skydd (asyl) och fattar beslut i deras ärenden. Här beskriver vi vad som gäller för dem innan de har fått beslut.
På sidan Du vill ansöka – Att ansöka om internationellt skydd (asyl) kan du läsa mer om vem som kan få internationellt skydd i Sverige.
Migrationsverket ansvarar för att den person som ansöker om internationellt skydd i Sverige har någonstans att bo under väntetiden. För ensamkommande barn är det dock kommunerna som ansvarar för att ordna bostad, vård och skola åt barnen.
Läs mer om vad som gäller för ensamkommande barn och ungdomar
Förstora bildenAnsökningskort
Förstora bildenLMA-kort
Alla som ansöker om internationellt skydd blir tilldelade en plats på ett av Migrationsverkets boenden. Om de inte bor på ett av våra boenden får de ingen dagersättning eller särskilt bidrag från oss. Undantag kan göras om de bor med sin närmaste familj som redan är bosatt i Sverige, eller om det finns andra synnerliga skäl.
Migrationsverket tilldelar endast bostad åt personer som ansöker om internationellt skydd. En person som får uppehållstillstånd ska bosätta sig i en kommun.
Om den sökande saknar en inkomst eller andra tillgångar kan personen ansöka om dagersättning eller särskilt bidrag från Migrationsverket. Ersättningen personen får sätts in på ett betalkort från Paygoo. Den sökande kan betala med kortet och ta ut pengar från bankomater.
Läs mer om vilka typer av ekonomiskt bistånd asylsökande har möjlighet att ansöka om
Alla barn som ansöker om internationellt skydd i Sverige har rätt att gå i skolan. Kommunen ansvarar för att ge barn som bor i kommunen möjlighet att gå i skolan på samma villkor som andra barn som bor i Sverige.
Barn som ansöker om internationellt skydd har ingen skolplikt men har rätt att gå i skola från och med höstterminen det år de fyller sex år. De har rätt till förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Rätten till skolgång gäller också till gymnasiet och även om personen har fyllt 18 år har hen rätt att avsluta sin utbildning.
Barnet bör få börja skola senast två månader efter ankomsten till Sverige eller så snart det är lämpligt med hänsyn till barnets personliga förhållanden. Migrationsverket kan på föräldrarnas uppdrag informera kommunen om att en familj bor där.
När det gäller förskola bör barnet få börja inom samma tid som gäller för barn som är bosatta i Sverige.
Kommunen har rätt till statlig ersättning för asylsökande barn i skola eller förskola.
När det kommer barn som ansöker om internationellt skydd till en klass eller en skola uppkommer ofta frågor. Migrationsverket har tagit fram informationsmaterial för barn som bland annat innehåller information om vilka rättigheter ett barn som söker internationellt skydd har. Där finns också råd till viktiga vuxna som kan finnas runt barnet. Materialet kan användas för att stötta barnet men också för att informera och diskutera med andra barn när det kommer barn från andra länder.
Det är regionerna som ansvarar för hälso-, sjuk- och tandvård för dem som ansöker om internationellt skydd och de erbjuds en hälsoundersökning.
Vuxna som ansöker om internationellt skydd i Sverige har rätt till akut vård och vård som inte kan vänta. Det är regionerna som bedömer om personen har rätt till en viss vård. Det kan aldrig Migrationsverket göra.
Vuxna har rätt till akut tandvård. Vid besvär ska personen kontakta Folktandvården eller någon annan tandläkare som regionen hänvisar till.
Hen betalar en reducerad avgift för vården när hen visar upp sitt ansökningskort eller LMA-kort.
Barn som ansöker om internationellt skydd har rätt till samma vård som alla andra barn som bor i Sverige. Vården är kostnadsfri och omfattar även tandvård. Avgiften för receptbelagd medicin är reducerad för ett barn som har ett ansökningskort eller LMA-kort.
Migrationsverket betalar ut ersättning till regionerna för utgifter för den sjukvården och tandvården.
Läs mer om ersättning till regionerna
De som kan visa upp ett giltigt ansökningskort eller LMA-kort eller registreringsbevis har rätt att få vissa läkemedel subventionerade. Den vuxne betalar en egenavgift på 50 kronor för receptbelagd medicin. Barn under 18 år behöver inte betala egenavgift.
Apoteket kan ansöka om ersättning för kostnader för receptförskrivna läkemedel.
Läs mer om ersättning till apoteken
En person som saknar egna medel och som behöver glasögon kan få det via Migrationsverket. Den som behöver glasögon ska först vända sig till sin mottagningsenhet för att ansöka om ett särskilt bidrag och för att kunna få en rekvisition till en optiker.
Ansvaret för asylsökande delas mellan kommuner, regioner och myndigheter.
I lagen om mottagande av asylsökande, LMA Länk till annan webbplats., finns reglerat vem som ansvarar för asylsökandes mottagande i Sverige.
Barn som ansöker om internationellt skydd har rätt att gå i skola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Kommunen ska erbjuda skolplats från och med höstterminen det år barnet fyller sex år. Socialtjänsten fattar beslut om vissa insatser vid behov, främst när det gäller ensamkommande barn och ungdomar.
Regionerna ansvarar för hälso- och sjukvård enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande Länk till annan webbplats.. Vuxna personer som ansöker om internationellt skydd har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning och akut vård och vård som inte kan anstå. Barn får samma hälso- och sjukvård inklusive tandvård som övriga barn i Sverige.
Länsstyrelsen ska verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot nyanlända och ensamkommande barn. Länsstyrelsen driver och deltar i planering, organisering och genomförande av insatser för målgrupperna. Det sker på både nationell, regional och lokal nivå i samverkan med kommuner, statliga myndigheter, företag, organisationer och föreningar.
Länsstyrelserna har också i uppdrag att samordna och koordinera arbetet med tidiga insatser för asylsökande i hela landet. Tidiga insatser är aktiviteter som oftast ordnas av civilsamhället och som ska göra väntetiden mer meningsfull för vuxna asylsökande.
Läs mer om länsstyrelsernas uppdrag Tidiga insatser för asylsökande Länk till annan webbplats.
Migrationsverket fattar beslut, tilldelar boende och beslutar om ekonomisk ersättning under väntetiden. I myndighetens uppdrag ingår även att göra prognoser och planera för behovet av mottagningsplatser i kommunerna, administrera ersättningar till kommuner och regioner samt att motivera personer att återvända till hemlandet om de inte får stanna i Sverige.
Polisen eller Migrationsverket gör en första kontroll av den sökandes identitet, en så kallad screening.
Om en person får avslag på sin ansökan om internationellt skydd och inte självmant lämnar landet kan Migrationsverket överlämna ärendet till polisen. Polisen har rätt att använda tvång vid en utvisning.
Informationen ovan avser vuxna, och barn som kommer till Sverige tillsammans med vårdnadshavare. Observera att ansvaret mellan myndigheter när det gäller ensamkommande barn och nyanlända som fått uppehållstillstånd ser annorlunda ut.
Om personen får uppehållstillstånd ska hen flytta från Migrationsverkets boende och bosätta sig i en kommun. Många personer ordnar själva en bostad. Den som inte själv kan ordna sitt boende kan få hjälp och stöd med att bosätta sig i en kommun.
Läs mer om bosättning i en kommun
Om en ansökan avslås kan personen överklaga till Migrationsdomstolen, och i sällsynta fall till Migrationsöverdomstolen.
En person som har fått ett slutgiltigt avslagsbeslut på sin ansökan om internationellt skydd (asyl) ska lämna Sverige inom den tid som anges i beslutet.
Om beslutet är slutgiltigt har personen inte längre rätt till bistånd från Migrationsverket. Med bistånd menas till exempel dagersättning eller särskilt bidrag.
2026-06-12
Ansökningskort införs i samband med migrationspakten
Den 12 juni 2026 införs EU:s migrations- och asylpakt. Den innebär att alla EU:s medlemsstater kommer att ha gemensamma regler inom flera områden.
2026-06-11
Möjlighet för personer från Ukraina att ansöka om andra tillstånd utan att lämna Sverige
Från 11 juni 2026 kan personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet i vissa fall ansöka om ett annat tillstånd utan att behöva lämna Sverige. För kommuner innebär det att personer som idag finns i kommunen som skyddsbehövande från Ukraina kan komma att byta tillståndsgrund. Det påverkar både kommunens ansvar och rätt till ersättning.
2026-06-01
Nya regler för personer med tillfälligt stoppad avvisning eller utvisning
Från och med 1 juni börjar nya regler att gälla för personer där en avvisning eller utvisning tillfälligt har stoppats.